Idag vill jag dela något som verkligen berört mig. Min syster har gjort en ny tatuering – för att hedra vår lilla Charles, mitt barnbarn, som aldrig fick komma till oss.
Tillsammans med tatueringarna för vår syster Johanna och vårt lilla brorsbarn Lina, bär hon dem nu alla tre nära sig, för evigt.
Jag känner en så djup tacksamhet över hur hon väljer att minnas och ära dem vi saknar. Det är en så stark och kärleksfull handling.
Charles är – och kommer alltid vara – älskad, inte minst av sin mamma Emma. Och nu också buren vidare på min systers hud, för alltid. 💛
Vi fick umgås med lille barnbarnet en stund ikväll medan pappan låg sjuk hemma och mamman höll en föreläsning för nästa generation av kvinnliga fotbollsdomare.
Förkylningen antogs finnas även i det lilla barnet, så vi höll honom i vagnen och höll vagnen i rullning. På det avståndet hoppas vi att vi slapp virusöverföring! Det var dock svårt att hålla avstånd. Han är ju sååå gosig! 🙂
I morse var det inte alls sommarvarmt längre. Nä huset var kallt och ruggigt. Otroligt hur det kan få från att vara så väldigt varmt till att kännas som kall höst på två dagar.
Per fick helt enkelt tända en brasa och fixa värme och mys på det sättet innan han gjorde frukost!
Vi jobbade hela dagen innan vi tog oss hem till stan. Där parkerade jag under de japanska körsbärsträden som nu har tappat alla sina fina blommor…. Underbart är kort!
På kvällen var det dags för den årliga stämman i bostadsrättsföreningen så jag gick in i parken mot kyrkan där den hålls nästan varje år.
När jag kom hem öppnade jag posten och inser att min fina lillasyster Susanna hade skickat mig en kram! Underbara syster!
Vilken bra avslutning på den hör dagen – inuti paketet fanns nämligen te!! Varmt och gott te avslutade min dag!!
Vi har fikat med Inger, Janne, Jenny och Anders. Vi har ätit lunch med Bella och Per. Vi har tagit en drink med tilltugg med Malin och Calle. Vi har badat i havet och umgåtts med alla ovan nämnda samt Bosse, Ove, Magnus, Cecilia, Anita, Per och Harri. Tänk vilken rik helg!!! Underbara fina grannar!!
Altanen är färdigsåpad. När den hade torkat (fredag morgon) såg den ut så här:
Det var tio grader i havet och jag tog mig ner och svalkade mig tre gånger, så att det blev ett ”bad”. Lillebror Henrik satte ju den regeln för måååånga år sen för att få oss systrar att bada längre med honom. Smart kille!
Bastuns altan är den bästa samlingspunkten jag känner till. 🙂
Calle missade att hissa flaggan på valborg, men på fredagen kom den upp och vi njöt av utsikten!
Då och då under helgen har Per jobbat med korp och spadar och på lördagen var han klar med grävandet. Nu är vi redo för installation av bilens laddstolpe.
Jag har gjort mindre tunga uppgifter och har tex gödslat blåbären och plockat kottar från gräsmattan.
Dessutom tacklade jag omkull tripoden där humlen gett upp.
Nu är det gräsmatta med tre små igenfyllda hål kvar.
Vår helg är inte över. Vi har precis sett ”Je m’apelle Agneta” på Netflix (Se den! Den gör underverk med självkänslan!) Per har precis förberett middagen genom att förvälla svartpeppar. Den ska bli sås till kvällens kalvfilé. Nu ska vi ta en liten promenad och andas härligt syre.
Vi sover kvar på ön och jobbar här i morgon. Detta eftersom laddstolpsinstallatören nog/kanske dyker upp i morgon!
Innan dess ska vi dock se på Formel 1 och racet som tidigarelagts med tre timmar pga dåligt väder i Miami. 18:30 börjar såndningen!! Go Russell!!
Jag letade efter Ekotipsets såpa i ett antal butiker, men jag var nog för sent ute så jag köpte vanlig grönsåpa med mig ut till ön.
Idag, efter att ha jobbat min halvdag och ätit en matlådelunch (som Per fixade innan han drog till Tyskland) bjöds jag på kaffe hos Inger och Janne. Dit kom även Jenny och Anders och vi njöt i solen.
När kaffet var uppdrucket gick jag hem och tog fram såpadunken! Efter två timmar var altantrallen som böts ut för två år sen tvättad, sköljd och insåpad! I morgon får vi se hur det blev när det torkat.
Jag tror att jag har för grävt för grunt under mina pallkragar innan jag fyllde på jord. För vad annars kan det vara som gör att mina rabarber vägrar bli stora och ståtliga? De får ju kogödsel varje vår och jag håller ogräs och sniglar borta från dem. Ändå blir de bara småttiga…
I vår har de (som vanligt) kommit upp (tillsammans med gräslöken) och ger mig hopp, men de är inte lika stora som grannarnas.
Jag lever dock på hoppet att ”i år är året det händer”!!
Ur svenska hjärtans djup en gång en samfälld och en enkel sång, som går till kungen fram! Var honom trofast och hans ätt, gör kronan på hans hjässa lätt, och all din tro till honom sätt, du folk av frejdad stam!
Du himlens Herre, med oss var, som förr du med oss varit har, och liva på vår strand det gamla lynnets art igen hos sveakungen och hans män. Och låt din ande vila än utöver nordanland!
