Bilder säger mer än ord, va?

Mia på vinterpromenad!

Idag tog jag på mig alla ytterkläder jag hade och gav mig ut i den orörda naturen.

Solen sken så vackert så jag fick tårar i ögonen (eller var det vinden?)

Längst där ute på fjärden kan man se att det glimmar. Där har nog inte isen lagt sig ännu.

Det har den dock gjort inne vid strandkanten.

Det är disigt när jag fotograferar men man känner hur solen ändå försöker…

Bastun står i skogsbrynet och funderar på ett dopp?

Vad säger ni? Lite sauna?

Orörd.

Pulsa. Pulsa. Pulsa. Vackert.

Jo, det är sant! Jag har det så här vackert på min lediga tid! Jag lovar!
(Fast idag är det grymt iskallt)

Le Photographer.

Jag står stadigt i djup snö över knäna. Det är inte ett gym. Det är ändå träning.

När man ska ta sig fram i sån här terräng blir man varm 🙂

Puss!

Kina matar alla stackars frusna fåglar med mat högt och väldigt lågt.

Man ska INTE sitta i maten!

Så ja, sitt bredvid!

Efter promenaden åkte jag och Kina ner till Bruket på södra Blidö.
Där hälsade vi på Henrik som från början är kompis till min lillebror.
Vi fikade och insåg att somliga har så fin utsikt att det nästan gör ont!

Väl hemma hos Kina igen började jag med “matslarvet”.
Nu är jag ingen viktväktare. Nu är jag en julfirare!

En film som visar hur enkelt det kan vara när det är vackert!

Alexander was here!

Idag vaknade jag alltså på “Ön i solen”.

Jag har i och för sig inte sett så väldigt mycket sol och vad jag hörde så var det t.om. månförmörkelse idag, men jag har njutit av varje sekund. Jag vaknade kvart över sju och var pigg som en mört. Jag tände en brasa i kaminen och alla levande ljus jag kunde hitta. Det iskalla vädret utomhus (-11°)  hade smittat av sig litegrann på inomhustemperaturen och det avhjälptes strax. Då mös jag i soffan med frukost och tidning.

Nyklippt hår.

Det är bra konstigt att göra iordning sig med ett nyklippt, nyfärgat och “nyluggat” hår. Man vet liksom inte hur man ska göra och håret tar slut långt innan man är klar med borstandet. Jag fick i alla fall ihop det till slut och jag är nöjd. Jag ser helt okej ut med lugg. Det är skönt med en liten förändring. Vi får se om Lisa har rätt. Är jag redo för en större förändring? Vi får väl se. Förändring kom i alla fall i form av ytterligare två hekto bort från min lekamen. Tisdag = vägning. Jag undrar hur nästa tisdag kommer att kännas? Jag har bestämt mig för att äta vad jag vill under julhelgen så förbered er på en rejäl uppgång. Det är okej, jag har gett tillstånd!

Kaosartat väglag.

Konstigt ordval, men på det sättet varnade TV4 mig från att ge mig ut och åka bil. Jag lyssnade inte. Jag tog mig iväg till Norrtälje för att handla julmaten och för att hitta något mysigt kafé, en varm tröja eller något annat roligt till mig själv. På färjan från Blidö klev jag ut för att kunna visa er att isen försöker ligga…men den slås än så länge sönder av vågorna från färjan som åker av och an hela tiden över sundet.

Systermöte.

Jag åkte först in till “downtown Norrtan” för att handla senap på Apotek Hjärtat (order från Emma då den första burken redan är slut), alkoholfri äppelglögg på Systembolaget (som tydligen fått otroligt höga betyg även jämfört med de glögg som har alkohol i sig), goda ostar på den kända Collins Ostbod och för att ta ut lite pengar. Jag tog dessutom en repa runt klädesaffärerna och det blev en fullträff. Ja, jag hittade inte direkt några kläder (jo, en tröja), men jag mötte min lillasyster Anna som var ute och lunchstrosade på stan. Vet inte om det syns på bilden, men hennes jacka från Didriksson var OTROLIGT snygg. En sån skulle man ha!!

Mat.

Flygis fick sig ett lååångt besök och jag handlade så mycket så att påsarna sprack. (På sant!)

Färjeläge.

Vid Furusunds färjeläge hade solen hunnit gå ner, men himlen var vacker så den får ni njuta av lite här.

Vändning.

Det är vackert mellan Yxlan och Blidö i mörker.
Det är dock skönt att imorgon är det ljusare längre tid än idag.

Färdfilm.

Mörkrädd.

 När jag satt och mös hemma i Vitsippan såg jag att det kom en bil till Pappa och Kina. Jag tänkte att de fått besök och höll mig hemma för att inte störa dem. Det höll dock inte så länge 🙂 Jag knallade över och insåg att jag fortfarande är rädd för mörkret, och framförallt är jag rädd för det jag inte ser där ute i mörkret. När jag gick över till dem så såg jag både spår från klövar och spår från tassar och det gillar jag inte….

Vill-Ha-Vallar!

Jag har nämnt min pappas snövallar flera gånger här på bloggen. Jag gillar ju vallar, snygga vallar. Det är som konstverk med arbete bakom! Min syster Susanna har frågat hur de ser ut just nu när vintern bara har börjat. Här är de!! Fina va? Än så länge är jag lite lite längre än de är höga, men det behövs bara fem centimeter till så är jag brädad.

Finbesök!

Det visade sig att de där gästerna som kommit var några släktingar och inte alls några “gäster”. Frida och Alexander hade kommit på en snabbvisit för att lämna av första laddningen av mat och klappar inför julhelgen. De hade inte kunnat få med sig allt på en körning. (Det bådar gott inför julklappsutdelningen hi, hi )

Ego.

Nu ska jag fortsätta min egoledighet (just me, myself and I) genom att hoppa upp i soffan och njuta av att det är  – 14° grader utomhus men + 21° inomhus.

Ha det gott så ses vi imorgon!

MIN dag.

Det känns verkligen “på riktigt” först idag, att jag har julledigt menar jag. I morse fick ju jag ligga kvar i sängen när klockorna ringde runt omkring i huset. Jag fick sova tills min kropp sa att det var dags att gå upp och jag behövde inte göra nytta alls. Fast det gjorde jag såklart ändå 🙂 Jag plockade undan och gjorde fint i huset. Jag mår så mycket bättre när det är städat. Först när det var “lugnt” och fint så satte jag mig och njöt av en lååååång frukost! och OJ vad jag njöt!! Juuuuuuuul-looooooov!

Jag gick sedan ut och skottade. Det gick inte fort och det var inte lätt (handen ni vet), men eftersom jag tog det lugnt och försiktigt som bara den, så blev det till slut snöfritt utanför mitt hus. Det underlättade att snön inte vägde ett dyft! Medan jag skottade fascinerades jag över hur andra skottar på sina tomter. Hur kan man, som frisk 30-åring, gå ut genom dörren, klampa genom snödrivorna, borsta av sin postlåda, ta ut sin morgontidning, gå tillbaks igen i snöhögarna och sen bara stänga dörren? Jag fattar inte! Efter en halvtimme kom samma man ut och gick till bussen. Jahapp….så vi andra ska pulsa genom hans snö på väg till soporna och bussen, eller?? Jag har INGENTING av deras personlighet inom mig. Inte ett uns. Inte ens om man tvingar mig.

När det var fint inne (och ute) åkte jag in till stan för att klippa mig.
Jag har fått önskemål om bildbevis på resultatet, så här kommer det:

BEFORE

DURING

AFTER

BANGS!

Det blev alltså en lugg och mörka slingor. Lite läskigt med luggen, men kul att göra något nytt. Enligt omröstning på min facebooksida så borde jag har klippt av hela håret och skaffat kort hår, men så långt kom vi alltså inte idag. Fast enligt frisörskan, Lisa, så är jag redo nästa gång 🙂

Jag åkte hem och åt middag med familjen, packade sedan bilen och tog mig ut till min jul-ledighets-destination; Vitsippan Blidö Skärgården!

Jag har inte packat upp mina grejjer utan sitter bara och myser. Jag har ju semester. Åh, vad skönt! Imorgon tror jag att jag ska ta och åka in till Norrtälje för att handla det jag behöver i matväg inför julen men först ska jag sova tills jag vaknar.

Det är inte synd om mig nu. Inte alls.

BLIDÖBEVIS!

Fjärde advent på Blidö

HEJ!

Igår kväll var jag och Per på middag hos Tesan och Peter i Liljeholmen. Vi serverades en god och skönt avslappnad adventsmiddag. Vi skrattade och töntade oss som man ska och självklart förevigades aporna:

Precis som den adventsljusstake där dekorationen som använts istället för mossa fick min uppmärksamhet. Julkulor? Nja, fast med platt botten och med placeringskortshållare istället för upphängsningsfunktion. Såna ska man ju ha till nyår!

Något som inte fick så mycket uppmärksamhet som den ville var ugnstermometern. Den blev lite ledsen tror jag…

Lagom ätna och druckna (jag alkoholfritt) tog vi oss sedan ända ut till Blidö. Det blåste tolv sekundmeter och färjan gungade något otroligt när den tog oss dit vi så gärna ville. Pappa hade satt på värmen i huset, tänt utomhusjulgranen och skottat så vi kände oss verkligen välkomna ut i skärgården när vi landade i Vitsippan vid halv ett tiden. Tack Pappa!!

I morse var jag uppe ensam ett tag och plockade upp kasse efter kasse efter kasse med saker. Ljus väger!!

Något som också väger är SNÖ! Per har skottat många timmar idag…

Vitsippan gör verkligen skäl för sin färg idag!

Vid ytterdörren hänger förhoppningen om att bli kysst! Pappa och Kina hade tydligen fått plocka mistlar hos min syster Susanna och jag får njuta av skörden!

Det har snöat PRECIS hela dagen. Det har varit galet! jag kunde nästan inte se hem till Pappa och Kina ibland.

Jag behövde i och för sig inte synen för att märka att vi fick besök 🙂 Helt plötsligt hördes ett supercoolt motorljud på vägen. En skoter!

Henrik, som jag tänkte säga var en kompis till min lillebror men där jag måste ändra mig och säga “vän till hela jäkla familjen”, kom körandes på sin nyinköpta gröna fara. Vi bjöd på fika! (Kina, han blev mycket glad för allt du slagit in. “Det är alldeles för mycket” var en av kommentarerna, men han såg MYCKET glad ut!)

När vi just suttit och diskuterat hur gårdagskvällens samtalsämne rört sig kring STORA maskiner så kom Jidde för att ploga vägen. Jag sprang ut och pratade med honom lite och nu så ska han även ploga vår lilla vägsnutt. Härligt! Jag vet inte om det var för att bevisa det jag precis sagt till honom eller om det är så han alltid kommer att göra, men han plogade t.om. vår parkeringsplats innan han drog iväg igen. Jag gillar verkligen stora maskiner, kraften i dem, och så självklart, männen som kör dem 🙂

När Henrik hade dragit iväg hemåt (efter att självklart ha kört ett ärevarv runt vårt hus) var det dags att sätta upp ljusslingan på altanräcket. Den som har hängt med här på bloggen vet att det är vårt tredje försök. Enligt Per skulle den upp oavsett hur den såg ut. Enough is enough!

En LÅNG stund, några kalla fötter, sju ljusslingor, två förlängningsdelar och en transformator senare så såg det ut så här på altanen! Det blev riktigt bra. Det är exakt samma färgton i den slingan som i allt annat ljus vi har i huset. Jag är nöjd!!

Inifrån ser det ungefär ut så här nu (det är svårt att fånga det på bild):

Nu ska vi snart packa ihop och åka hem. Per ska jobba i veckan så han måste hem och jag ska klippa mig imorgon så jag hänger med. Jag vänder dock ut igen så fort jag fyllt bilen med julprylar! Det känns superskönt att få vara ledig här i skärgården. Alla borde få göra det 🙂

Glad fjärde advent!

<<<Här är granen som pajjade min hand 🙂

Å, sen skärgård!

Grattis alla ni som satt och hejjade fram Sverige till seger i semifinalen idag!
Jag hörde Emma skrika som en tok medan jag pysslade i köket.

“Pyssla i köket” är nämligen bästa summeringen för min dag.
Emma och jag började tidigt med att koka två laddningar med kola.
Hon äter ju inte godis, men vill hoppa av det spåret under julhelgen och då ska det finnas kola!

Det här är början! Koka. Koka. Koka.
 

Runt vår kökslampa hänger en glittergirlang med små platta silverplättar.
Där ser man vårt kolakok på spisen spegla av sig.
🙂
 

Fortsättningen innebar avsvalning i fönsterkarmen.

En av ingredienserna är så vacker, så jag kan inte låta bli att visa den!

Precis som pyntet i adventsljusstaken!
(man måste inte använda mossa)
 

Nu börjar vi komma till slutet.

FÄRDIGT!
Några av kolorna väl inslagna i en “ge-bort-burk”.

När det var klart drog vi igång med nästa “köks-pyssel”:

Köttbulletrillning!
(Rå köttfärs är inte så charmigt på bild så ni får bara se den här bilden, okej?)

Jag provsmakade en köttbulle och de var precis så där goda som de ska vara!!

Fast nu får det vara nog med pysslande.
Jag ska på middag idag och alltså måste jag göra mig , om inte snygg så i alla fall ren!

Å vet ni?
Efter middagen kör jag nattkörning ut till skärgården!
Så imorgon ses vi där ute istället.

Kram

Önskar jag var på ön…

God Fredag på Er Alla!

Wherever you are 🙂

Här nedan ser ni min sneda rektangel.
Den är riktigt bra!
Jag måste i och för sig backa ut ur garaget och jag måste verkligen använda ratten under tiden, men vem bryr sig? Min pappa har lärt mig hur man använder ratten baklänges, så jag är lycklig och Woody mår bra!

Speciellt om man jämför med hur det ser ut utomhus just nu…
Det finns de som cyklar till jobbet, eller??

Det går bra på jobbet nu!!
Vi får betyg från våra kunder på hur vi “beter” oss.
Vi betedde oss tydligen så bra så att vi fick choklad på Karlbergs himmelskontor idag.
När alla hade ätit, pratat och njutit så fanns det en liten smula kvar.

Jo, jag smakade en liten liten smula och den var….

..riktigt god! Det tyckte kollegorna också!!

Gotter plockade vi också på oss när vi handlade på ICA Maxi efter jobbet.
Sonen måste ju få “sitt”!

Jag fick också “mitt” även om jag låtsas att jag tar kort på julstjärnan så ser ni ju…

Japp!
TJOCKT OCH GOTT.

Jag önskar såklart att jag var i skärgården på ön,
men nu när jag inte är där jag borde,
så gör jag så gott jag kan av det jag har… 

Det blev dock ett litet sjunk ikväll när Per började klottra i almanackan.
Det är tydligen dags för en vecka med matlådor igen eftersom Per ska till Japan igen.
SKIT OCKSÅ.

Fast just nu är det ganska gôtt förståss!!

NÄMEN!
Har jag glömt att säga det??

 

JAG HAR JULLEDIGT NU!!!!!

Inte långt efter…

Idag började det kännas på allvar att julen “står för dörren”. En av mina kollegor gick nämligen på julledighet och ritade en mycket artistisk julgran på sin lilla whiteboard som alltid visar var hon här. Jag ligger inte så långt efter henne, men jag måste jobba ytterligare en dag. Fast imorgon så här dags har jag också jullov!! Då ska jag hänga upp ljusslingor på landet (utan att pajja ytterligare någon kroppsdel 🙂 ) och laga julmat och göra julgodis och läsa någon bra bok och ta några fina bilder på skärgården och titta på tv och dricka god dryck av olika slag och hitta en ny applikation till telefonen som visar vilka långa härliga promenader jag tar och umgås med mina släktingar (som jag hoppas är helt friska och krya då) och krama på mina barn och lägga pussel och spela sällskapsspel och….ja ni fattar va?? MYS!!

Men…idag är idag och jag har jobbat hela dagen.
Det går undan nu så allt ska kunna bli så klart som det bara går!

När jag kom hem från jobbet så såg jag att det hade snöat otroligt mycket mer i Sollentuna än det hade gjort i stan. Det var dock redan skottat!!

Helt underbart!

Marcus hade varit i farten. Tack för det Televerket!

Emma drog iväg till jobbet precis när jag kom hem så middagen blev en treenighet som funkade det också. Lite listor skrevs för morgondagens handling och så ringde jag min bror Henrik för att kolla läget inför julen som vi ska fira tillsammans. Det visade sig att han är redigt superduperjättesjuk och antagligen har svininfluensan. INTE BRA! Han har redan varit dålig i en vecka så jag hoppas verkligen att det snart går över. Krya på dig, Henrik!

För att göra den här kvällen till en skitbra kväll ska jag nu hoppa i pyjamasen och sen koka mig en kopp te. Det blir najs!

GODKVÄLL!

Listlöst

Problemet är löst. Allt är som det ska igen. Jag har nu varit och kikat på en liten målad rektangel på ett betonggolv och aldrig har ett så anspråkslöst konstverk glatt en person så mycket som det gladde mig idag. Det är slut på kommunala färdmedel. Försöket får sitt slut nu. Jag försökte. Det gick inte. Efter nyår kör jag bil till jobbet igen.

Bevismaterial för att beslutet ovan var rätt taget lät inte vänta på sig. Självklart halkade jag på trottoaren på väg från jobbet och slog mig på handen som är trasig redan. Pendeltåget var sedan försenat men när det kom in på perrongen blev jag förvånad eftersom jag fick en sittplats. Det händer inte ofta! Det var i och för sig då det hände. Ett dörrpar börjar krångla och tågföraren och hans “hjälpreda” fick ta sig in med våld i vår vagn och börja meka. Och de mekade och de mekade. Till slut fick vi gå ut ur tåget och vänta på ett annat tåg som fått krångla sig in på ett annat spår.


I Sollentuna missade jag självklart bussen och fick åka med “sightseeingbussen” istället. Till slut var jag hemma och kände faktiskt mig på ganska glatt humör. Det är okej att vara kär i en målad rektangel på ett betonggolv (även om min är lite sned)!


Det där ovanför hör inte ihop med något alls. Det är bara ett bevis på att det är kallt ute. Bara så där.

Insåg precis att jag inte har någon lista med “att-göra-saker”. Hur gick det till? Vad ska jag handla till helgens köttbullar och kolatillverkning? Vilka grejjer måste jag ha med mig till landet när jag går på ledighet? Ja, ni fattar… Jag får helt enkelt skjuta från höften och hoppas att världen inte rasar ihop eller himlen ramlar ner och allt det där 🙂

    
Idag fick jag höra från några kollegor att jag har det bra här hemma. Det har jag faktiskt. Idag lagade mina män middag(ar) åt mig. De lagade min önskemat från gårdagens blogg OCH lågkalorisoppan som jag tyvärr måste äta idag eftersom lunchen gick på TJUGO viktväktarpoäng (den var dock galet god och jag hade trevligt sällskap, så det var den värd). Kasslern lagades till Per. Han gillade mitt recept från igår. Jag har det bra. Jag har två kockar i huset. Jag behöver kanske diska i och för sig…fast den där jäkla mandolinen får Per diska själv!!! Den är omöjlig.

Ha det bra alla! Underskatta aldrig en rektangel.

/MIA

PS. Jo, jag fattar att man kan få problem när man åker bil till jobbet. Det låg t.ex. en bil i diket i Edsberg när min buss passerade där. Grejjen är att när jag sitter i en bil, så är jag lugn. Då är jag i mitt element. Jag bestämmer över musiken, doften och färdvägen. Men jag fattar…. DS

PPS. Jag fattar till och med att det kan vara farligt att GÅ. Jag halkade ju faktiskt på trottoaren OCH jag glömde nästan att berätta det värsta!!!  På väg till lunchhaket hörde jag och mina kollegor Åsa och Kicki ett högt brak och att det kom uppifrån. Reflexmässigt kastar vi upp våra händer ovanför våra huvudet och SPLAFF/BOM så hade vi snö över våra huvuden! Nu var det, i ärlighetens namn, inga istappar utan hård snö, men vi blev ändå lite skärrade. Det måste jag erkänna. Farligt alltså! DDS

 

 

 

 

 

JUL-köttbullar!!

Jan Boris-Möllers köttbullar

De här köttbullarna har varit mina absoluta favoritköttbullar ända sen Jan gav ut sin kokbok “Julens Goda”. Nu är det dags igen till helgen att trilla köttbullar. Jag lär nog inte trilla så mycket med tanke på handen, men jag lär vara med och hjälpa till så mycket jag bara kan. Det här är jul för mig!!

Ingredienser:

1 kg Köttfärs, ca 15% fetthalt  (Blanda som du själv vill. Vilt. Gris. Nöt. Lamm.)
1 Ägg (2 om färsen varit fryst)
3 msk stark Senap, gärna fransk
1 st Gul lök
2 tsk Salt
1 tsk Vitpeppar
2 msk brun Farin
1 tsk Fyra kryddor (2 delar vitpeppar, 1 del kryddpeppar, 1 del kryddnejlika, 1 del muskot)
4 msk Ströbröd
2 dl Mjölk eller grädde

Tillagning:

  • Finhacka löken.
  • Fräs löken lätt i en stekpanna så att vattnet avdunstar. Då spricker inte köttbullarna när de steks.
  • Blanda köttfärsen med ägg, alla kryddor, senap, brun farin, lök, samt mjölken/grädden. OBS! Ströbrödet skall inte ligga i blöt i förväg, utan på det sättet skall suga upp vätskan i köttbullssmeten. När allt är blandat är smeten klar.
  • Provsmaka smeten rå eller provstek en köttbulle. Krydda mer om du tycker det behövs. (Familjen Hertz använder ofta mer senap än i detta recept)
  • Forma köttbullarna med en sked eller händerna. Ett bra sätt är att lägga smeten i en spritspåse och spritsa fram små bullar ner i handen. Ta lite olja i händerna om det blir kletigt.
  • Ska köttbullarna ätas samma dag dvs. inte frysas, kan du steka dem direkt i stekpannan. Skall köttbullarna frysas in, blir det bättre att koka köttbullarna först. Då behåller de sin form.
  • Fyll vatten i en stor gryta och koka upp det. Lägg i köttbullarna. Vattnet behöver inte stormkoka.
  • Låt köttbullarna koka i 2-3 minuter. Rör inte omkring bland köttbullarna i början utan låt dem koka färdigt. De är oftast klara när de börja flyta. Prova en så ser du om den är färdiglagad i mitten. Lyft upp dem med hålslev.
  • Lägg köttbullarna på en plåt och frys in dem.
  • Efter 1 dygn i frysen kan du lägga dem i plastpåse. På detta sätt blir de styckfrysta.
  • När du senare tinar dem behöver du bara bryna dem i en stekpanna. De får då en vacker stekyta och är fortfarande runda och prydliga.

Känner du någon som heter Hertz?

Det är lika bra att dra upp eländet på en gång: Jag gick inte ner i vikt den här veckan!
Så…och nu vidare till andra ting 🙂

Man undrar om en del människor har hur mycket tid som helst? En karl har skrivit till mig på msn. Samma karl har skrivit till min hotmailadress. Han gav sig inte utan hittade mig även på facebook. Det han ville var att fråga mig om jag möjligen kände en man som heter “Mr Hertz” som jobbade på FN i Kenya på 90-talet. Han har mailat varenda människa han kan hitta med efternamnet Hertz…. Det är nog många!! Det lönade sig i och för sig. Jag känner denna “Mr Hertz”. Han råkar vara min svärfar. Undrar om jag ska svara honom?

Idag är jag galet sugen på kassler. Det kommer inte att bli kassler idag. Jag hörde ryktesvägen att det blir någon form av fisk. Inte fy skam det heller, men det här ska jag försöka få in i kockens medvetande för framtida måltider:

 

Ingredienser (4 port)

800 g Potatis
1 st Purjolök
2 dl Ost riven max 17%
½ tsk salt
2 krm svartpeppar
2 dl lättmjölk
400 g kassler (fett bortskuret)
3 msk senap
1 dl persilja
1 msk dragon
2 tsk margarin flytande 80%
1 st tomat

Instruktioner

  • Skala och skiva potatisen tunt. Ansa och strimla purjolöken.
    Lägg ca hälften av potatisen i en lätt smord eldfast form. Lägg purjolöken över. Salta och peppra.
  • Fördela hälften av osten över. Lägg resten av potatisen över det hela.
    Häll över mjölk och margarinet. Sätt in formen mitt i ugnen 225 grader och låt det steka ca 25 minuter.
  • Blanda under tiden samman senap, smulad dragon och hälften av persiljan, hackad.
  • Skär kasslern i tunna skivor. Bred fyllningen på hälften av kasslerskivorna.
    Lägg de andra kasslerskivorna ovanpå.
  • Lägg de dubbla kasslerskivorna över potatisgratängen och strö över resten av osten.
  • Lägg på tomatskivor och låt det hela steka ytterligare ca 20 minuter eller tills potatisen är mjuk.
    Strö klippt persilja över.

För en viktväktare blir det 9 poäng per portion. Ifall ni undrar alltså 🙂