Årskrönika 2020

Jag tycker precis som de flesta andra att år 2020 har varit ett totalruttet år. Covid-19 tog bort mycket glädje och jobbar för fullt ännu med att hålla oss på mattan i den mörka känslan. Först tänkte jag strunta i att skriva årets sammanfattning, men sen kom jag på att det har hänt bra saker också. De måste jag lyfta fram. Vi får inte glömma bort de mjuka fluffliga sakerna i livet.

Här kommer alltså några höjdpunkter, eller sånt jag av andra anledningar vill minnas, från mitt år!

JANUARI

Per och jag firade tillsammans med Marcus och Sofie när de köpte en lägenhet bara en kilometer ifrån oss i Solna. Bubblorna flödade! Någonstans tog vi för givet att det skulle innebära att vi skulle ses jätte-ofta. (Å så virus-fel vi hade…) Per och jag gick på den närbelägna bion i Filmstaden och såg “Star Wars, The rise of Skywalker”. Jag köpte en ny resväska som skrek ut sin brandgula färg och spred glädje. Sen åkte jag till Indien för FEMTE gången i mitt liv. Det var dock första gången i mitt liv som destinationen kändes helt okej och inte stressade upp mig. Man kan tydligen lära gamla hundar att sitta 🙂

FEBRUARI

Jag gick och shoppade inne i Mall of Scandinavia med min son, medan min make var i Japan. Sonen är gullig på det sättet – tar hand om sin lilla mamma när hon sitter själv. Jag fikade på våffelkaféet i Filmstaden och kände mig gammaldags och härlig. Det kaféet är verkligen underbart! Jag skaffade otroligt nog gymkort och gick och tränade som en följd av att Jeanette fått mig peppad av träningen vi gjorde tillsammans i Indien. Jag vann över Per i yatzy (mer än en gång) 🙂

MARS

Jag började jobba hemifrån varenda dag. Det gjorde Per också. Vi satt båda två vid köksbordet som ett skrivbordssubstitut. Jag njöt av väder av alla möjliga slag vilket var mycket lättare eftersom man är närmare naturen på landet än på kontoret. Vi satte igång att träffa släkten via Teams och jag började skicka snigelpost till mina kollegor så de skulle bli lite glada (och minnas mig). Vi köpte lunch så ofta vi bara kunde från de närliggande restaurangerna i Solna. Detta i ett försök att hålla dem flytande under pandemin. Promenader klev in i mitt liv som en oväntad vardagssyssla. Nåt man bara gör. För att må bra!

APRIL

Min lillasyster Susanna skickade fantastiska blommor hem till mig och jag blev alldeles varm i hjärtat av det oväntade gulliga och snälla i den handlingen. Körsbärsträden blommade och jag träffade Emma på en utomhusdejt med avstånd. Vi flyttade ut till Blidö på heltid eftersom det kändes rätt (en gång en rospigg – alltid en rospigg?). Furusund värdshus försökte hitta på sätt att överleva pandemin och vi köpte med oss helglyxpåsar med ljuvlig mat. Vi firade valborg med grannarna utanför Janne och Ingers hus och vi gladdes åt att ha så underbara människor runt omkring oss. Att människan är ett flockdjur blev tydligt när flocken blev mindre.

MAJ

Min lillasyster köpte ett tält till taket på sin jeep och kom och tältade på vår tomt. Det kändes som en helt naturlig sak att göra, fast det var lite roligt galet. Min lillebror satt nere i motorrummet på sin båt. Detta i ett försök att laga sin båtmotor dag, efter dag, efter dag….och till slut lyckades han faktiskt. Trots att allt gick emot honom. Trägen vinner. Båten “Hedwig” inköptes vilket innebar en del pulshöjande inslag när motorn stannade på havet i blåsigt väder, men den bidrog också till att vi kunde åka norrut och träffa våra vänner Sannah och Christer på Lidö. Våra vänner Martina och Göran träffade vi via video och det var också mysigt.

JUNI

Jag vinner “Årest värderingsbärare” på jobbet och blir stolt som en tupp eftersom det är ett pris jag velat ha i över tjugo år. Vi bilar till Göta Kanal och cyklar längs kanalen med Pers bror Tomas och hans fru Ninni. Även om vi sågs med avstånd, så var det härligt. Jag inser att jag gift mig med jultomten utan att veta om det. Vi hittar en stor sten mitt i inloppet till båthamnen och markerade den med ett ankare och en fender. Sofie och jag badar LÄNGE. Vi åker båt och träffar Henrik, Frida, Alexander och Maja på någon kobbe och Maja paddlar SUP runt oss….

JULI

Vi odlar grönsaker i pallkragar och förvånas över hur bra det ändå går (i början). Per får feeling och bygger nytt utebord (som följdes av bänkar, altankjol, fågelholkar och en ny trapp också). Mest hela tiden hängde vi med grannarna, och de gjorde vårt karantänliv SÅÅÅÅ mycket mer än vad det hade varit utan dem. Per och Marcus bryggde öl och Frida, Sofie och jag gick ut och promenerade. Att kunna vara utomhus räddade oss många gånger från att deppa ner oss. Emma visade att hon har ärvt min förkärlek för korsord. Å så njöt vi av sommaren!

AUGUSTI

Sommarens bästa/varmaste månad skänkte värme och minnen!

SEPTEMBER

Sommaren släppte sitt grepp om skärgården och hösten klev in i dess ställe. Partytältet som stått framme hela sommaren började gnälla lite av vädret, men vi njöt av väder och vind och vårt färdigbryggda öl. Pappa fyllde år och vi blev bjudna på underbara godsaker. Vi tog Hedwig till Finnhamn och hjälpte dem att stänga stället i och med att vi åt deras allra sista lunch för året. Den mat de serverade gick i asiatiska tecken och gav längtan till när de öppnar igen. Vi njöt av vädret och badade som bara den!!

OKTOBER

När vi kom så här långt in på året fascinerades vi över att det var så härligt väder. Vi badade och bastade mest hela tiden och njöt verkligen av föräldrarnas och grannarnas glada humör. Våra promenader före jobbet fortsatte, men ibland var det tydligt att det var höst… Vi gjorde vildsvinskorv med Kina på hennes altan och vi åkte ner i Sverige för att på avstånd kunna fira Pers älskade bror Thomas på hans födelsedag. Han fyllde ju 60 år och det ville vi inte missa – även om det var konstigt att inte kramas!

NOVEMBER

Efter många diskussioner hit och dit (där kvinnan i huset var tveksam eftersom det skulle bli fult) så skaffade vi en luftvärmepump. Kina fyllde år och vi firade henne på altanen (som blivit det nya normala stället att se på). Här kan jag passa på att säga att Pappa och Kina har hjälpt oss otroligt mycket det här året. Att kunna träffa dem, även om det alltid varit utomhus och på avstånd, har gjort att vi hållit oss hyfsat normala i ensamheten/karantänen. Vi uppskattar verkligen att alltid ha dem nära, att kunna prata, att inte vara helt ensamma. Både Per och jag uppskattar min pappa och Kina enormt! Moder natur bjöd på badbart vatten även denna månad så jag hoppade i. Jag hade ju sen länge gjort Emmas rum till kontor, men nu gjorde Per likadant och slängde ut en stor hylla i Marcus rum så han fick plats med skrivbord där inne och istället fick en byrå flytta in för förvaring. Vi promenerade längs strandkanten och vi bjöds på fika väldigt ofta hos föräldrarna som vet hur man bakar!

DECEMBER

Jag träffade Marcus och Sofie utanför deras lägenhetshus hemma i Solna. Anledningen var att jag ÄNTLIGEN skulle få träffa deras nytillskott till familjen: Samojeden Elsa! Mitt hemmakontor uppgraderades med en ståstol, så nu har jag verkligen ett bra kontor med höj- och sänkbart bord, härliga lurar och bra kamera, och som sagt; en fantastisk stol för de dagar jag känner att jag vill “nästan sitta” en stund för att vila mig. Kina bakade surdegsbröd så det stod härliga till och vi fick bröd hela tiden! Jag hade pysselverkstad och skrev julkort på det gamla hederliga sättet med papper och penna. Vi drack champagne när vi ville fira småsaker och vi tog in tallgrenar när andra tog in hela granar. Julen firades i det minsta sällskap jag varit med om sen mitt första levnadsår – Emma, Per och Jag. Vi hade en lugn och skön jul som bjöd på både snö och kramar! Nu idag firar vi nyår tillsammans med Marcus, Sofie och lilla Elsa. Vid tolvslaget ska vi gå utomhus och skåla med alla våra grannar!

Jag har tur. Jag har haft ett bra år, trots det elaka viruset.
Jag hoppas ni också kan hitta ljusglimtar i ert 2020.

Is no more…

Vid niotiden i morse såg det ut så här…

Tre stora tallar på grannens tomt.

Några timmar senare var de fällda, kapade och bortforslade…

Mer himmel.

Emma

Vi har haft dottern på besök i fyra dagar, vilket har varit helt underbart. Nu är hon dock tillbaks hemma i stan igen och jag har återigen tid att skriva nåt här på bloggen. Jag märkte att när hon var här, så var det betydligt trevligare att vara med henne, än att skriva text. Bra prioritering ändå, kan jag tycka 🙂

Juldagen 2020

Vi vaknade av en rejäl smäll 06:41. Det var som om kriget landat hos oss. Jag blev livrädd. Pulsen var hög när jag sprang upp för att se vad som hände. Efter fyra hemska dynamitpangar insåg jag att man återinfört rospiggarnas galna idé om att smälla en smäll per tio år när någon fyller jämnt. Min gissning är att det var grannen Anders L som fyllde år.

Jag såg inga dynamitgubbar när jag tittade ut genom fönstren, men jag såg snö!!

Jag trodde knappt mina ögon.

Vi letade reda på snöskyffeln och gladdes faktiskt över jobbet

Emma byggde en snögubbe, bara för att hon kunde

gtaVisst blev den fin?!

Lite slöa var vi, men vi kunde inte låta bli att gå ut och pulsa i den knarriga snön. Vi har längtat efter snö!

Det var så kallt att isen börjat lägga sig i hamnen

Molnen var rejält snötyngda….

Vid strandkanten betade åtta svanar för fullt i det grunda vattnet

Det var en mysig dag idag.

Varnhem klosterkyrka och Kata gård

Jag håller på att städa inne i bloggen – döm om min förvåning när jag hittar ett inlägg från 29:e Oktober som aldrig såg dagens ljus…. Varsågoda!!

På vägen hem från slottet i Bjertorp och gårdagens 60-årsfirande så stannade vi till vid Varnhem klosterkyrka. Här ligger flera Erikskungar och Birger Jarl begravda. Ni som sett Arn känner säkert till mer om detta ställe.

Vi tände ljus för våra änglar och sände våra tankar till dem.



Vi promenerade sedan upp på kullen precis bredvid kyrkan. Där ligger nämligen en ruin av en vikingakyrka som numera är som ett museum, Kata Gård.

Från kullen fick vi fin utsikt över klosterkyrkan

Sen var det dags att börja hemresan. Först genom höstlöven till bilen där vi sa adjö till Thomas och Ninni…

…och sen i bilen mot Stockholm

….för ett snabbt stopp i Solna innan vi fortsatte ut till ön.