Sista tisdagen innan semestern börjar är snart avklarad. Nu är det alltså bara en onsdag, en torsdag och en fredag kvar. Jag har i och för sig jour både på onsdag och torsdag, så dagarna är lite längre än vanligt. Jag längtar faktiskt ganska rejält tills ledigheten börjar. Sommaren är ju här.
Något som jag måste klara av under tiden jag jobbar och har jour, är att packa inför Japanresan. Packa en resväska gör de flesta på tio minuter en kvart. Jag är inte “de flesta”. Jo, alltså jag packar snabbt, men jag förbereder mig och funderar en hel del innan jag börjar packa. Jag vill ha rätt saker med mig. Det betyder att jag måste fundera igenom olika skoval, klädval och övriga attiraljer ett tag innan jag sätter igång. Dessutom vill jag alltid ha strukna och fina kläder med mig. Hur ska jag hinna det när jag jobbar eller gör nåt annat hela tiden? Jag kanske klarar det ändå, eller vad tror ni?
För att få till exakt rätt packning 🙂 (Ja, då jag hör hur det låter) åkte jag inte hem efter jobbet idag. Jag stannade i Sollentuna Centrum och shoppade. Eller det var vad jag hade tänkte göra. Skor, Byxor och en kofta stod på inköpslista. Jag gick in i VARENDA klädaffär och jag tvekade inte hur dyrt det än såg ut eller hur fel det än kändes. Jag skulle skanna av varenda butik. Det gjorde jag också. I drygt två timmar. När sista butiken stängde så åkte jag hem. En kofta låg i väskan, inget mer. Jag är patetisk som shoppare.
Att jag inte är duktig på inhandling visade sig också när jag kom hem. Jag fick nämligen ett samtal imorse från Emma. “Mammi, det är så mycket myror här hemma på nedervåningen att man inte kan gå på golvet”. Under dagen försökte Marcus och Emma lösa problemet med dammsugning av de små liven. Marcus gick t.om. till närmsta ICA-butik för att köpa Myrr och dosor men de hade inga. Alltså lovade jag att köpa några på vägen hem. Det gjorde jag tyvärr inte. SUCK. Usel shoppare.
Jag hoppas däremot på att “essa” inköpskonsten när jag väl är i Japan. Då pratar jag inte om kläder utan om en ny kamera. Det jag ska försöka hitta är en Canon IXY300 HS. De har galet mycket elektronik i Japan så problemet är nog inte att hitta en kamera utan att hitta rätt kamera. Dessutom heter inte kamerorna samma sak i Japan. Det märkte vi på förra kameran som inhandlades där. Jag är dock betydligt mer hoppfull när det gäller det här inköpet. Det behöver ju inte passa mina lår, mage eller ända. Den ska bara passa min personlighet (och kunna ta bra bilder utan bra ljus).
I morgon har jag en “dejt” på jobbet med några elektriker klockan sju. Jag förväntas alltså ta bussen som går 06:11 här hemifrån. Ni vet väl vad det betyder? Japp. Jag borde gå och sova nu. Vi får väl se om jag gör det!
God Natt!