MÅNDAG

Min dag började med fem timmars arbete vid datorn. Idag fanns nämligen en arbetsuppgift i kalendern som inte gick att skjuta upp. Den gick dock att utföra hemifrån så jag stannade kvar på ön. Jag satt i dotterns sommarsovrum, där vårt enda fritidsskrivbord står, och jobbade. Utanför fönstret såg jag hur ekorrarna skuttade i björkarna och hur pappa och Kina planterade sallad med mina brorsbarn. Solen sken och det var en ganska bra arbetsdag, även om jag nog längtade ut en hel del.

Per gick också upp tidigt imorse, men han åkte in till Norrtälje för att köpa bottenfärg till båten. När han kom hem hade han med sig sushi till vår lunch. Gott!

Efter att ha jobbat klart spenderade jag resten av dagen utomhus. Detta eftersom “utomhus” är bästa stället!

Jag torkade av alla båtdynor och inspekterade alla “båtgrejor”. Det måste ju vara rent och fint om man ska få ta ombord dem på Bubbel. Per är hård med sånt…

Hård ser han dock inte ut, när han slipar båtfärg. Mer åt det fåniga hållet va??

Pappa och jag gick ner till bryggan för att lägga i bommarna. Maja sprang i förväg.

“Blankt som en spegel”. Svårt att inte bli sugen på att lägga i båten…

SJUKT lågt vatten dock. Våra båtbommar lutar betänkligt neråt..

På vägen hem tog vi strandstigen och Maja lovar mig att hon kan stå på stenen utan att “ramma”.

Hon hade rätt! Hon ramlade faktiskt inte!

Gullungen höll oss sällskap medan vi fixade med Bubbel (båten) och blev så här glad när hon såg mig komma gående. Hur kan man låta bli att tycka om en sån unge??

Per kämpade på med båten….

Alexander tyckte jag skulle gå och hålla honom sällskap…

“Ta kort nu!!”

Till slut var båten polerad och redo!!

Vi bad pappa följa med och så åkte vi till Bromskär. Där är det nämligen perfekt för att lägga i båtar.

Det gick faktiskt så fort att jag inte hann med att fotografera förloppet (man måste ju jobba ibland också).

När jag hade kört hem bil och båttrailer låg Per och Bubbel sedan länge i hamnen.

Vid det här laget såg fjärden ut så här…

…så självklart var vi tvungna att ta en premiärtur!!

Svartlögafjärden.

JIPPIE!!!!!

Trots sol och nästan stilla vind så visade termometern på fyragradigt vatten och man blev inte speciellt sugen på att bada. Dock blev man sugen på att åka mer båt!!

Vid en av våra favoritöar var jag tvungen att ta en bild som visar er varför den passar mig så bra. Ser ni vad botten består av???

BLÅ BLÅ HIMLAR OCH VATTEN!!
(och frid i sinnet)

Det blir ingen brasa idag. Jag firade nämligen årets första båttur med ett glas vin (och kan därför inte köra bil bort till brasan), men trots utebliven sång (vintern rasat ut osv…), så har det här nog varit en av årets absoluta höjdpunkter!!!! (hittills)

SÖNDAG

Först lite lördag:
Igår kväll var vi hemma hos en av grannarna och åt middag. Det var jättetrevligt och roligt att umgås med dem. Mamman i familjen har jag nämligen lekt med ända sedan jag var en liten liten flicka. Nu var det hennes flickor som tog hand om lekarna, men de fick oss alla att delta. Annars skulle vi inte få någon mat! Efter lekar var det middag med efterföljande hembakt kladdkaka. Mätta och nöjda gick vi sedan hem i den kolsvarta natten.

Mysig kväll!

Nu – söndag:
Idag började vi, precis som igår, med en morgonpromenad. Detta eftersom det även här fanns ett hot: “Du får ingen frukost om du inte rör på dig först”. Mat måste man ju ha, så det var bara att röra på fläsket 🙂

Idag tog vi oss ännu längre ut på den väg vi bor på.
Vi gick tills den tar slut och vattnet tar vid.

Där finns en väldigt gammal ångbåtsbrygga som numera bara funkar till att stå på när man fiskar. Mer duger den inte till, men den är söt.

Här tog vi oss en mini-paus så vi hann ta några bilder utåt Söderöra och Norröra (Saltkråkan).

Sen bar dem hemåt igen.
Man kan förstå varför det heter “Granö”.

När jag hade ätit en stadig frukost och skulle gå över till pappa och Kina för att få en kopp kaffe, så mötte jag Bambi på tomten. Till min glädje, och Pers förtret, så verkade Bambi inte alls rädd för oss….

Vi ignorerade Bambi och gick över vägen till pappa och Kina och fick det goda kaffet. Dessutom med hembakta goda hallonmuffins. (Det lär krävas mer promenader nu).

Vi hälsade glatt på ett promenerande par på vägen och tänkte inte mer på dem. Inte förrän jag hörde hur de hojtade till, så där som man gör när man ser en sån här:

Oj, vad jag hoppade upp snabbt från stolen och rusade mot dem. Jag gissade ju att det hade något att göra med någon form av orm.

Mitt på den lilla grusvägen mellan min och pappas tomt kom alltså en huggorm ringlande. Han blev dock inte helt glad över att vara fotomodell, så han ringlade snabbt in på grannens tomt och försvann.

Så nu fick jag äntligen min huggormsbild som jag så gärna ville ha igår!
Jippie!

Dessvärre fick jag faktiskt ytterligare en huggormsbild, när jag och Per skjutsade pappa och Kina till färjan. Den här stackaren hade blivit överkörd av en bil.

Resten av dagen spenderade Per med sin guldklimp. Bubbel ska bli riktigt ren och fin innan den får doppa fötterna i böljan den blå! (Förhoppningsvis redan imorgon)

Jag gick ut på promenad och kikade på hur himlen
ser ut när den går från tokblå till mer molnig.

Det kan vara fint det också!

Sen satte jag igång med att göra nytta jag också. Även fritidshus måste ju städas ibland. Varför inte passa på när solen tagit en liten liten paus??

Jag hann med att rensa köksfläktens filter, putsa fönstren, torka av alla skåpsdörrar, damma och dammsuga innan solen kom fram igen. Då var det inte lätt att stanna kvar inne. Jag gjorde i alla fall klart köket innan jag…

…gjorde en kopp kaffe och gick ut i solen igen!
(Per fick en kopp han också)

På min nästa sväng runt i området så hittade jag mitt för dagen TREDJE ormfynd. Det här var en torr variant dock. Ett ormskinn. Undrar hur länge det legat här? Hur fort torkar ett skinn som ormen har krängt av sig?

När jag traskade längs med strandkanten så mötte jag Monica och Lasse som bott här nästan lika länge som jag har gjort. Vi pratade orm och stränder. Den här stranden på bilden var t.ex. en vit sandstrand när jag var tio år. Snacka om att det ändras i naturen! Sanden finns kvar. Den ligger dock en bit ut där man badar.

Trots att jag hade teleobjektivet på kameran så kunde jag inte fånga tranan bättre än så här idag. Han envisades med att flyga JÄTTEhögt upp. Ni ser ändå vad det är va??

Här är jag betydligt närmare fågeln. Det hjälper dock inte mig att tala om vilken sort det är. Det enda jag kan säga är att den är grymt söt och att jag får ont i magen av längtan efter vår undulat Peppar som tyvärr inte finns med oss längre….

Det var min söndag så här långt.
Mitt ansikte känns varmt och jag anar att jag fått färg.

Våren är här!!

Tillökning på ön

Det piper lite överallt.

Jag tror minsann vi fått tillökning i holkarna!

Blåmesbäbisarnas mamma och pappa verkar ha full koll på jämlikheten.
De jobbar lika hårt båda två.
In och ut ur holken flyger de hela tiden.

LÖRDAG

Jag skulle, som Gärdestad, kunna skriva:

Steg upp på morgonen,
innan din dag var riktigt vaken.
Woowow vilken härlig dag!!!

Fast det är klart…då skulle jag ljuga med ungefär hälften av texten, för jag gick faktiskt inte upp förrän klockan var över halv tio. Det blir så där lång sömn ibland när man envisas med att vara uppe halva natten och titta på film som min svägerska så snällt lånat ut till oss. “En härlig dag”-delen var dock sann!!

Det är ju t.ex. väldigt härligt att det var så fint väder,
så att vi kunde börja dagen med en snabb promenad i solskenet!

Längs med vägen (som inte såg ut som på den sista delen av promenaden som du ser här på bilden där vi går på “stora vägen”) så såg vi blåsippor!

Sen fick vi äta en god frukost som avslutades med en kopp kaffe latte utomhus i solen.

Underbart blå himmel gör att man tittar uppåt mer än vanligt.
När man gör det så ser man att man inte är ensam.
Långt där uppe sitter det nog MÅNGA människor på väg…

Där uppe sitter kanske inte så många, och inte är de speciellt högt upp heller, men blått det är det!

När Per klädde på sig för att gå och vårfixa med båten, så gick jag ut med kameran på magen. Vi brukar ju dela upp sysslorna på det sättet 🙂 I vår “trädgård” (det är mest skog och det som får lust att växa på ytorna eftersom man då slipper ta hand om kvadratmetrarna) hittade jag de här blommorna och började fundera på hur de kommit dit. Har jag typ haft en påsklilja i kruka och när den dött satt ner den i marken? Jag vet inte. Där står den nu i alla fall.

Jag ville ut på huggormsjakt så jag gick stigen ner till havet. Jag såg ingen huggorm idag, men jag såg och hörde vinden och vågorna.

Bryggan är fortfarande en blek skugga av sig själv och det ser ut som att vi får ta och utföra premiärdoppet från land istället för från badbryggan. Det funkar det med!

Hemma på tomten gick jag runt och kikade lite och insåg att nästa kopp kaffe kanske ska intas på någon av våra utplacerade bänkar? Ja, jag tror nästan det!

Helt plötsligt stannade en liten bil på grusvägen och ur hoppade en energisk tjej. Där stod Anita och hon strålade (som vanligt) av glädje och gav mig den här fina blomman som tack för hjälpen för en jacka vi tog med oss hem från ön för ett tag sen. Snällt va? Jag blev jätteglad och nu står den här och förgyller mitt bord. (Anita och hennes Per lovade dessutom att hojta så fort deras huggormsfamilj kommer fram och visar sig. Då kanske det blir ett fotograferingstillfälle ändå. Vi får se!)

Det är svårt att inte bli glad när man får blommor!

Vilken härlig dag!!!

Kaffepausinbjudan omöjlig att neka

När man får ett sms med en fråga om man vill stanna på en kopp kaffe, så kan man ju svara ja eller nej. Det är gängse regler vid frågor.

Fast när frågan kommer med en bifogad bild i stil med den nedan, då finns det bara ett svar: JAAAA Tack!

20120427-182240.jpg
Foto: Frida Erlandsson

PS. För att vara ärlig så ville vi fika ändå, men svaret blev liksom ännu lättare när fadderbarnet smålipade så där sött! 🙂 DS

Dagens telefonbilder

Puh! Jag är sliten. Veckan har varit fylld med många jobbtimmar, ensamma tråkmiddagar (när maken var bortrest) och ont i halsen, men även av glädjeämnen i form av vitsippor på väg till bilen och goda middagar lagade av mannen (när han kom hem).

Idag hittade jag mina lupiner våta av duggregn och jag gissar att de uppskattar dagens tolv grader mot häromdagens minusgrader.

20120426-184002.jpg

Jag möttes också av två dagstidningar i lådan fast jag inte prenumererar på någon av dem. De låg väl där för att få oss att köpa och det funkade! Den ena, lite lantligare, ska jag lägga in beställning på inför sommarens hängmatte- och stranddagar.

20120426-184216.jpg

Ikväll blir det till att packa inför helgen och att ta itu med räkningshögen. Lika tråkigt båda två, men som båda alltid leder till goda ting!

Tjing!