Etikett: Skärgården
Det som händer på och i anslutning till ön, helt enkelt!
Badbrygga är bra grejer!
Höststormen ”lyfte” av badbryggan från sitt fäste och slog sedan metodiskt sönder den i beståndsdelar. Det har alltså inte funnits någon badbrygga sen i höstas. Idag när jag var ute och strosade, självklart med kameran i högsta hugg, så hörde jag hur någon jobbade vid båthamnen. Det visade sig vara bygge på gång!
Ove och Janne var i full färd med att se till att vi badsugna kan komma säkert i plurret.
När jag kom närmare såg jag att de höll på med slutskedet, dvs. själva däcket.
Jag kände mig lite småbusig när jag zoomade in killarna istället för att gå fram.
Jag insåg dock att de nog blivit störda lite då och då och att ett besök av mig nog inte hade gjort någon skillnad i badbryggans vara eller icke vara.
Efter en stund var den klar och vi applåderade byggarna som räddat sommaren.
Nu är det nästan sorgligt att man måste göra hål i bryggan för att sätta dit badstegen.
Nu håller jag tummar och tår för att nästa höststorm låter bli just den här bryggan och tar någon annans brygga istället. Det måste ju finnas någon rättvisa här i världen 🙂
…som traditionen kräver…
Förra året spenderade vi den här dagen (midsommardagen) tillsammans med våra avkommor på Blidö Wärdshus. I år var vi där igen. Vi har alltså startat en tradition! Den här gången var ynglingarna som vi hade som sällskap dock ej våra barn, utan min bror och min svägerska. Kul var det dock PRECIS som förra året. Eller som vi vill uttrycka det ”Vem f-n är Arne???”. Ett väldigt internt skämt, men ett väldigt roligt sådant!!
Kvällen började med varsitt riktigt gott tjockvin hemma i vitsippan.
Sen var det dags att cykla iväg på den här TJUGONIOåriga cykeln….
…låsa ihop den med de tre andra färdmedlen…
…och beställa något gott i baren!
Som sällskap hade jag min äkta make..
…svägerska och minsta bror.
Under kvällen blev det mer och mer folk, mörkare och mörkare utomhus och fler och fler drinkar på bordet. Det var dock bara en som var till mig…
Bandet ”T for 2” spelade hela kvällen, precis som förra året.
Vi hade riktigt trevligt under kvällen. Detta fast det endast fanns två bord med Blidöfolk. Det ena var vårt. Det andra var Annikas. Några originalBlidöbor hade i och för sig inga bord utan körde stående partaj. (Micke hälsar så gott till Pappa och Kina). Likheten med Sandhamns stekarpartaj var ändå alltför påtagligt och därför tog vi oss hemåt redan vid halv ett-tiden….
Hemma bjöds vi på extremt god och vällagad ”nattamat” och efter någon timmes efterfestssnack så säger jag nu GODNATT! I morgon är det ju en helt ny dag!
Regnig midsommardag
I dag regnar det, men ”Det finns inget dåligt väder. Det finns bara dåliga kläder.” Dagens väder avskräckte oss därför inte från att ta en promenad.
Tesan njöt av den härliga skärgårdsluften. Den blir ju så frisk och skön av lite regn.
Tillbaks i huset igen gick Mattis som vanligt ”på promenad”. Han har inte förstått att han kan gå själv utan håller pappa i handen.
Jag tror dock att han snart kommer att släppa taget om fingret och gå själv. Det ser så ut.
Efter lunch vinkade Mattis Adjö och åkte hem till stan igen!
Tack för besöket. Kör försiktigt! Vi ses nästa helg!
MIDSOMMAR!!
På midsommarafton vaknade Per och jag till en ”lite” misskött gräsmatta.
Vi hade inte varit på ön på ett tag så vi låg efter med gräsklippningen. Ömsom regn och ömsom sol gör ju dock att gräset, och allt annat, växer och gror så det står härliga till. Jag försökte se det vackra i klöver, hallon och smultron och lät det vara 🙂
Tidigt på morgonen fick vi sällskap av Thérèse, Peter och Mattis. Vi hade bett dem komma tidigt för att ”lura” alla andra midsommarresenärer och därmed slippa köer. Det funkade! Jag tog med mig Thérèse och gick ner till vattnet. Där njöt vi av sol och värme!
Ska vi kanske ta ett bad lite senare?
Thérèse trivs som allra bäst när det är varmt och soligt, så här satt vi och njöt en stund. Det var härligt även för mig som fick prata lite ”hemligheter” med min bästa vän.
Till slut gick vi hem igen och då var det dags för Mattis att få lite mat.
Sen gick han på upptäcktsfärd runt vår soffgrupp
Mitt lilla fadderbarn och jag
Foto: Peter Karlsson
Rätt vad det var fick vi besök från huset bredvid. Det var Maja och Alexander som kom över för att se vad som var på gång. Maja är inte ett dugg blyg utan hoppar direkt upp mot den varma famnen där även Mattis höll till.
Alexander är lite mer avvaktande och håller sig för sig själv.
Efter en god midsommarlunch med sill till mig och Peter och grillad lax med smörslungad färskpotatis till alla som önskade, så gick vi ner till bryggan och relaxade. Det finns ju nämligen inget bättre än salt hav, blå himmel och värme. Jo, det skulle vara ett lyckligt, skrattande par då förstås!
Peter och Thérèse
Per var smart och hade keps på sig mot den stekande solen. Det hade jag också behövt ha, visade det sig lite senare. (Bakom Per kan man ana att vi snart har en brygga igen! Den förra tog ju höststormen)
Det kan nog inte bli bättre än så här!
Inne i båthamnen försökte jag fånga luftbubblor på bild. Det gick inte så bra, men det blev ett roligt mönster i vattnet i alla fall.
Årets, och livets, första dopp! Efter en stund var han helt naken och doppade nästan hela kroppen. Han visade att han är sin mors son!
Hon är nämligen inte heller rädd för vatten. Vi njöt verkligen av badet och tyckte det kändes lite varmare än de uppmätta 15,5 graderna.
Titta noga på den här bilden.
Jag tror inte det går att ta en sötare bild.
Bror och Syster i badtagen
Glad Midsommar!
När vi gick upp från badet mötte vi Frida och Henrik som skulle iväg på en barnfri kväll på andra sidan ön. De såg mycket somriga ut!
Jag önskar att jag också hade syren på min tomt. Det här är grannens.
Det här vill jag också ha.
Det är pappas och Kinas prästkragar.
På besök på den mer blomstertäta tomten.
Sommarbarn
Prästkragar är roliga
Mattis – min lilla apunge!
Förutom blommor så hittar man också lite barnleksaker på tomten.
Roligt!
Dags att gå ut och gå på promenad!
Vi kunde inte direkt klaga på vädret 🙂
Ett av mina favoritställen finns där ute…
På kvällskvisten blev det ännu vackrare
…och är det midsommar ska man sitta utomhus tills man går och sover. Detta gör man oavsett om man fryser, har fått solsting eller blir biten av myggor!
Vi hade en skön midsommar! Hoppas ni hade det också!
En dag på havet
Regn. Regn. Duggregn. Regn. Det var så dagen började, så jag städade i huset och gjorde plats för sommarsaker i skåpen och gömde undan julprylar och termobrallor. Det var dags!
När molnen började skingra sig (precis enligt SMHI’s prognos) satte vi på oss vindtäta kläder och gjorde oss redo för en båttur. Inget skulle hindra oss från att åka båt. Vi har ju inte gjort det på tre hela veckor!
Vi behöll kapellet på eftersom det var dyngsurt. Det höll oss varma samtidigt som det fick torka i fartvinden.
Det här var första gången vi åkt med kapellet uppe och det gick ju fint.
Färden gick till Högmarsö Krog beläget mitt i ett båtvarv. Har ni inte varit här förut, så ta en tur dit i sommar. Det är det helt klart värt! Det är superballt att äta fantastiskt vällagad mat eller dricka en god drink omgiven av allt det där karga och hårda stålet. Kontrasten mellan bryggor, båtar och rostiga balkar är cool. Tro mig.
Årets ”korta” meny
Årets grillmeny
Hela stället var abonnerat från klockan fyra, men vi hann äta i lugn och ro eftersom klockan bara var två.
GOTT!
I sommar blir det mycket musik på krogen. Den 11:e Juli lär det bli knökfullt!
(Jorå, vi har bokat bord redan)
Mätta och belåtna gick vi tillbaks ut på bryggan för att åka vidare. De småsvarta molnen skapade en dramatisk utsikt.
Vi bestämde oss för att åka söder om Yxlan hem (istället för den mycket närmare rutten som går norr om). Vi fick sällskap av en lite större båt…
Jag gillar hur båten speglar sig i vattnet….
Det blåste mindre och mindre under dagen och nu kommer bara en väldans massa bilder på vatten. Bara för att jag gillar dem!
När vi kom ut på utsidan av Blidö ville jag se säl. Vi åkte till Ägglösen, men tyvärr fanns det inga sälar där idag. Vi åkte då vidare till Morsken, men inte heller där fanns några sälar. Däremot blåste det mer där ute = blå himmel.
Jag var lite kaffesugen så vi åkte och gömde oss för vinden bakom den här lite högre ön. Där var det galet skönt och stilla!
Tror ni att kaffet smakade bra i den här omgivningen?
Mm, livet på en pinne!!
Gnistrande blank
Det där med att jag ALLTID har minst en kamera på mig har börjat sätta sina spår. Jag kan knappt gå i närheten av två av mina favoritobjekt innan de kommer och ber mig att fotografera dem. Idag ville de att vi skulle sitta i altandörröppningen hos pappa och Kina och posera.
Så då gjorde vi det!
Mia, Alexander, Maja
Sen var det dags för grimaser! Jag vill inte såra dem genom att säga att de faktiskt inte blir ett dugg läskiga utan bara visar än mer hur söta de faktiskt är!
Rätt vad det var så hörde vi hur det mullrade skönt i skogen. Efter en stund rullade det här ekipaget in på tomten. Äldsta ”barnet” i huset, Anders, hade tagit sig en söndagstur ut från stan!
Man kunde dock inte se att den färdats många mil. Hans Harley glänste ikapp med solen! Pappas hus reflekterades mot den som vore den en spegel.
Anders verkade tycka (precis som alla vi andra syskon) att det inte alls är dumt att hälsa på föräldrarna och få sig lite kaffe och surra en stund.
Vi lär vänta med att åka hem till stan idag. Ryktet säger att det är ”en del” andra som också varit ute i skärgården så här under långhelgen och köerna är låååånga. Per och jag sitter därför och tar det lugnt och myser ett par timmar till. En bra söndag helt enkelt!
Min dag!
Jag började min morgon med att packa min väska så att jag var helt redo för båtfärd. Efter det gick jag över till Pappa och Kina. Där träffade jag Maja som var ute och lekte. Hon kom och kramades (värme till mitt hjärta) och sen såg hon att jag hade en kamera hängade från höften och sa ”Ta bild på mig!”.
Första bilden blev med solen i ögonen och hon klagade. Vi fick alltså vända på steken och då blev hon nöjd.
Tillräckligt nöjd för att gå och sätta sig i sandlådan igen med sin bror. Hon fick dock börja med att tömma skorna på sand.
På vägen hem till mig tittade jag uppåt och njöt av körsbärsträden. Eller är det bigarråer?
Jag gick hem och hämtade min väska och min flytväst och begav mig mot stranden. På vägen hittade jag de här: BOVEN TILL MIN ALLERGI!!!
Nere vid stranden mötte jag den här fjärilen som på långt håll är jättesöt, men på nära håll så är den ganska läskig va??
Precis som den här anses vara superful, men egentligen är ganska vacker!
Till slut kom vi i alla fall ut på böljan den blå och både Per och jag njöt i hundranittio!!!
Vi började med en tur ut till vår favoritö för att kolla hur det ser ut när den är obefolkad. Vi har nämligen inte kunnat gå iland på just det här stället en enda gång. Det är ALLTID upptaget! (Någon gång ska vi gå upp klockan sju på morgonen och hinna först. Då kan du komma hit efteråt Carina och dela udden med oss. VÄRSTA GRYMMA utsikten och flata sköna hällar att sola/äta/leka på.)
Vi rundade udden och såg att vi faktiskt inte var ensamma på havet.
När vi tittade åt andra hållet såg vi något grönt…
…som inte ska ligga på land. Ajdå! Vi måste nog ringa Sjöfartsverket. En prick är på glid!
Vart man än tittade så såg man något intressant. Lååångt där borta såg vi t.ex. två havsörnar. De flög dock iväg långt innan vi kom fram, så här får ni se en otroligt inzoomad bild.
Det enda vi inte fick se idag var sälar. Det blåste nog för mycket för att de skulle vilja ligga på den här läskiga grynnan.
Blåsten gjorde faktiskt att vi drog oss inomskärs igen. Vi åkte till bryggan som brorsan och hans kompis håller på och bygger. Inget kaffe smakar nämligen så gott som det som intas medan man tittar på när folk jobbar!
När jag tittade åt andra hållet så log jag lite: Inlandsisen måste ha skrattat när de placerade den där stenen precis där….
Efter en god fika drog vi på för fullt hemåt!
Bra saker: Kattungar, Småungar, nytt tjockvin, skärgård!
Eftersom vi sov över hos våra vänner i Rimbo i natt, så passerade vi ju Norrtälje på vägen ”hem” till Blidö. Vi passade därför på att göra ett data- och mobiltelefonsupportbesök hos min mamma och ett kattungebesök hos min syster.
Hur ska vi någonsin kunna passera min syster utan att svänga in och gosa med de här söta godbitarna?
Per plockade upp Strumpan och man kunde se på ögonen att det nog var bekvämt där…
Sen kan man ju inte vara kvar i famnen hur länge som helst för det finns ALLTID något annat som är mer intressant…
Smulan ville nästan inte alls gosa. Världen är ju så spännande och måste upptäckas. Vi lyckades dock fånga henne på några bilder!
Mamman har bråda dagar med alla sina kattungar!
NI VET VÄL ATT EN AV DE SVARTA KATTUNGARNA
FORTFARANDE ÄR TILL SALU??
När vi kom ut till ön fick vi träffa lilla Maja. Hon hade varit hos sin farmor och farfar hela dagen eftersom hon inte får gå på dagis. ”Jag har vattkoppor här, och här, och här!”
Erlandssons dagis är väldigt fritidspedagogtätt. De kör nämligen med två vuxna per barn och aldrig har väl Maja haft det så bra som när hon är sjuk 🙂
Idag åt hon t.ex. rabarber och hallonpaj som farmor bakat. Det var gott och var tvunget att sugas in med fingrarna. Farfar fixade dock bort det kladdet!
Ni vet att jag gillar tjockvin, eller hur? Ni vet säkert också att jag gillar ett vin som heter Appassimento Tommasi (89kr). Det är grymt gott!!! I helgen har vi hittat en ny favorit som ni verkligen behöver prova om det är så att ni gillar tjockviner. Det heter Castelforte (75kr) och är faktiskt ännu godare än Appassimenton!!
Visst blir det lite mer sommar med blommor??
När solen skiner så känns det inte så fel heller….
I morgon bär det ut på böljan den blå!!
TISDAG
Dagens morgonpromenad skulle av någon anledning gå ut genom den här grinden. ”Det vore ju så mysigt att ta ängsvägen till Rådmansholmen”. Så vi öppnade grinden in i fårhagen och gick in…
Där visade det sig att det inte alls var någon bra idé. Förutom att vi fick se ett rådjur som nog trodde att den blev osynlig om den stod helt stilla, så fick vi hela skorna fulla av vatten. Ängen var inte direkt torr. Det var bara att vända in i skogen igen och ta sig hemåt. Klafs. Klafs. Klafs.
Per tog sig ut på en joggingtur, men jag bytte om till torra strumpor och skor och gick över till pappa. Där var han och Alexander i full färd med att ”fixa” grejer i trädgården. De tog t.ex. ut utemöblerna till gäststugan och vattnade salladslandet. Det är så sött att se hur Alexander verkligen vill hjälpa sin farfar.
Alexander jobbade dock inte bara. Han lekte med bollar också!
På altanbordet såg jag bevisen för att barn alltid är som barn alltid varit. De plockar blommor utan skaft 🙂
Igår när vi la i båten i plurret så började Maja prata om att hon ville åka båt. Det var vi ju tvungna att göra något åt, så före lunch tog vi ut hela familjen Erlandsson i Bubbel för en tur runt ön.
Vi åkte motsols runt Blidö och båda barnen var löjligt glada över att åka fort. Vi vuxna var inte så ledsna vi heller i och för sig.
Maja verkade nöjd med båtturen.
Alexander likaså.
Glada och Soliga i Blidösundet.
Foto: Frida Erlandsson (iPhone)
Henrik och Maja.
Foto: Per Hertz (iPhone)
Maja och Majsan
Foto: Frida Erlandsson (iPhone)
Idag blåste det en hel del på havet, men hemma vid bryggan syns det nästan inte alls.
Vi stoppade om Bubbel och sa ”Hejdå”. Nu får hon vila i tre dagar innan vi är tillbaks igen.
Vila gjorde även Maja. Hon hade somnat redan under båtturen. När Henrik la henne i cykelkärran sova hon bara vidare….
För ovanlighetens skull så kände vi oss klara med ön redan efter båtturen och började packa ihop oss för att åka hem. När vi kom ner till färjan tog jag den här bilden eftersom vi har en uppsjö av stubbar. Det här kanske kan vara lösningen?
När vi kom över till Yxlan så hamnade vi direkt i en kö utan dess like. Alla de här bilarna väntar alltså på att få åka med nästa färja. Eftersom färjorna kör skytteltrafik när det är så här mycket trafik är det mycket sällsynt att se såna här långa köer. Visst brukar man få vänta, men inte på det här sättet. Vi förstod ganska snart att något var fel. Kön rörde sig nämligen bara var 25:e minut. När färjan kör skytteltrafik brukar det vara ett intervall på ca 15 minuter. Konstigt!
När vi till slut, efter en timmes köande på Yxlan, kom med nästa färja insåg vi att färjan måste vara trasig på något sätt. Den liksom smög över sundet. När jag kikade ut genom bilrutan såg jag dessutom Blidöfärjan komma åkande runt udden. Den hade alltså gett upp, när den inte ens kunde lämna av bilar på Yxlan (eftersom kön gick ändå ner till färjläget och bilarna inte ens kunde komma av färjan) och åkt runt till Furusund själv. Det är inte heller ofta som det händer….
Det tog tid, men nu är vi äntligen hemma! Här hemma hittade vi tyvärr Emma jättedålig i magsjuka. Stackarn får inte ens behålla vatten eller Resorb. Just nu känner jag mig som en usel mamma som inte kan hjälpa henne….