Offspring – Sida 9

Nu är jag officiellt ”Apmamma”

Idag höll Thérèse och Peter namngivningsceremoni för lille Mattis. Den hölls i sällskap av de närmaste i Mattis mormors trädgård. Vi fick alltså träffa T’s mamma och vänner som vi träffat många gånger tidigare. Idag fick vi även träffa Peters släkt från värmland för allra första gången. Vi har ju hört så mycket om dem, men nu fick vi ses också. Det var jätteroligt. Dessutom bjöds vi på något gott att dricka så vi hade det bra direkt 🙂

Mattis tog det med ro.

Jag och Peters bror hade fått det ärofyllda uppdraget att bli gudföräldrar, faddrar eller vad man nu vill kalla det. I mitt fall används titeln ”Apmamma” flitigt.

Thérèse och Peter höll själva i den avslappnade och familjära ceremonin och jag tänkte att det är så här det ska göras. Inga konstigheter. Gudfar sjöng en sång från Ronja Rövardotter som kändes passande med tanke på huvudpersonens namn.

Farmor läste en fin dikt för sitt barnbarn.

Mormor sa några väl valda ord.

Här har Mattis fått på sig sin fina ”Mattismössa”.

Inne i huset bjöds alla sedan på massor av mat, dryck och fikabröd. Mattis fortsatte på sitt typiska sätt att ta det hela med ro. Ska jag vara ärlig så sov han faktiskt största delen av dagen så jag är glad för att jag fått den här bilden på honom som vaken!

Vi andra som var vakna avslutade lunchen med bubbel och tårta!

På vägen hem fångades alla gästerna på bild!
Jag tänkte att det kanske kan vara roligt för Mattis,
att se hur alla såg ut när han var liten!

Nu har jag kommit hem och hoppat i myskläderna. Jag har fört över alla dagens bilder till Peters FTP och nu tänkte jag ta mig en kopp te och en liten tupplur. Det är inte bara Mattis som behöver en sån känner jag 🙂 Det har varit en händelserik helg för mig.

Min pappas dag!

Ikväll har jag varit i Blidö Kyrka tillsammans med många andra öbor.

Anledningen till att vi samlades där var för att tacka av min pappa Rune som snart går i pension efter 31 år i tjänst som kyrkovaktmästare.

Om en månad jobbar han sin sista dag i kyrkan och vi är många som undrar hur det nu ska gå. Hur klarar sig kyrkan utan Rune? Han som alltid legat ett steg före och tänkt på det som ingen annan tänkt på, han som alltid sett till att allting rullat på…

En sak är i alla fall säker:
ALLA gillar Rune!
Det märktes tydligt under kvällen.

Familjen satt på de främre raderna i kyrkan.
Jag bad min syster vända sig om och det gjorde hon.

Under kvällen talade kyrkoherden om hur pappa balanserat på stegar för att få upp kristallkronorna i kyrkans tak. Det har inte alltid varit arbetsmiljömässigt och säkert, men pappa har koll och ingenting farligt har hänt.

På raden framför mig satt även Anton med föräldrar.

Kören spelade och sjöng.

Min lillasyster sjöng en sång som en av hennes och pappas bekanta har skrivit. Den rörde mig till tårar och jag kände mig fånig när jag satt där och hulkade, men vad gör man när känslorna svallar?

Louise Raeder (känd från t.ex. Kristina från Duvemåla) underhöll också med skönsång ett par gånger under kvällen. Hon känner pappa eftersom hon varit i kyrkan många gånger och sjungit under åren.

Den coola prästen Anders, med dödskallar på glasögonskalmarna, predikade om hur man är medmänniska. Somliga har förmågan att tala rakt till en. Anders är en sådan person.

När min syster sjöng för andra gången tog prästen fram pappa så han skulle få se/känna/höra på nära håll.

Hela gudstjänsten handlade om min pappa och jag gissar att det var en konstig känsla för någon som är van vid att sitta längst bak i kyrkan och se till att ljud, ljus och allt annat rullar på och funkar som det ska 🙂

När kören drog av en skön låt fick pappa vara medelpunkten.

Tack! Du har verkligen gjort den här kyrkan till vad den är.
Hur ska det gå utan dig?

När Louise sjöng igen fick pappa njuta sittandes.

När gudstjänsten var slut bjöds vi alla ner till sockenstugan för att fortsätta festligheterna över en smörgåstårta. Jag dröjde mig kvar i kyrkan så länge min pappa gjorde det. När jag tittade uppåt såg jag den här vackra saken…

Jag minns att jag fotograferat de här ljusen förut.
Jag tror bestämt att det var när de köptes in till kyrkan.

Kan det här vara den sista bild jag tar på min pappa i den här miljön?

Utanför kyrkan träffade jag en del av vår stora familj…

I sockenstugan var ljudnivån och trivselfaktorn hög från första sekund.

Pappa fick blommor och presenter.

Tals hölls det också.

Jag satt och njöt av att se hur min pappa fick den
uppmärksamhet och uppskattning som han är värd.

Min syster Anna passade kantorns senaste tillskott till familjen.

Mina underbara ungar var självklart med och firade sin morfar.

Tre blondiner.

Anton busar med fotografen.

Min goa syster med sina fina barn.

Sen var det visst så att pappas döttrar sjöng för sin far…
som tur var finns det ingen bild på det 🙂

Rune Erlandssons vals
(Melodi: Calle Schewens vals)

I roslagens famn på den blommande ö, bor Erlandssons Rune med fru.

Han sköter om kyrkan där vi varit nyss och gården där vi sitter nu.

I vaktmästartjänsten han troget har tjänat i trettio år ungefär.

Det har ingen missat – han är ju rätt känd – vår Rune, är alla så kär.

Ibland där i klockarstugan gör han sitt te med angenäm styrka och smak.

Men det vet nog alla som Rune har mött – inte ofta nöts byxan där bak.

Han är som en pojke fast farfar han är (och morfar) fast trött efter jobb är det lek

Det blir bara värre med åren det där, för barnbarnen de blev ju fler!

Se gångar som krattats och gravar som skötts, och blommor i hundratal där!

Se klockor som ringer till helgsmål och tänk, alla bröllop och dop det vart här!

I allt har han jobbat och det han satt främst, är mänskorna – var och en gäst!

I smått och i stort alla ber om hans hjälp – man vet ju, att Rune kan bäst!

Någon snällare sort ingen av oss sett till, en sån vän, en sån man, en sån far!

och en välförtjänt ledighet väntar snart den, som har jobbat i så många dar

som brandman som dagpappa, vaktmästare, mycket han har prövat på!

Och vi misstänker ännu han vill hjälpa till, vadhelst, som kan komma på.

Men Hej! alla vänner som gästa vår ö! Vår Rune är nykter och klok!

Nu blir det bra dagar för man och för fru, för barn och för barnbarn också!

Men nu önskar vi kyrkan ett stort lycka till för Rune ska gå i pension!

I Roslagens famn på den blommande ö, bor Erlandssons Rune med fru!

Kan det vara så att jag inte blir sjuk?

Inte vet jag om det funkade att hålla tummarna och hoppas som bara den, men jag känner mig faktiskt inte sjuk längre. Jag är ju förkyld, men vem är inte det så här års? Jag ska kanske inte ropa ”hej” och tro att jag är frisk, men jag var faktiskt mycket sämre i morse. Vi får helt enkelt se hur jag känner mig i morgon bitti. Jag fortsätter hålla tummarna!!

Såg ni Mia Skäringer igår på tv? Jag har läst boken som föreställningen bygger på så jag visste ju vad hon skulle säga, men jag tyckte ändå att det var en riktigt bra lördagsunderhållning. Oj, vad hon bjöd på sig själv!!

Idag fick Emma bestämma vad vi skulle äta. Hon var snäll mot sin mor (eftersom det var jag som skulle få laga maten, när kocken ligger sjuk i soffan) och bestämde att vi skulle äta goda mackor från Subway till lunch och grillad kyckling med potatissallad till middag = köpemat. Jag har lärt henne bra 🙂 Vi åkte därför iväg till Sollentuna Centrum och handlade det vi behövde och så var det klart med matlagning idag också.

Bajs

Idag fick jag träffa en av mina trognaste bloggläsare i verkliga livet. Vi känner ju bara varandra från cyberspace så det var skitskoj att t.o.m. kunna ta i hand! Hoppas det sker igen. Jag kan bjuda dig på kaffe 🙂

På vägen hem idag gick det riktigt trögt på E4:an. Jag och Anita satt i bilkön och funderade på vad det var för skit som hade hänt. Att det var en hel tankbil med skit som låg i vägen för oss och alla andra trafikanter, det visste vi dock inte…

Nu på kvällen insåg jag vilka Apple-nördar vi blivit. Jag satt och whatsappade på min äppeltelefon, spelade wordfeud på min äppelplatta och Marcus satt och lyssnade/spelade/surfade på sin äppeldator. Jisses!

I morgon är det fredag. Ska vi åka till Blidö? Ska vi stanna hemma i Sollentuna? Vem vet…

Tänk om man hade en liten liten apa!

Regplåtsjakten har verkligen stått galet still under sommaren.
Nu har jag dock i rask takt plockat 059,060, 061, 062 och 063!
Jag är igång igen 🙂

Idag invigde vi den kokbok som jag använde som söndagsnöje igår. Vi hade faktiskt planerat att prova kokboken innan vi fick reda på att Thérèse och Mattis skulle komma på besök, men det passade ju riktigt bra att inte äta rester eller något annat alldagligt just idag! 🙂

Marcus tog hand om Mattis medan vi lagade mat.
Det såg ut att gå hur bra som helst.

Min förstfödde och Tesans dito.

Idag blev det Jamie Olivers underbara
”Ugnsbakad kyckling, krossad potatis,
gräddstuvad spenat och jordgubbsslush!”

Mattis fick bröstmjölk (och sedan lite tillägg
för att jag skulle få bli mjuk och fånig inombords).

Foto: Per Hertz

Jag tror att Mattis kommer att bli van vid att fotograferas…

Min lilla apunge blir nämligen fotograferad en hel del.
Jag kan inte låta bli.

Hans kära mor får vara med på bild ibland också.

Små pojkar orkar inte vara uppe hur länge som helst. Det kommer en tid då de bara måste åka hem. Oavsett hur mycket man trivs!

Foto: Emma Hertz

Den senare delen av kvällen har alla fyra i familjen ägnat åt datorer. Sorgligt, men sant. Emma pluggar religion. Per skriver på någon form av presentation. Marcus undersöker sin spritt nya MacBook Air och jag har jobbat och bloggat.

Nu tänkte jag dock säga adjö och hoppa i säng. Jag har missat min deadline. Min regel säger att jag ska ligga i sängen klockan elva. Klockan är två minuter över nu. Fast så kan det bli när apmammor och apungar träffas!

Mattis på besök!

Ikväll kom Peter, Thérèse och Mattis på besök!

Per lagade som vanligt supergod mat…

…och Mattis var som vanligt jättesöt!

Marcus var i skolan (eller nåt skolrelaterat ställe) och Emma jobbade på ICA. När Emmas arbetspass var över så cyklade hon så fort hon kunde hem för att få några minuter med Mattis innan han…

…totalt däckade!

Då tog hans vackra moder med honom hem och vi blev lämnade med bebislukten kvar i huset. Bebisar luktar verkligen underbart, visst gör de?

Kvällen avslutades sen med den underbara månatliga uppgiften som består i att betala räkningarna….och nu ska vi sova fem kvart i timmen. Oj, vad vi är trötta allihopa!!

GOD NATT!

Skönt!

I kväll är jag och båda våra avkommor hemma på en och samma gång!

Nollningen tar nästan all vaken tid från sonen och jag har inte varit hemma i Sollentuna på länge. Nu är vi dock här!! Per är ju förstås på landet, men 75 procent av familjen är bättre än vad vi lyckats med på länge!!

Mackan lagar mat. Det räckte ju inte med den matlåda med lasagne som han just ätit 🙂

Dottern uppdaterar facebook efter ett besök i Sollentuna Centrum med sin mor. Det gäller att hålla sig ajour med vad som händer.

Den ömma modern i det tidigare nämnda centrumet.

PS. Läkarbesöket som var hela anledningen till att jag åkte in till stan och övergav skärgården gick väl ”bra” för efter att ha blivit klämd och känd och tittad på och efter utandningstester, blodprover och halsprover så kan man konstatera att jag ”bara” är förkyld. Detta trots att jag går in i vecka fyra imorgon. 🙁 Vad gäller mina domningar i händerna (som jag inte vet om jag har nämnt här på bloggen…) så är det nog en nerv som ligger i kläm i nacken. Det blir nog till att ringa Dimman 🙂 DS

En dag med Emma

Ni som ”hänger med” har ju koll på att min Woody är lite sjuk och ledsen. Han ska till doktorn i morgon, men jag ville ju åka runt lite redan idag. Jag lånade därför Pers lilla vita loppa och tog med mig Emma till IKEA.

Där hittade Emma den glädjande nyheten att de börjat sälja fåtöljtyg i samma färg som vår nya soffa på landet. Äntligen!

Vi ville väldigt gärna börja dagen med en god kopp kaffe och för att få det var vi tvungna att fördriva tio minuter inne på barnavdelningen. (Latte kan man nämligen bara få efter klockan elva.) Där inne blev jag påmind om att jag tyvärr inte träffat min lilla apunge på alldeles för länge. Är man förkyld och hostig så är det nämligen bäst att hålla sig på avstånd! Det har jag bestämt.

Till slut satte vi oss och stirrade på tanten som skulle öppna caféet. Vi tänkte hon skulle känna pressen och öppna lite tidigare. Det gjorde hon inte så vi hann fotografera oss själva istället!

Alla bilder är tagna med iPhone idag. Jag orkade inte bära på den stora kameran. Den här bilden är dessutom tagen med kameran som är riktad mot mig (den sämre) och det syns ju tydligt på grynigheten. Söta är vi dock ändå 🙂

Emma har tjatat om att få en ny garderob i flera år. Hon har ju självklart redan den största garderoben av oss alla i familjen, men nu har hon siktat in sig på en ny och bättre sådan. Vi spenderade därför LÅNG tid vid just såna…

Inne på lampavdelningen köpte Emma en skrivbordslampa med argumentet att ”skolan snart börjar” så jag skulle gå med på att betala. Smart unge….

Själv fastnade jag som vanligt vid skylten som förklarar Kelvin, Watt, Lågenergi hit och Halogen dit. Jag fattar inget ändå, men jag vet inte om jag vill förstå, så då kanske det blir så 🙂

Till slut var vi tre tusen fattigare i plånboken, men två fullpackade IKEA-påsar rikare, och vi kände oss såååå nöjda!

Med stora leenden åkte vi vidare mot Sollentuna Centrum och deras sushihak. Emma är omtyckt av killen i kassan och vi gillar deras sushi, så alla var glada och nöjda.

Det är alltid gott med lite sushi. Med Pepsi Max och en underbar dotter i kombo med det, så kan det bara bli perfekt!

Vi hann faktiskt med ett besök på Scorett också. Där köpte vi höstskor till Emma och det kändes precis lika fel som det gjorde när vi kom hem och den här helikoptern cirklade runt oss. Varv på varv. Minut efter minut. Vad var fel? Vad gäller skorna så var felet i alla fall att det är SOMMAR nu!!

Nu har jag fastnat i www.myphotobook.se -världen och jag tyckte det var ett härligt ställe att inte komma loss från, så jag säger GODKVÄLL!!

PS. Nej, Marcus har inte kommit hem ännu. Nollning är nog en heltidssyssla…. DS

Nära att lämna landet..

Nu har Emma fått någon grekisk förkylning och Per har nog fått min. Det är alltså bara Marcus som är helt okej och han drog iväg till stadshuset för att starta sina fem år på KTH med pompa och ståt. Det blir nog en tung start för under två veckor ska han gå i skolan till nio på kvällarna. Vill man bli civilingenjör så vill man…

Vi andra vill inte bli det så vi låg hela förmiddagen och bara tittade på film. Jag intog Mattan med stort ”M” och njöt i fulla drag.

Då och då pausade jag för att hinna med sånt som man måste göra när hela familjen varit på resande fot i flera veckor. Möt Herr torktumlare och Fru Tvättmaskin!

Det var där, i mitt mest använda rum, som jag insåg att kläderna jag tvättade tog mycket mindre plats än de gör i vanliga fall. Det är ju sommar och allt man har på sig är linnen, t-shirts och shorts. Åh, vad sorgligt att benen snart inte kommer att få se dagsljus längre. Jag har gått klädd så här i en månad nu och längtar inte efter jeans, koftor och jackor.

På eftermiddagen ringde Pers pappa och vi drog upp till Arlanda för att vara med honom några timmar innan han åkte till Afrika igen. Vi mötte honom där han lämnade sin hyrbil. Passande firma va??

Vi åkte upp till SkyCity, checkade in på hotellet och gick sedan och käkade middag. I flera timmar satt vi och kikade på planen som kom och gick. Det var väldigt nära att jag bokade en biljett och bara drog iväg någonstans.

På ”farfars” hotellrum kikade vi igenom ett underbart fotoalbum som min svägerska gjort av sina egna bilder och jag fick en idé om att göra ett av mina sommarbilder. ”Sommaren 2011 by Mia” kan väl vara något? Jag tror jag ska ge mig på det nästa gång det regnar eller något…..

Nu är vi hemma igen och jag försöker lindra det halsonda med diverse godsaker. På tv’n snurrar Karate Kid med underbart söta Jaden Smith. Det är trist att vara sjuk, men om man nu är det så är det skönt att vara det ihop med andra framför en skön film som man aldrig har sett förut.

Å nej, nu börjar hösten!

Goddagens!!

Idag gick jag upp klockan 03:00!! Fatta vad tidigt det är! Jag gick upp eftersom Emmas väckarklocka hade ringt, blivit avstängd, men inte lyckats få någon att gå upp. Jag lekte alltså väckarklocka nr 2. Emma vaknade ganska lätt när hon kom på att idag var dagen hon ska till Kreta med sina tre kompisar; Julia, Frida och Johanna!!

Vi tog med oss Julia eftersom hon bor nära oss. (Hennes föräldrar hämtar dem sen när det blir dags för det.) Här har vi precis kommit till Arlanda. Förväntan är stor.

Här har ”reseledar-Johanna” (den enda som var myndig vid resans bokning och därför den som fått alla resehandlingar) delat ut adresstaggar och berättat var tjejerna ska checka in. Hon hade koll! Strax efter att den här bilden togs (dvs. några kramar senare) såg jag de här fyra brudarna försvinna in i det väldigt morgontidiga folkvimlet som kallas incheckningskö.

Hejdå! Ha en skön vecka i Grekland!!

Från vänster: Julia, Frida, Johanna, Emma

Jag brukar ha min semester sent på sommaren och att jag gillar det oftast. I alla fall ända fram tills skärgårdskrogarna, bagerierna, bion och kioskerna börjar stänga för säsongen. Helt plötsligt känns det som höst, men jag har ju semester!!! I år försökte jag ha semester tidigt, men av olika praktiska anledningar (som att vi skulle få ihop bemanningen på kontoret) så blev den senarelagd i år igen. Jag gillar ju det, så ingen fara.

Ingen fara, ända tills idag.
Jag läste nämligen det här på Högmarsö Krogs hemsida:

Elände!! De stänger redan!!
Det blev som det blir för mig de flesta år, jag panikbokar ett bord, för att få upp antalet besök på denna underbara krog innan de stänger för säsongen. Har ni inte varit där, så ta båten eller bilen dit och njut av utsikten (skärgårdsöar och hav), miljön (bord och stolar utställda på stenkajen på ett kargt varv och båtsliperi) och den underbart goda maten! Har ni tur, att som jag, dessutom få sällskap av härliga människor så måste ju den dagen vara räddad!! Ola, min gamla kompis sen åttiotalet hörde nämligen av sig (för att höra om Ernstbordet) och eftersom jag är förkyld så ville vi inte ses inomhus. En restaurang med utomhusservering passade då utmärkt!!

Men det var långt kvar till middag, så jag tog en kopp te vid nya bordet. Det funkade bra!

Sedan var det dags att se om den nya moderna antennen med inbyggd antennförstärkare, som vi köpte i Norrtälje igår, skulle göra någon skillnad. Skulle den göra så att vi fick bild på tv’n igen, eller var det pengar i sjön? (Lindgrens Radio och TV är dock grymt bra att ha att göra med, så de har faktiskt lovat oss att få lämna tillbaks den om det inte funkar.)

Per klättrade upp på taket och tog bort den gamla antennen och satte upp den nya. Vänster – Gammal antenn. Höger – Ny antenn

Det fungerade fint!! Nu har vi bild på alla kanaler igen och vi gissar att det var antennförstärkaren till den gamla antennen som pajat. Vi kunde nog ha bytt ut bara den, men med den nya antennen så fick vi lite bättre bild så vi kör på den!

Helt plötsligt fick vi finbesök! Henrik, Maja och Alexander kom över och hälsade på. Studsmattan fick sig det sedvanliga hoppbesöket. Här ser det dessutom ut som om ungarna försöker mosa sin stackars far. Jag kan hälsa att han överlevde. Han är stark 🙂

Maja på studs. Maja på upptäcktsfärd.

Alexander plockar blåbär. Alexander trär blåbär på strå.

Maja vilar sig lite. Alexander tar sats för att kasta sten.

När man har lekt så mycket så måste man ju fika! Vi invigde därför bordet med det första ätbara. Vi gav bordet väl godkänt och kunde föreställa oss hur tre stora fat med kräftor lätt får plats mellan tallrikarna. Det bådar gott!

Efter fikat ringde Marcus från München! Han var lite sliten efter att ha åkt nattåg som antingen var supervarmt eller iskallt. Det hade inte blivit många timmars sömn, så nu skulle han ta sig en liten tupplur på det hostel som de precis hittat. Det är skönt att han hör av sig lite då och då. Jag vet att jag verkligen bett honom om det, så han gör det för min skull, men det är skönt ändå. Då slipper jag tänka på (läs: oroa mig för) honom hela tiden!

Vid halvfyra tiden tänker vi ta Bubbel mot Högmarsö. Vi tänkte möta upp Ola lite innan vår bokning. De ska nämligen köra bil dit. Vi får se om det kanske kommer några bilder därifrån också senare. Ha det underbart soligt och skönt så länge!!

Kram MIA

Just ja! Jag har sett 056 och 057 nu. Jag letar alltså efter 058! Jakten fortsätter!