Månad: juli 2010

Sista tisdagen innan semestern börjar är snart avklarad. Nu är det alltså bara en onsdag, en torsdag och en fredag kvar. Jag har i och för sig jour både på onsdag och torsdag, så dagarna är lite längre än vanligt. Jag längtar faktiskt ganska rejält tills ledigheten börjar. Sommaren är ju här.

Något som jag måste klara av under tiden jag jobbar och har jour, är att packa inför Japanresan. Packa en resväska gör de flesta på tio minuter en kvart. Jag är inte “de flesta”. Jo, alltså jag packar snabbt, men jag förbereder mig och funderar en hel del innan jag börjar packa. Jag vill ha rätt saker med mig. Det betyder att jag måste fundera igenom olika skoval, klädval och övriga attiraljer ett tag innan jag sätter igång. Dessutom vill jag alltid ha strukna och fina kläder med mig. Hur ska jag hinna det när jag jobbar eller gör nåt annat hela tiden? Jag kanske klarar det ändå, eller vad tror ni?

För att få till exakt rätt packning 🙂 (Ja, då jag hör hur det låter) åkte jag inte hem efter jobbet idag. Jag stannade i Sollentuna Centrum och shoppade. Eller det var vad jag hade tänkte göra. Skor, Byxor och en kofta stod på inköpslista. Jag gick in i VARENDA klädaffär och jag tvekade inte hur dyrt det än såg ut eller hur fel det än kändes. Jag skulle skanna av varenda butik. Det gjorde jag också. I drygt två timmar. När sista butiken stängde så åkte jag hem. En kofta låg i väskan, inget mer. Jag är patetisk som shoppare.

Att jag inte är duktig på inhandling visade sig också när jag kom hem. Jag fick nämligen ett samtal imorse från Emma. “Mammi, det är så mycket myror här hemma på nedervåningen att man inte kan gå på golvet”. Under dagen försökte Marcus och Emma lösa problemet med dammsugning av de små liven. Marcus gick t.om. till närmsta ICA-butik för att köpa Myrr och dosor men de hade inga. Alltså lovade jag att köpa några på vägen hem. Det gjorde jag tyvärr inte. SUCK. Usel shoppare.

Jag hoppas däremot på att “essa” inköpskonsten när jag väl är i Japan. Då pratar jag inte om kläder utan om en ny kamera. Det jag ska försöka hitta är en Canon IXY300 HS. De har galet mycket elektronik i Japan så problemet är nog inte att hitta en kamera utan att hitta rätt kamera. Dessutom heter inte kamerorna samma sak i Japan. Det märkte vi på förra kameran som inhandlades där. Jag är dock betydligt mer hoppfull när det gäller det här inköpet. Det behöver ju inte passa mina lår, mage eller ända. Den ska bara passa min personlighet (och kunna ta bra bilder utan bra ljus).

I morgon har jag en “dejt” på jobbet med några elektriker klockan sju. Jag förväntas alltså ta bussen som går 06:11 här hemifrån. Ni vet väl vad det betyder? Japp. Jag borde gå och sova nu. Vi får väl se om jag gör det!

God Natt!

Min kollega FLI blev förskräckt när jag och Cim sa att vi skulle gå till “typ 7-eleven” för att köpa varsin glass. Vi fick tydliga instruktioner för hur vi istället skulle ta oss de tre kvarteren (eller nåt sånt) till Stockholms Glasshus. Vi travade snällt iväg och där hade de glass i stora lass!! Minst sagt.

Efter noga övervägande tog vi till sist tre kulor i var. Jag tog SJÄLVKLART smaken “Lakrits” och sen fyllde jag på med italiensk vanilj och choklad med chili. Det var bara ett problem med det här. Efter att jag ätit/njutit i mig den första kulan (dvs. den kolsvarta mumsiga) så var jag så mätt så jag inte visste vad jag skulle göra med de andra två. Lite kämpade jag nog på men sen (hujedamej) så var jag tvungen att….jag är ledsen, slänga resten!

Glassen var jättegod men nästa gång köper vi varsin kula och inget mer!

Idag kom några av mina kollegor tillbaka från sina semestrar. Det är ju bokslut nu och det gör att vi måste “staffa” upp. Eftersom jag är “ganska införstådd” med nya kontoret så visade jag dem hur det såg ut lite här och var. Jag är ju helt betagen av utsikten så den var jag också tvungen att peka ut lite extra (som om någon skulle kunna missa den!). Det gjorde jag även för min kollegas dotter, som tycker att vårt jobb är mycket roligare än fritids. När jag stod där vid fönstret så kände jag det; Ljuset som gör mina ögon så blå. Har ni sett? Tänk att jag, när jag var liten, tyckte att jag hade fula ögon. Konstigt! Nu är jag toknöjd. Det får man nog inte vara i Sverige men….sue me!

 Jaha, nu rå?

Marcus spelar spel. Emma kollar på “Scary Movie” med en kompis.
Per är i Göteborg och hälsar på sin mamma. Han har ju semester den lyckosten.
Jag kikar på bilder, men jag borde nog ta tag i disk, tvätt och packning.

Vi får se.
Nåt skoj ska man ju ha när man inte är ledig också, eller hur?
Kram på er alla!

Det är tydligen fler än jag som har problem med knäna,
men ändå är ute och knatar på kvällskvisten. 
Vi mötte det här rådjuret ute på gatan.
Visst haltar den stackaren litegrann?

Vi bor mitt emellan Norrviken, Edsviken och Rösjön.
Varje promenad innehåller självklart något vatten.
Ikväll var det Rösjöns mörka vatten vi såg.
Täby syns på andra sidan sjön.

Ingen dusch idag inte. Jag bara hoppade rakt in i bikinin och flätade håret och så var jag redo för stranden eller vad man nu kan kalla det ställe som vi skulle till.

Vi åkte förbi stora fält av blått lin och lika stora fält av gul raps.

Vi åkte faktiskt FEM mycket långa mil innan vi hamnade så långt ut på Ekerö så att vi såg den här skylten. För den som vill åka hit så heter busshållplatsen “Vibohär”. Sött va??

Vi åkte på en liten söt grusväg en stund och sen möttes vi av detta. Det kallas alltså för Blå lagunen eller Husbygropen. Det är ett gammalt sand- eller grustag som lagts ner och fyllts med vatten. Vattnet är blåaktigt och det växer absolut ingenting på botten. (Det är det bästa med det här stället) Det är bara sand, sand och åter sand så långt man kan bottna. Bottna gör man nämligen inte så länge. Efter fyra meter var det för djupt även för min långa son. Efter ytterligare fyra meter kunde han inte komma ner till botten hur han än försökte.

Vi hittade en ledig plats och satte oss ner och funderade på om det här var bra eller inte.

Vattnet hade en underligt blå färg som faktiskt syns galet tydligt på t.ex. http://kartor.eniro.se/
Om ni söker efter HUSBY, EKERÖ så ser ni det tokblåa om ni väljer att se kartan med FLYGFOTO.

Solen sken ju, som säkert på många andra ställen, som en tok!!

Jag hoppade i vattnet först av alla och när jag kom upp igen så hoppade killarna i och simmade ut en bit. Dykare älskar stället eftersom det är så djupt och dessutom har så klart vatten. Vad jag läst mig till på nätet så finns det inte så mycket skoj där nere förutom några träd som tydligen inte fälldes och fortfarande står rakt upp. Ja just ja, två cyklar lär finnas där också! Vi såg faktiskt när två dykare kom upp ur djupet men jag var för långsam med min kamera…ungefär som när älgen travade förbi mig härom helgen. 🙂

Trots att det är sand överallt. Det är ju trots allt ett sandhål….så lyckades jag hålla jordgubbarna helt utan sand. Gott!

När jag ser den här bilden är det tyvärr inte det blå vattnet jag tänker på. Jag ser bara att jag har fel glasögon på mig. Mina favoriter är ju borta…. Jag undrar var de kan vara??

Min son. Jag är bra stolt över honom. Jag är självklart stolt över min dotter också men hon var inte med oss idag. Idag låg hon utanför Blue Hotel på Lidingö och badade och solade med några kompisar. Det där hotellet är inte bara ett härligt ställe om man vill gifta sig, gå på spa, ha konferens eller bara sova en natt i stockholm. Det är också bra om man vill bada, sola och prata skit med kompisarna. Har ni varit där??

Utan att ha bränt oss, men blivit sjukt varma, lämnade vi stället efter cirka två timmar. Ingen av oss tre gick igång på det här. Hur skulle vi kunna göra det? Vi jämför med paradiset på jorden som vi faktiskt äger en snutt av. Blidö. Ingenting kan överträffa eller ens komma i närheten av hur bra det är där. Lyllo er som sitter på den kobben idag!!!

Min lillasyster Susanna bor på Ekerö så på vägen hem tog vi och svängde in hos dem och åt vår medhavda lunch. Jag fick en fin present i form av ett kuvert med ett brev inuti av lilla Tilda. Noah satt säkert hos sin mor.

Tilda glad och omedveten av kameran.

Tilda betydligt mer medveten om densamma.

Den här underbara blomman hittade jag i deras trädgård. Jag borde ha några såna här!!

Visst är det skönt när man slipper gissa hur folk känner?

Trots Marcus trötthet åkte vi tillsammans med syrrans familj till huset som de håller på och bygger. Det ska vara klart i september. Härligt! Lite röd färg på det där så. (Camilla: Ja, de tänker självklart måla det i Husmansrött!)

När vi kom hem så möttes vi av det här miljöhuset. Eller avsaknaden av…Det brann ner i natt. Visst är den första tanken att någon j#vel har tänt på det? Det skulle i och för sig kunna vara ett pucko också…..linolja i kombination med bomullstrasa eller nåt. Tydligen visste inte brandkåren. De kunde inte se några spår. Min fråga blir hur som helst: Var ska vi nu slänga soporna?

Ni har väl inte missat att jag körförbud på min bil va? Ni har väl inte missat att Per gått på semester och tänker ta sin bil till Göteborg? Det har inte jag…..suck, pust och tandagnisslan!! Vi tog alltså Pers bil och åkte iväg till ICA Maxi i Häggvik och handlade så jag klarar mig hela veckan utan att handla igen (hoppas hoppas håller tummarna). Skitkul sysselsättning när solen, trots att klockan var ungefär sju, stod högt på himlen!

Färdigmat, Färdigmat, Halvfabrikat, Färdigmat, Flingor, Mackor, Mjölk. All set.

Den här tjejen är extremt trött just idag. Det syns lång väg. Jag är sliten. Det måste vara värmen eller nåt. Det är tyvärr inte anledningen till det jag nu ska skriva, men hon lagar inte mat!

Vi hade tänkt att gå på bio nu men det finns ingen ork. Vi har därför laddat med en hel radda av avsnitt av Entourage. Nu ska jag se om den är så bra som Roggi säger!

Hej alla goa vänner där ute!!

Idag har jag:

-Städat hela huset innan det blev för varmt
-Klippt gräsmattan och tagit hand om alla kanter, vildväxta buskar och blommor
-Sköljt av altanen från all pollen och skit. Vi lär ju bo där ute i helgen!
-Solat och relalalaxat
-Ätit vaniljglass i solen så den blir så där geggigt god
-Lagt massor av kärlek på mina arma fötter
-Funderat på var man badar kungligt i stan…och kommit på det!
-Duschat för att göra mig till en fräsch svärdotter
-Hängt med Afrikakungen Göte med fru och son.

Här kommer några bilder som visar min dag:

Här har jag solat en stund då och då mellan “sysslorna”

Mina solglasögon är ju borta så jag får ta “vad man haver”

Mina stackars arma fötter som verkligen lidit i skor de senaste veckorna fick en riktigt genomgång och massor av kärlek och slapp dessutom ha skor på sig precis hela dagen.

För att kunna ta emot besök från Kenya tog jag mig en välbehövlig dusch och blev ren igen! Snacka om att det varit skönt väder idag. Enda nackdelen är just att man blir så varmt och äcklig. Här är jag dock nyduschad.

Och så kom de då och hälsade på “Afrikakungen med familj”. Pers pappa Göte bor i Nairobi, Kenya, Afrika. Där bor han med sin fru Noreen och deras son Eric. De kommer varje sommar och hälsar på Götes alla andra söner. Här har vi Pers yngsta bror!! ERIC

Här har vi (inte så bra kort på) Noreen och Göte.

Här har Per, Pers pappa och Pers lillebror (precis som alla andra) fastnat i total beundran av iPad’en.
 

..och här kom Mackan visst också. Jag är inte så imponerad. Jag kan inte blogga från den tyvärr så då sjönk den i värde ganska snabbt. Jag skull dock kunna byta bloggplattform…

Den här bilden har egentligen inte något med idag att göra. Jag glömde dock bort den igår och då får man ta det idag 🙂 Jag fick en fin bild via mms av min kompis. Ungar är bra söta! Det här är Hannah!

Nu sitter jag omgiven av blomdoft och bloggar. Utanför det öppna fönstret står den enorma doftjasminen och är underbar. Den har dock börjat tappa sina blad så snart är det underbart ljuvliga över för i år…På tv-möbeln står den fina buketten som jag fick på jobbet igår och idag fylldes blomförrådet på. De här fick jag av Afrikakungen med familj:

“Skit också” står det i rubriken idag. Det är för att det är lite skit också idag. Min fina lilla bloggkamera har åkt på en törn (antar jag, men jag vet inte när det hände) och fått displayen förstörd. Rakt över bilden som visas så har jag nu tre-fyra svarta ränder SKIT OCKSÅ!! Sorg i huset!

Imorgon är det söndag. Jag har egentligen svårt för söndagar….men jag tänkte förgylla den med att åka till Ekerö och bada i något som kallas för Blå Lagunen men tydligen heter Husbygropen. Det ska tydligen vara mer än najs där. Har ni varit där??

Jag ska inte låta er lida igenom mitt klagande idag igen fast jag måste säga att när Thérèse imorse hade läst gårdagens blogginlägg och skrev till mig på msn “Har du körförbud? Kära vän, det är ju som att hugga av dig foten” då kändes det helt klart träffande. Jag visste ju sen förr men det bevisades igen att Thérèse känner mig väl. Jag lider utan bil. Så, nu ska jag lämna det ämnet för dagen. Lovar.

Idag åkte jag och min chef till vårt gamla kontor. Vi skulle hämta lite smått och gott som blivit lämnat av misstag eller av flit men som vi nu vill ha med oss till Karlberg. Det var en skum känsla att åka in i garaget och gå in på kontoret. Sorgligt men skönt på samma gång. Det var kanske sista gången jag var där. Jag lär inte åka dit igen om inget speciellt inträffar. Det är nog dags att säga “Hejdå Sumpan!” Konstigt….

En annan konstig känsla fick jag när jag och mina två medflyttgeneraler avtackades. Alla på kontoret samlades i vår lounge och där fick vi jordgubbar (självklart svenska) och vaniljglass. Vi lyssnade på musik och fick härligt somrig känsla i kroppen. Minns ni den här?

Sen fick vi varsin jättefin blombukett…

….och många snälla men välförtjänta ord (förlåt att jag är osvensk) och dessutom extra grädde på moset i form av “middag med respektive”. Undrar vem jag ska välja som respektive? Per hävdar att det är han som är det 🙂 Den konstiga känslan kom nog från att även fast jag VET att jag slitit som en hund för att få till alla detaljer så är det ändå lite pinsamt när någon säger tack så tydligt.

Jag är glad att de sa tack!

 
Nu åker vi inte till landet i helgen, för vi ska träffa afrikakungen en sista gång innan han drar till Kenya igen, men vi leker helg ändå!!

Allvarligt talat så vet jag inte hur jag ska göra nu när det är helt sjukt mysigt på kontoret och när omgivningen är superhärlig, kollegorna är fantastiska, men resan är ett sånt elände så jag storknar. Vad göra?

Jag kan i alla fall inte fortsätta som jag gjort den här veckan. Det är : åka kommunalt och må fysiskt illa av allt som händer mellan hemmadörren till kontorsdörren, irritera mig på alla som också åker kommunalt och svettas som en gris under tiden. Ska jag åka kommunalt måste jag hitta någon form av inre lugn och bara “go with the flow”. Det kan man inte säga att jag gör nu…..JAG VILL ÅKA BIL!!!

Kolla hur mysigt det är, trots att det var halvdåligt/halvbra väder idag där jag nu jobbar!!

Jag tog en promenad i “omgivningarna” runt kontoret och på två minuter såg jag det här:

Karlbergskanalens början och Kungsholmsstrand på andra sidan vattnet.

När jag promenerat i cirka tio minuter stod jag rakt utanför Karlbergs slott och tänkte att “Nedanför slottet på gräset kan man nog ha riktigt härliga luncher vid vattenkanten. Det är bara att ta med sig en macka, sätta sig ner och njuta!!!”

Mina promenadkompisar höll helt klart med mig!!

På vägen tillbaka blev jag ännu mer avundsjuk på alla de som åker bil till jobbet varje dag.
Tänk den som fick åka i den här Lamourginin……!!

När jag var ung ville jag ha en Lambourgini Contache LP 5000 S.
Jag kanske inte är så ung, men jag drömmer fortfarande om en sån bil (och om vägar där man får köra hur fort man vill med den)!

När jag kom hem (TIO I SJU eftersom det tar sån lång tid att komma hem) hade min man redan förstått vilket “trauma” detta är för mig och var redo att fira min första dag som jag klarat av att åka kommunalt både TILL och FRÅN jobbet!!

Champagne baby!!

Till mat fick jag sedan en grym kyckling!!!!

Nu kanske jag kan klara av en dag till…..och tänker jag efter så är det bara en vecka kvar, sen är det semester och Japan!! Tålamod, är det en dygd??