En dag med alla barnen är en bra dag

Vilken underbar dag det var igår!!

De syskon och föräldrar som kunde, ville och hade möjlighet hade samlats hos en av mina lillasystrar och det visade sig att deras nybyggda hus var perfekt för julafton med “klanen”. Nu var vi, i och för sig, bara halva syskonskaran (vi är en STOR familj), men vi blev ju ändå tjugo personer och inte en enda gång kändes huset trångt eller sittplatserna för få. Jag tror vi får göra det till en stående tradition att fira hemma hos henne och hennes familj.  🙂

 
Julklappshögen blev större och större under dagen….

  
Min lillebror och min dotter. Fina!

 
Umgänge!

 
Schysst utsikt över sjön där bakom min serietidningsläsande pappa!

 
Knep och Knåp

 
Hur gör man egentligen?


Per älskar såna här tankenötter och hade köpt på sig ett gäng.


Så hela familjen blev fast i sina försök att lösa nötterna.

 
Alla utom Susanna och Noah förstås!

 
De hade pusskalas!


Å Clara som hade kontakt med sina vänner.

Det är inte alltid så lätt att fotografera barn.
Se t.ex. mitt lönlösa försök här nedan….

 
 
De gick verkligen inte att få alla tre att titta in i kameran samtidigt 🙂

Det gick bättre när jag försökte mig på samma sak med de här två tjejerna!
 

 
De tittar minsann in i kameran på varenda bild!!

 Plink Plonk Plink Plonk

Godisgrisar –  Min lille son –  Frida å Maja!
  

Hanna å Mamma – Julbord – TuppkamsAlexander
  

Gott kallskuret.

Hela familjen samlad framför…

KALLE!!

Maja tröttnade ganska fort och gick och ställde sig i hörnet.
Noah tröttnade bara!
 

Nyfiken Maja – Jag – Syskonen som var på plats.
  

Susanna leker med barnen. Maja och Frida.
 

Knack Knack…Vem där?

Finns det några snälla barn i stugan?

TOMTEN!!

Julklappsutdelning
 

Gotter i min smak dvs. ost! – Ida – Hanna
  

Tilda – Maja – Hanna
  

Värden och värdinnebarnet Clara
 

Vi hade en underbar dag i härligt lugnt tempo med god mat och många kramar. Det blir nog inte bättre än så här!

GOD JUL

Så var den kaputt :(

Att-göra-listan fortsätter ju i all evighet så idag hoppade jag upp ur sängen vid åttatiden. Detta bara för att tillsammans med Per och Emma åka och städa den lokal som Emma hade sin 18-årsfest i igår kväll. Visst kan man säga att vi är riktigt snälla föräldrar?? Emma hade bara sovit tre timmar, men kämpade på ordentligt, så hon var duktig också. Det ska jag inte sticka under stol med. Det var en fin lokal utrustad med allt man behöver för att kunna ha fest. Max 50 personer får vara i lokalen, men det antalet räcker ett tag. I alla fall när jag har tillställningar. Jag gissar att vi tänker hyra den här lokalen någon mer gång…

Torka, Moppa, Plocka, Feja
 

Slänga sopor, Torka glas
 

Så fort vi var klara (tre timmar senare), så drog vi iväg mot Norrtälje och Alexander. Han fyller nämligen 4 år idag! Vi är dock så galet slitna efter allt som varit i höst så vi tänkte dissa kalaset. Paket skulle dock lillkillen få ändå!

Alexander blev jätteglad för paketet (tror jag) och Maja lekte någon form av djur som morrade och lät, men det lät som om djuret var på bra humör också.
 

Alexander hann visa upp en godiskaktus han fått och sen vinkade vi adjö till min bror och hans stora familj samt Fridas familj som rest in från alla möjliga delar i landet.
 

På färjan såg det ut så här… 

Och då ÄNTLIGEN blev jag så här glad!!
(man ser tröttheten i ögonen, men lite glad är jag alltså också)

Vid affär´n hoppade vi av och köpte på oss lite nödvändigheter och självklart träffade jag folk jag känner också. Jag tror att de funderade lite på varför i jösse namn en Blidöbo står och fotar affären som värsta turisten…. Ja, ni vet ju. Det är för att jag vill dela med mig av allt till er!

Så var vi då äntligen på Granö!!

Det första vi såg var att grannens kajak hade blåst ner från altanen och det var vi ju tvungna att fixa. Så det gjorde vi 🙂
 

Det andra vi gjorde, innan vi ens packar ur bilen, var att gå ner till vattnet. Det blåste och var kallt. Vattnet var helt otroligt högt och det har tydligen varit högre för man kunde tydligt se kanten var vattnet gått långt över bryggan och lämnat kvar tång på gräsmattan.

Vattnet går fortfarande över piren och gör hela gräsmattan blöt.

Den uppmärksamma ser dessutom att vattnet finns på båda sidor av bryggan. Så ska det inte vara. Tittar man extra noggrannt ser man dessutom…

…att den underbart bästa bryggan i hela vida världen tyvärr gått sönder!

Vattnet är minst en meter högre än i vanliga fall och tydligen har det i kombination med den sista stormen inte alls varit bra för bryggan.

Så vad gör man nu? Min första tanke var att gå ut på bryggan och skruva av stegen, men det ni inte ser här är att hela bryggan gungar och liksom flyter på vattnet, så Per ville inte låta mig gå ut där med verktyg och greja.

Så vad gör man? Jag känner mig lite rådvill måste jag erkänna. Jag får fråga Pappa när han kommer hem från kalaset hos Alexander. Ja, så får det bli!

Här står jag inne vid stranden och tar en bild. Ser ni de TVÅ stora stenarna som i princip är dolda av det höga vattnet?

Så här såg de ut i somras.
Lite höjdskillnad på vattnet va??

Efter promenaden och bryggupptäckten gick vi inomhus och tände en brasa i kaminen. För att höja myset värmde jag lite glögg och la god ost på pepparkakor. Nu börjar min helg! Inga mer måsten. Inga fler borden.

 

GOD HELG!

18-årskalas för hela slanten

Idag har vi haft fullt hus!

Vi har nämligen firat Emmas 18-årsdag (som infaller på tisdag) och Emmas kusin Hannas 14-årsdag, tillsammans med släkt och nära vänner över en lunch här hemma i Sollentuna.

Det är alltid fullt ös när vi samlas. Vi är SÅÅÅ många och huset SÅÅÅ litet, så huset fylls av ljud och värme på ett kick. Man kan kalla det för “ett smärre kaos”. Jag funderar ibland på om vi skulle kunna fira födelsedagar och andra högtidsdagar i mindre “klungor” för att få det att bli lugnare, men sen tänker jag ett varv till och det SKA vara så här. Annars är det inte “vi”.

Här kommer en liten samling av bilder från dagen:
(Jag har tyvärr inte lyckats fånga alla gäster på bild.
Jag får ursäkta mig med att jag måste vara värdinna när jag har gäster.
Kameran jobbar inte riktigt så hårt som den borde…)

Vi började ganska tidigt med att laga kyckling med citron, örter, lök och vitlök i ugnen. Till det lagade vi potatisklyftor, sallad och tre olika såser.
 

Idag är det ju även FARS DAG och det kom Marcus och Emma ihåg. De gav Per en bok av Jamie Oliver. Tydligen är det en blandning av kokbok och reseskildring. Vi får se om Per kan hitta något gott att laga till oss från den 🙂 Mamma kom lite tidigt då SL faktiskt följde tidtabellen idag. Hon fick följa med oss en stund i förberedelserna. 

Emma och Marcus

Hanna 14 år – Emma 18 år
Paketöppning!!
 

KALAS

 

Söta flickor
Susanna – Tilda – Emma – Clara

Söta pojkar
Noah – Daniel – Per – Mattis
 

Tårtdags!!

Emma utmanades med att ha arton ljus på tårtan.
Hanna hade självklart siffran 14 på sin!
 

Syster – Bror – Svägerska
Jag gillar dem alla!!

Här har småbarnen samlats på Marcus favoritmatta.
Alexander – Maja – Marcus – Anton

Till slut var det dags för hemgång.
Först gick min lillasyster med familj!

Maja satt dock kvar ett tag och spelade spel på en iPhone. Jag inser att jag är gammal när jag blir imponerad över att tvååringar fixar sånt…

Tulpanbuketten fick jag av Pappa och Kina!!

 

Sen var det dags för lillebror Henrik att ta med sig sin familj och åka hem. Otroligt vad mörkt det var ute…klockan var bara runt fem tror jag…

Snabbt därpå åkte även lillasyster Susanna hem med sin familj.

När lugnet lägrat sig satte jag igång med att diska och städa.
Jag såg att Emma hade fått många fina presenter!

Nu på kvällen suger jag ut det allra sista av dagen genom att sätta mig och spela Yatzy med Per. Han ska ju åka iväg imorgon bitti igen så jag får passa på att umgås med honom när det går. Den här gången bär resan av mot Tyskland.

En folktät dag i Färentuna

Idag väckte jag familjen tidigare än vad deras biologiska klockor tyckte var morgon. Anledningen till att de inte fick sova tills de vaknade var att vi skulle åka till Färentuna och fira den här lilla, söta, goa tjejen!!

Tilda 6 år!!

På sin födelsedag fick hon en liten söt hamster och jag gissar att, oavsett hur många paket hon fick idag så var ,”Kitty” den bästa presenten av dem alla!

(Hon är svår att fotografera för hon är snabb som blixten…)

Idag var inte pappa på plats. Detta eftersom han jobbade sin allra sista arbetsdag på Blidö Kyrka. Det skänktes både en och två tankar till honom idag från Färentuna. Det är så konstigt…ska han inte vara Blidös kyrkvaktmästare längre? Skumt.

Det var inte bara pappa som saknades idag, men med den stora släkt vi har, så fyller vi huset ändå! Här kommer en bildkavalkad från dagen.
  

  

Det var fint väder, så vi var ute en hel del (som ni kan se).

Härlig dag, underbar familj, god mat och bra väder – vad mer kan man önska??

Nu är det söndagskväll och vi siktar in oss på en god middag,
en skön stund i soffan underhållna av någon bra film.
Det känns som rätt avslutning på dagen!!

KRAM PÅ ER!!

PS. Jag har hittat regplåtarna 082, 083, 084, 085, 086 och 087 sen sist jag rapporterade. Nu är det alltså dags att hitta en bil med registreringsnumret 088. Jakten kör vidare 🙂 DS

Grattis Mamma!

Hip Hip Hurra, för min MAMMA idag!!

Idag åkte vi till Norrtälje och gick på kalas hos mamma. Vi sjöng, åt tårta och umgicks. Min syster Anna var där med sin familj, min kusin Stefan likaså och mammas nära vänner Noomi och Birger var självklart där också.

  
Blommor och presenter             Min svåger David              Systersonen Anton

  
En glad Per                                     En fin ros                           Härlig kusin Stefan

  
Anton hittade jag under soffan, sen kröp han fram…för att busa med sin mor och far!


Vackra Noomi och Snygga Birger har jag känt sen jag var liten.


Familjen Berggren är inga linslusar direkt.
Glada är de dock!!

 

fotografi kök sång apungar och annat

Först lite random tankar från mitt huvud:

Trots den härjande förkylningen som jag går omkring med så orkade hålla igång hela dagen, men så fort jag kom innanför min dörr så gick luften ur mig. Jag la mig på soffan och där låg jag en lång stund med ett huvud som någon slog på och med någon form av yrselkänsla. När det hade lagt sig började jag småläsa lite på de bloggar som jag besöker lite mer sällan än mina “dagliga”. På en av dem, “It’s a house” hittade jag det här underbara receptet:

(Bild från bloggen It’s a house)

Detta är vad du
behöver:
3,5 dl havregryn
1,5 dl linfrön
1 dl solrosfrön
1 dl sesamfrön
0,5 dl pumpakärnor
1 tsk salt
6 dl vatten
2 msk olja (utan smak)
Och så här gör du:
1. Blanda de torra ingredienserna med
vattnet och oljan, täck över och låt stå över natten i kylen.
2. Bred ut smeten tunt på två
bakplåtspappersklädda plåtar.
3. Ställ ugnen på 200 grader och grädda
i ca 20 min.
4. Ta ut och skär brödet i bitar. Ta
bort bakplåtspappret och lägg tillbaka bitarna på plåten.
5. Sänk temperaturen till 150 grader
och grädda i ytterligare 30 min. Vänd efter halva tiden.

Verkar det inte underbart lätt att göra och fantastiskt gott att äta? Jag tror faktiskt att jag måste prova på det. Inte idag. En dag när jag inte har en stånghammare i mitt huvud och när jag orkar stå upp, men prova det ska jag!

☆ ¸. • * ¨ * • ☆ ¸. • * ¨ * • ☆ ¸. • * ¨ *• ☆

Jag har glömt att berätta för er att det går superbra i regplåtsjakten!! Idag hittade jag nummer 077. Jag har under de närmsta dagarna även hittat 072, 073, 074, 075 och 076. WOW. Jorå, jag vet! Det är jättefånigt och leder ingenstans (mer än till nummer 999 då i så fall), men oj vad glad jag blir när jag hittar ett nytt nummer!!

☆ ¸. • * ¨ * • ☆ ¸. • * ¨ * • ☆ ¸. • * ¨ *• ☆

Wordfeud – är ni fast?

Jag har ALLTID älskat Alfapet och Scrabble. Min favoritsysselsättning är nog att ha ett glas gott tjockvin i handen, min kamrat Thérèse på andra sidan bordet och en härlig Scrabblespelplan mellan oss på bordet! Att jag då skulle gilla Wordfeud var ju ingen högoddsare. Jag är helt och fullt insatt i att spelet godkänner lite konstiga böjningar och som gengäld inte godkänner vissa helt vanliga ord, men jag gillar det skarpt ändå. En sak som är himla skön är att man slipper debatten om huruvida ordet är okej eller inte. Wordfeud är ju allsmäktig domare. Det är bara att gilla läget samtidigt som man bannar sig själv över att man inte kom på att “fejks” var ett godkänt ord 🙂 Ikväll har spelet haft totalt spunk och det har medfört att jag har många oavslutade spel som kommer fortsätta vara såna. Oavslutade alltså. Vi får spela en annan dag helt enkelt. Servern är död. Eller okej, den är trött!

Mitt “alias” är MiaHertz.
Utmana mig vet jag!
(Alla andra heter coola namn, jag heter det jag heter….)

☆ ¸. • * ¨ * • ☆ ¸. • * ¨ * • ☆ ¸. • * ¨ *• ☆

Sist lite om vad som hänt idag:

  • Jag har rättat det jag gjorde fel igår. Det man inte har i huvudet får man ha i benen…
  • Jag har ätit lunch på Raw på Rörstrandsgatan och funderat över hur det kan komma sig att jag som förr spydde (ja, tyvärr) när jag åt sushi, numera bara älskar det!!
  • Jag har försökt förklara bländare, slutare och ISO-tal för någon som ska ge sig på sin kameras alla knappar (Ja inte den som heter “auto”, för den är redan beprövad.) för att både inse att jag har lärt mig väldigt mycket sen jag fick min första Nikon, men också att jag har oändligt mycket mer att lära mig.
  • Jag har fått en underbar god smoothie av min man. Han är bra på ätbara saker…
  • Jag har fått se en väns omgjorda kök och fått tillbaks suget efter att få göra om mitt eget.
  • Jag har bokat in en träff med Mattis och hans mor. Jag undrar hur mycket lillkillen har vuxit tills vi ses…
  • Jag skulle ha tränat i källargymet på jobbet idag, men jag var så förkyld att till och med träningssällskapet tyckte jag skulle låta bli. (Det var inte jag som sa nej, jag lovar!)
  • Jag är trött och sliten och går och sover nu. Kvart i tio. Det måste vara åldern.
  • Åldern ja….Idag har jag sjungit “Ja må de leva” så falskt så att jag skämdes. Vi firade FEM stycken nyblivna 40-åringar och den som tog ton, tog den alldeles för högt…

Nu är jag officiellt “Apmamma”

Idag höll Thérèse och Peter namngivningsceremoni för lille Mattis. Den hölls i sällskap av de närmaste i Mattis mormors trädgård. Vi fick alltså träffa T’s mamma och vänner som vi träffat många gånger tidigare. Idag fick vi även träffa Peters släkt från värmland för allra första gången. Vi har ju hört så mycket om dem, men nu fick vi ses också. Det var jätteroligt. Dessutom bjöds vi på något gott att dricka så vi hade det bra direkt 🙂

Mattis tog det med ro.

Jag och Peters bror hade fått det ärofyllda uppdraget att bli gudföräldrar, faddrar eller vad man nu vill kalla det. I mitt fall används titeln “Apmamma” flitigt.

Thérèse och Peter höll själva i den avslappnade och familjära ceremonin och jag tänkte att det är så här det ska göras. Inga konstigheter. Gudfar sjöng en sång från Ronja Rövardotter som kändes passande med tanke på huvudpersonens namn.

Farmor läste en fin dikt för sitt barnbarn.

Mormor sa några väl valda ord.

Här har Mattis fått på sig sin fina “Mattismössa”.

Inne i huset bjöds alla sedan på massor av mat, dryck och fikabröd. Mattis fortsatte på sitt typiska sätt att ta det hela med ro. Ska jag vara ärlig så sov han faktiskt största delen av dagen så jag är glad för att jag fått den här bilden på honom som vaken!

Vi andra som var vakna avslutade lunchen med bubbel och tårta!

På vägen hem fångades alla gästerna på bild!
Jag tänkte att det kanske kan vara roligt för Mattis,
att se hur alla såg ut när han var liten!

Nu har jag kommit hem och hoppat i myskläderna. Jag har fört över alla dagens bilder till Peters FTP och nu tänkte jag ta mig en kopp te och en liten tupplur. Det är inte bara Mattis som behöver en sån känner jag 🙂 Det har varit en händelserik helg för mig.

Min pappas dag!

Ikväll har jag varit i Blidö Kyrka tillsammans med många andra öbor.

Anledningen till att vi samlades där var för att tacka av min pappa Rune som snart går i pension efter 31 år i tjänst som kyrkovaktmästare.

Om en månad jobbar han sin sista dag i kyrkan och vi är många som undrar hur det nu ska gå. Hur klarar sig kyrkan utan Rune? Han som alltid legat ett steg före och tänkt på det som ingen annan tänkt på, han som alltid sett till att allting rullat på…

En sak är i alla fall säker:
ALLA gillar Rune!
Det märktes tydligt under kvällen.

 

Familjen satt på de främre raderna i kyrkan.
Jag bad min syster vända sig om och det gjorde hon.

Under kvällen talade kyrkoherden om hur pappa balanserat på stegar för att få upp kristallkronorna i kyrkans tak. Det har inte alltid varit arbetsmiljömässigt och säkert, men pappa har koll och ingenting farligt har hänt.

På raden framför mig satt även Anton med föräldrar.

Kören spelade och sjöng.

Min lillasyster sjöng en sång som en av hennes och pappas bekanta har skrivit. Den rörde mig till tårar och jag kände mig fånig när jag satt där och hulkade, men vad gör man när känslorna svallar?

Louise Raeder (känd från t.ex. Kristina från Duvemåla) underhöll också med skönsång ett par gånger under kvällen. Hon känner pappa eftersom hon varit i kyrkan många gånger och sjungit under åren.

Den coola prästen Anders, med dödskallar på glasögonskalmarna, predikade om hur man är medmänniska. Somliga har förmågan att tala rakt till en. Anders är en sådan person.

När min syster sjöng för andra gången tog prästen fram pappa så han skulle få se/känna/höra på nära håll.

Hela gudstjänsten handlade om min pappa och jag gissar att det var en konstig känsla för någon som är van vid att sitta längst bak i kyrkan och se till att ljud, ljus och allt annat rullar på och funkar som det ska 🙂

När kören drog av en skön låt fick pappa vara medelpunkten.

Tack! Du har verkligen gjort den här kyrkan till vad den är. 
Hur ska det gå utan dig? 

När Louise sjöng igen fick pappa njuta sittandes.

När gudstjänsten var slut bjöds vi alla ner till sockenstugan för att fortsätta festligheterna över en smörgåstårta. Jag dröjde mig kvar i kyrkan så länge min pappa gjorde det. När jag tittade uppåt såg jag den här vackra saken…

Jag minns att jag fotograferat de här ljusen förut.
Jag tror bestämt att det var när de köptes in till kyrkan.

Kan det här vara den sista bild jag tar på min pappa i den här miljön?

Utanför kyrkan träffade jag en del av vår stora familj…

I sockenstugan var ljudnivån och trivselfaktorn hög från första sekund.

Pappa fick blommor och presenter.

Tals hölls det också.

Jag satt och njöt av att se hur min pappa fick den
uppmärksamhet och uppskattning som han är värd.

Min syster Anna passade kantorns senaste tillskott till familjen.

Mina underbara ungar var självklart med och firade sin morfar.

Tre blondiner.

Anton busar med fotografen.

Min goa syster med sina fina barn.

Sen var det visst så att pappas döttrar sjöng för sin far…
som tur var finns det ingen bild på det 🙂

Rune Erlandssons vals
(Melodi: Calle Schewens vals)

 I roslagens famn på den blommande ö, bor Erlandssons Rune med fru.
 Han sköter om kyrkan där vi varit nyss och gården där vi sitter nu.
I vaktmästartjänsten han troget har tjänat i trettio år ungefär.
Det har ingen missat – han är ju rätt känd – vår Rune, är alla så kär.
 
Ibland där i klockarstugan gör han sitt te med angenäm styrka och smak.
Men det vet nog alla som Rune har mött – inte ofta nöts byxan där bak.
Han är som en pojke fast farfar han är (och morfar) fast trött efter jobb är det lek
Det blir bara värre med åren det där, för barnbarnen de blev ju fler!
 
Se gångar som krattats och gravar som skötts, och blommor i hundratal där!
Se klockor som ringer till helgsmål och tänk, alla bröllop och dop det vart här!
I allt har han jobbat och det han satt främst, är mänskorna – var och en gäst!
I smått och i stort alla ber om hans hjälp – man vet ju, att Rune kan bäst!
 
Någon snällare sort ingen av oss sett till, en sån vän, en sån man, en sån far!
och en välförtjänt ledighet väntar snart den, som har jobbat i så många dar
som brandman som dagpappa, vaktmästare, mycket han har prövat på!
Och vi misstänker ännu han vill hjälpa till, vadhelst, som kan komma på.
 
Men Hej! alla vänner som gästa vår ö! Vår Rune är nykter och klok!
Nu blir det bra dagar för man och för fru, för barn och för barnbarn också!
Men nu önskar vi kyrkan ett stort lycka till för Rune ska gå i pension!
I Roslagens famn på den blommande ö, bor Erlandssons Rune med fru! 
 

 

Bästa kärleksförklaringen på länge!!

Nej, hon fyller inte 5 år.
Hon har fyllt 2 år och har lärt sig att “ålder visas på fingrar”!
Idag hade hon kalas!
“Hon”, är ju som ni alla ser, mitt lilla söta fadderbarn Maja.

Jag har alltså varit på kalas i Norrtälje idag. Tyvärr hade jag ingen bra fotodag idag, så jag kan inte riktigt visa er hur det faktiskt var på kalaset, men här kommer ett urval av de personer som var med under dagen som faktiskt fastnade på kort!

                 Alexander                               Clara                              Catrin och Pappa Rune
  

Tilda                                        Tilda och Maja                                  Helen
  

Min lillebror Henrik passade också på att fira sin 30-årsdag som inträffade för många månader sen och han var inte långsam med att bjuda storebror Christer på lite av presenterna.

Brödernas mor och moster satt bredvid och fick höra storyn om de svarta kullarna som gett födelsedagswhiskyn sitt namn AnCnoc. (Varje gång jag ser de här två tjejerna bredvid varandra så tänker jag på vad vackert det är med bruna ögon. Me like!)

Maja har börjat prata jättemycket på sista tiden och det är med en blandning av sorg och glädje jag ser henne växa upp så där jättefort. Jag passade på att pussa så mycket jag bara kunde eftersom man aldrig vet när det blir stopp på pussfronten 🙂

Foto: Susanna Pettersson

Maja är fortfarande liten och idag fick jag den bästa kärleksförklaringen jag fått på länge!! Jag gick mot dörren och då kom hon springande med armarna uppsträckta mot mig och ropade “Inte gå. Inte gå. Tanna!”

Maja, min Maja. Jag älskar dig!!

Foto: Susanna Pettersson