Kvällsdopp

Vi är tyvärr rätt sjuka och hela midsommarplanen blev ändrad. Vi måste stanna hemma när hela släkten åker till brorsan på Vätö. Trist!

Vi har ju dock turen att hitta grannar när vi går och tar kvällsdoppet!!

Jäkla karl!!!

Jag gick ner till bilen i eftermiddags (för att åka i ösregnet ner till frisören) och blev rejält förvånad när jag såg en lång ljusrosa lapp under vindrutetorkaren.

Tror du inte att jag hade fått en böter?!

Tydligen fanns inget giltigt parkeringstillstånd registrerat på min bil. WHAT??

Jag kontrollerade min parkeringsapp och ser att Per bytt mitt tillstånd till sitt reg.nr. När jag frågade om det ”ojdå, jag borde bytt tillbaks till ditt reg.nr”.

Ja, det hade varit bra!

Söndagsnöje för Vera

Sofie frågade Vera vad hon ville göra under söndagen. Ville hon åka till badhuset? Eller kanske leka i lekparken? Träffa någon av sina kompisar?

Svaret från mitt lilla barnbarn: ”Jag vill storhandla med farmor!”

Sagt och gjort:

Oväntat besök

Rätt sent på fredagen fick vi kontakt med sonen som tydligen skulle vara gräsänkling ett dygn medan Sofie var i Piteå och dömde fotboll, så han tog barn och hund i bilen och gjorde oss sällskap här på ön.

Jag hörde barnbarnet Alfred några gånger under natten och förstod redan kl 05:17 att Marcus och Alfred redan börjat sin dag. Jag blev dock inte väckt förrän kl 07:00 när frågan om morgondopps ställdes.

Jag hoppade såklart ur sängen, väckte barnbarnet Vera och följde med till bryggan!

Vi åt frukost (efter att ha väckt farfar Per) och sen visade vi Vera vad vi köpte på Ullared: En batteridriven supersåpbubbelgrej!

Den var kul!

Riktigt kul!

Marcus och Vera gick och tittade på hästarna i hagen men Elsa valde att stanna vid huset med oss.

Hon föredrar skugga!

Vi lekte och gjorde nytta på tomten om vartannat och det var härligt att få vara med barnen.

Per och Marcus lade några stenar på rätt ställe runt den nyinstallerade laddstolpen innan jag grävde igen diket där elsladden grävts ner.

Vi kunde se att luktärtorna växer!

Alfred tog en lång tupplur i naturen.

Jag klippte bort blommor på rabarbern och trimmade gräset runt pallkragen när jag upptäckte att rododendronen blommar för fullt.

Kolla!

Efter en tidig middag för att passa in måltiden med Marcus och barnens hemresa så fick vi över till Anders och Jenny. Där hade de och Inger och Janne fixat med överraskningsbubbel för att fira Pers 60-årsdag.

Efter födelsedagssång och hurrarop fick han till och med paket!

Vi satt och njöt en stund av att ha sån tur med de människor som bor här.

Sen sa Pers rygg ifrån och vi gick hem.

Vi fick dock med oss en jättefin bukett av prästkragar, så vi fortsatte njuta även hemma!

Vilken dag!

Naturen och Grannar

Jag åkte ut till ön på torsdagskvällen, klippte massa gräs till sent på kvällen, MEN såg självklart till att de vackra prästkragarna fick vara kvar!

På fredagen jobbade jag som vanligt men från Emmas rum här på ön.

Sms’et sa: Bastun är varm! Å jag gick ner och socialiserade mig med våra härliga grannar – de berikar verkligen livet!!

När Per äntligen närmade sig ön (efter fullbordad jobbdag och handling på Flygis) så gick jag hem för att börja laga mat – På vägen hem såg jag dessa snyggingar:

Hemma vid huset gladde jag mig åt att hasslarna (som jag klippte ner rejält förra året) nu fått tillräckligt med löv för att ge oss lite privatliv!

Naturen är god (som Bregott skriver)!

Nio (9!) år!

Facebook påminde mig att vi flyttade från parhus i Sollentuna till lägenhet i Solna för exakt nio år sen.

En bild från den dagen:

En bild från idag:

Tiden går! 🙂

Asfaltsläggning

Det är ju toppen att trottoaren utanför oss blir ny och fin. 👍

Frågan är dock vad man ska säga om allt ljud de sprider. Det låter rätt mycket. 😳

Klockan är ju 21:49 så barn här och var ska ju sova…. 💤

Dock inga problem för mig – jag somnar så fort jag lägger huvudet på kudden 🙂

Mammografi

Man ska ju bli kallad till mammografi med 18-24 månaders mellanrum och jag hade vörjat oroa mig för att jag hade fallit ur rullarna, men efter 25 månader var det dags!

Jag blev glad när jag insåg att jag kunde åka tunnelbana snabbt och smidigt till Rådhuset, men blev lite ledsen i ögat när jag såg trapporna som jag skulle ta mig nerför. (Ni kanske minns mina knäproblem?)

Jag blev dock gladare igen när jag (som en gammal tant) tagit mig ner och fick njuta av denna utsikt!!

Sen klämdes jag! Å nu väntas besked inom 1-2 veckor!