Storm och elände…

Jag vaknade redan före klockan sex i morse när min man var uppe och eldade i brasan. Det hade ju varit ett mysigt sätt att vakna om det inte var för det faktum att det inte var det mysiga sprakandet som jag vaknade av utan av det extremt läbbiga knakandet i tallarna utanför fönstret.

OJ, vad det blåste!!

Det här stormen MALIK känns inte lika eländig som ALFRIDA men den var eländig nog för att göra mig lite småstressad. Att få en tall eller en gran över huset eller bilen är inget man önskar sig.

Vår dag började ju väldigt tidigt och jag frågade Per om vi skulle våga oss utomhus för att känna på vädret i verkligheten. Per sa nej. Efter två timmar såg vi dock hur pappa var ute i skoteroverall och kollade läget, så då sprang vi också ut.

Efter en promenad runt i området kunde vi konstatera att vi har två vindfällen där granar slitit med sig hela rotsystemet och slängt sig på sidan. En tall har gett upp i marknivå men har inte kunnat falla hela vägen till marken utan fastnat i en kompistall. Det lär darra rejält i marken när den väl faller… Dessutom har en sälg av modest storlek gett upp och lagt sig ner. Inga av dessa träd har skadat något speciellt. SKÖNT!

OnePan av Tareq Taylor

Vi köpte en stekpanna av Tareq precis när han började sälja sina nya cirkulära pannor. Det var nog nästan två år sen, men jag är inte säker. Hans OnePan-pannor är gjorde på ett sånt sätt att de ska kunna återvinnas utan problem (man kan sära på handtaget och själva pannan) men framför allt är de gjorda för att återanvändas massvis av gånger.

Nu var vår panna så pass sliten att vi tänkte kolla hur det fungerar att få en ny. Man behöver nämligen bara rapportera att man är redo för att få en ny och så kommer det en ny.

Per hämtade vår nya panna idag!

När jag öppnade paketet så låg pannan där. Jag älskar hur de verkligen tänker hållbarhet även i packmaterialet. Pannan låg nämligen i ett gammalt hotellörngott!

Upp ur kartongen plockade jag en ny stekpanna och ner i örngottet åkte vår gamla panna! Nu kan vi fortsätta laga mat i en panna som någon annan har skickat in, som Tareq sen har plockat isär och fått ”omfixad”. Sen fick vi den!

Undrar vart vår gamla panna kommer hamna efter att den blivit som ny igen?

Ute på stan

Jag är helt klart ovan att se människor. Det märkte jag igår när jag var i Solna centrum för att gå till gynekologen.

Jag tyckte att det var jätteroligt att titta på folk, men jag tyckte också att det var lite….obehagligt. Smittan är ju överallt och förvånansvärt få har munskydd på. Förvånansvärt många snörvlar och hostar.

Det fick bli att hålla avstånd och tvätta händerna direkt när jag kom hem. Avståndsfrågan var lätthanterad hos gynekologen…. Tomt!

Drink på andra sidan Granöhöjden

Vi fick ett sms med en drinkinbjudan så här på lördagseftermiddagen. ”Mysigt” tänkte vi och tackade ja på stående fot.

Vi traskade runt höjden och bjöds på en varm och god drink som jag aldrig hört talas om förut. Jag tänker inte berätta vad det var för ingredienser för den här behöver han ta patent på 🙂

Gott var det och trevligt hade vi!

Blåsigt värre…

Jag sitter på kobben och fascineras.

Det är fascinerande och lite läskigt när man tänker på hur mycket det kan blåsa. Naturen är superstark. Människan har inte en chans att stå emot.

Vi försöker dock allt vi kan att inte blåsa bort. Alla lösa saker är inlagda i friggeboden. Båthuset är förankrat med många ankare i marken. Det som ändå står ute väger multum.

Grannarna har tyvärr inte samma ”tur”. En granne har blivit av med hela väderskyddet för sin motorbåt. En annan granne har fått hela båtens ”skyddsställning” kapsejsad och fallen över båten. En tredje granne har en bod som står helt utan tak så att takstolarna står nakna. Inget hindrar snö och regn att komma rakt in i huset.

Jag har meddelat två av grannarna och min far har meddelat den tredje. Så nu ordnar det sig nog snart. Hoppas jag!

Lördag, Söndag, Måndag

LÖRDAG:
Min facebook var helt nersållad av fina bilder på norrsken. Det verkade som att alla människor såg fina formationer på himlen. Jag kunde inte låta bli att åtminstone försöka se lite norrsken jag också.

Första kvällen såg jag absolut ingenting på himlen. Det var ganska många lampor tända hos grannarna. Det gjorde det svårt att få det riktigt mörkt (vilket jag trodde skulle förenkla sikten), så jag gick ner till bryggan, men såg inget grönt på himlen där i mörkret heller.

Andra kvällen gick jag till sängs ganska tidigt, medan Per satt och väntade ut natten för att då och då gå ut och titta upp på himlen. Runt midnatt såg han en aning grönt och ropade ut mig. Det var inte supertydligt, men jag får nog påstå att det är norrsken jag såg på himlen. Här nedanför ser ni en bild där jag fångade något grönt på himlen. Mot norr över grannens hus. Det här är det första norrsken jag någonsin sett. Kanske mitt sista?

SÖNDAG:
Igår kväll fick vi för oss att baka pizza. Så det gjorde vi!

MÅNDAG:
Idag var det supersoligt och fint väder så vi tog en promenad på lunchen.

Vi fick blodad tand av dagsljusprommisen, så vi tog en till promenad efter jobbet. Det var mörkt ute så vi satte på oss massvis av reflexer och varsin pannlampa.

Vi gick till ICA där butiken lyste upp mörkret.

Per gick in för att handla medan jag fick stanna utomhus. Detta självklart eftersom pandemin tycker att vi ska handla en och en, och hålla avstånd.

Jag hade roligt ute i mörkret där jag glatt hälsade på alla som gick ut, eller in, i butiken! ”Hej Hej, trevlig kväll!” 🙂 De måste ha funderat på vem den där glada galningen var….fniss.

Socialt umgänge på jobbet

Jag hade möjlighet att vara med idag i femton minuter när min grupp hade möte för att hälsa två nyanställda välkomna.


Jag tyckte det var superkul att se dem alla och njöt verkligen av kvarten. Jag gissar att jag är lite svältfödd på socialt umgänge 🙂