Nerver…

I morgon går jag upp och äter frukost redan kl 05. Detta eftersom jag inte får äta efter 05:30. Gallblåseoperationen ska nämligen bli av i morgon. Jag känner både glädje över att det äntligen (!) blir av och nervositet över att faktiskt göra det. Jag kommer ju att ge upp all kontroll över livet och måste lita på att de på sjukhuset tar väl hand om mig. Läskigt.

Per kom hem från Japan idag och det hjälper otroligt mycket. Jag är tacksam för honom. Just nu står han och lagar middag till oss. De ljuden av ”matlagning” är ljuvligt betryggande! Under dagen har vi pratat om hans resa och om min tid här hemma, tittat på ”Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann” och försökt ta det lugnt.

Det är ingen vits att oroa sig. Jag vet, men…

Morgonstund har guld i mund

Jag vet att uttrycket i rubriken inte betyder det jag tänker när jag sitter och njuter av frukostteet. Jag vet inte hur det blir så att jag ändå tänker den meningen när jag njuter för fullt av de te som jag fick i födelsedagspresent av min kollega Kicki. Det känns som en guldkant på livet liksom att njuta av den lyxen. Lyx = Guld.

Morgonstund har guld i mund” betyder ju faktiskt att den som går upp tidigt får mycket gjort. ”Early bird catches the worm” och sånt… Jaja, allt är inte guld som glimmar, men den varma drycken gjorde mig glad!

Tulpaner!

Det sista Per gjorde innan han åkte iväg till Japan var att handla mat åt mig att ha under tiden han är borta. Dessutom köpte han två paket med ICA-tulpaner! Det kanske inte låter så lyxigt, men OJ! vad glad jag blir varje gång jag nu går förbi vasen!!

(Ja, han spritade sig rejält och tvättade sig med tvål och vatten när han kom hem. Allt i vårt försök att få mig, och hålla mig, frisk till nästa måndag! Då opereras jag!)