F A M I L J E K A L A S

Idag var det dags att fira Marcus 20-årsdag med familjen.
Det gjorde vi i Vitsippan på Blidö.
Här ser vi födelsedagsbarnet och hans flickvän.

Per hade lagat lunchmat av rang (jag hade hjälpt till lite också…). Det var en buffé som verkligen inte gick av för hackor. Allt var klart. Det enda som saknades var gästerna.
 
 
 
 

Tyvärr var det många i familjen som inte skulle komma, men jag insåg när jag tog fram de arton tallrikarna, de trettiosex besticken och de arton glasen, att vi nog skulle bli hyfsat många ändå. Inte med vår familjs mått mätt, men ändå…
 

Strax före tolv kom gästerna!

Anton busar i Emmas våningssäng.
Pappa David håller sällskap.
I storstugan pratas och kramas det.
  

Presentöppning

Systerkram – Jag och Susanna.
Kina i samtal med födelsedagsbarnet
Syster Catrin!
  

Besök i trädgården

Syster Anna och Syster Susanna kramas.
Syskonbarnen underhålls av elektroniken.
 

Bror Henrik och Syster Susanna kramas.
Anna får iPadutbildning av lille Noah, Tilda håller koll.
 

När kalaset började gå mot sitt slut tog några av oss en kort promenad.

Solen sken ju som en tok så vi kunde inte låta bli.

Syster Catrin och Svåger Daniel kan inte ens titta, så stark är solen.

Tillbaks uppe vid Vitsippan igen så fascineras vi över hur snabbt det växlar mellan sommarkänsla och vinterkänsla och vilket fint mönster den stora tallen gör på vårt hustak.
 

Några kramar och vinkningar senare var huset tomt. Per gick och la sig på soffan och jag gick ut och gick. Första bilden blev på en gran och solen bokeh.

Andra bilden blev på solens glitter i havsytan och på vassen.

Även förra årets vass, helt utan översta topp, fick vara med på bild.

I strandkanten, i sanden, hittade jag dessa vårtecken. Tussilagona hade dock slutit sig helt eftersom det bara var en plusgrad utomhus.

Kallt, men vackert.

Så kallt att vattendropparna stelnat och blivit till isdroppar.

Med iskalla fingrar knackade jag på hos Pappa och Kina. I deras varma hus såg jag de här påskliljorna. Vårtecken!

I trädgårdarna på ön ser man även detta vårtecken:

Tack för idag, alla ni som var här!!

Olika fokus

En del kollegor kör ett lunchpass yoga i konferensrummet.

20120330-121904.jpg

Andra kör det klassiska: Äter lunch på lunchen 🙂

20120330-122043.jpg

Jag är snäll!!

Jag får skjuts till jobbet. Sen får jag åka pendel och buss hem från detsamma. Sonen har bilen.

Snäll som sagt!

20120330-074116.jpg

Pay it forward heter det ju. Det är alltså min pappas fel att jag är billös idag. Han lät nämligen mig låna bilen vansinnigt ofta. Själv cyklade han en mil fram och tillbaks till sitt jobb.

“Snäll som sagt” fick en annan klang helt plötsligt 🙂

Glamour

Tvätta, hänga, torka, vika och stryka kläder. Diska och torka i köket. Packa grejer. Handla mat. Rensa avlopp. Städa badrum. Jag lever verkligen lyxigt!!

Som en kändis ungefär.

Uggla

“Det är bara kändisar som får ha glasögon inomhus” säger min kollega när jag tagit på mig glajjorna för att slippa kisa på jobbet när solen reflekteras mot takåsarna rakt mot mig…

20120329-134236.jpg

Lillördag

Jag har hittills inte fått någon allergichock av ögondropparna! Good things! Jag har i och för sig inte blivit ett dugg bättre av ett dygns användande heller. Hur många dagar ska jag droppa eldssvidande brinnande vätska i ögonen innan jag ger upp? De nya dropparna gör svinont i två minuter när man hällt i dem. Hua!! Pappa – jag lider när jag tänker på att du har det så här varje dag, året runt.

Lite synd är det faktiskt om mig, så att få så här fin post (ja, i brevlådan med frimärke och allt) var verkligen ljuvligt!!

20120328-210327.jpg

Jag var hos frissan idag och då skulle man kanske gissa på en bevisbild? Icke!! Men ni kan få se vad min underbara man lagat åt mig nu när jag kommit tre dagar in i min första återfallsviktväktarvecka. Gott!

20120328-210507.jpg

Det där smarriga åt jag framför Sveriges Mästerkock, där fel tjej vann i år igen….

Håller tummar och tår

Tårar. Tårar. Tårar.

Det är inte lätt när det är svårt och svårt är det faktiskt nu. Funderar närapå att vara hemma från jobbet med anledningen: pollenallergi.

På jobbet var jag ju såklart ändå, men jag beklagade mig för doktorn och nu finns det en plan för att stoppa niagarafallet som flyttat in i mina ögon.

Steg 1: Nya ögondroppar

Steg 2: Cortisonspruta

Steg 1 hoppas vi på samtidigt som vi bävar inför det. De är tuffare och starkare (hoppet tänds). De innehåller lite konserveringsmedel (bävan/rädslan föds eftersom jag sist jag fick sånt för typ 20 år sen, var allergisk som attan mot det).

Nu håller vi tummar och tår att steg 1 inte leder mot steg 2 eller allergichock utan mot torrare ögon.

Nu kör vi!

20120327-184347.jpg

Tårarna rinner i strid ström

Oj, vad jobbig dag det är idag! Pollen….

Jag äter medicin, sprayar med cortison och droppar ögonen fulla av antihistamin, men det hjälper inte. Eller det gör det kanske, men det är ändå jobbigt. Jobbigast är inte snuvan. Jobbigast är inte svedan och kliet i ögonen. Jobbigast är det för huden kring ögonen och framförallt utanför den yttre ögonvrån där salta tårar rinner HELA tiden. Aj!!

20120326-192240.jpg