Idag promenerade vi till Skärgårdsluckan för att äta lunch
Vi beställde olka saker. Alla var jättenöjda!
Eric, min kusin, kom tillbaks från sin kajaktur.
”Kidsen” spelade spel och skrattade
Sen var det fotboll och kvartsfinal för Sverige så vi bänkade oss och hejjade på så gott vi kunde.
Vi vann!!
Idag fick jag en lugn dag. Jag uppskattar det verkligen. Jag lade mig direkt i hängmattan och läste en bok. Himlen var så blå att det nästan var svårt att tro det, men jag låg bara där i skuggan och njöt.
Vi träffade Marcus och Sofie när de skulle ut och ta en promenad och de gav oss en stor jordgubbsplanta som de inte längre kunde ha på balkongen. Per planterade den gladeligen i en av våra pallkragar.
Det var rejält varmt så vi tog varsitt glas med riktigt kall flädersaft som Kina gjort och gett till mig. Det var otroligt gott!
Klirr Klirr sa isbitarna och vi njöt!
Sen lade jag mig på nytt ställe i hängmattan. Nu såg jag tallkronorna vaja över mig mot den blå himlen.
En stund satte vi oss under markisen och spelade Yatzy. Tyvärr förlorade jag tre omgångar på raken…. 🙁
Marcus och Sofie föreslog att vi skulle äta middag ihop och jag hade osten kvar från ostmarknaden på Rödlöga så vi bestämde att äta middag ihop.
Vi började middagen med en Mojito!
Skål!
Boken har jag nu läst ut och den går vidare till Sofie som kanske också behöver en liten lässtund.
Tack vare att Per sa det till mig, så såg jag nedanstående fenomen runt solen idag. Runt solen syntes en Halo tydligt.
Tack!!
Ute i trädgården byggde min kusin Eric ihop en kajak han haft med sig i bakluckan från England.
Tänk att man kan bygga en kajak som ett tält…
Det tog en stund av koncentration, sen var det klart! Jag hjälpte honom att bära ner kajaken till stranden. Där packade han in sina prylar och och paddlade iväg över fjärden. Nu ska han paddla runt bland öar och skär en vecka.
Före lunch fick vi besök av Pers fd kollega Rosie. De har jobbar ihop sen 90-talet men nu har hon precis gått i pension.
Här på bilden nedan ser ni hennes man Urban sitta och chilla efter en promenad och en lunch på Blidö Brygga och Bistro.
Rosie
Vi hade inte världens bästa väder, men vi var nöjda då det ändå var varmt och skönt och betydligt bättre än befarat.
Vi var utomhus hela dagen och kvällen spenderades först i uteköket och sen på altanen där vi njöt av en grillbuffé.
Vi drog ut på sjön så fort vi bara kunde i morse. Min kusin Eric som kommit för att hälsa på fick helt enkelt bara följa med.
Vi var tvungna att leta reda på en ö där det var lä eftersom det blåste rätt ordentligt från norr.
Vi hittade som tur var ett ställe.
Vi packade upp våra grejer och mös!!
Nästan direkt gav jag mig ut på upptäcksfärd och såg t.ex. dessa blommor.
Visst är det fint i skärgården?
Jag gillade dessutom att min man och min kusin kunde prata hur lätt som helst. Precis som alltid!
Vad heter den här lila blomman? Jag tycker den är TYDLIG och fin!
När det började kurra i magen så gick vi bort till ett ställe på ön där det inte blåste så mycket.
Där satte vi oss på varsin stol och väntade….medan Per lagade mat.
Vi åt vår lunch och drack vårt kaffe sen åkte vi hemåt.
Väl hemma möttes vi på bryggan av beskedet att bastun snart var varm, så vi tackade JA och sprang hem för att byta packning och sen gick vi ner igen till den socialaste bastun man kan tänka sig.
Eric var med och bastade och efteråt var han väldigt imponerad över den svenska gästfriheten och sammanhållningen. Jag tror inte det är svenskt. Jag tror det är den här gruppen av grannar som är fantastisk!!!
När det återigen kurrade i magen så sprang vi hemåt för att laga middag.
Idag blev det beer-canned-chicken och grillad majs och grillade spädmorötter!
Det var verkligen jättegott!
Under middagen blev det mörkare och mörkare. Av någon anledning (mörkret?) så började jag och Per prata om alla reflexer vi haft på oss under pandemins alla hundratals promenader här på ön.
Döm om vår förvåning när vi insåg att min kusin Eric inte ens visste vad en reflex var!!! Jag var tvungen att springa in i huset och hämta fyra varianter för att visa honom. Han hade aldrig sett en reflex. Det fanns inte ens ett ord för dem!
Idag var jag passagerare på en tur med Helmi där Per är aspirerande matros. Vi möttes vid bryggan nedanför Blidö Brygga och Bistro vid halv nio.
Där informerade vår kapten Anna oss om dagen och fick oss att posera för en gruppbild.
Vi hade tur med vinden och kunde segla norrut.
Per jobbade ombord och fick lyssna på de vana matrosernas instruktioner.
Vi njöt av att glida fram helt tyst.
Idag var sandkilen Helmis slutmål att komma till ostmarknaden på Rödlöga. Ombord på båten träffade jag min grannes mamma. Tänk vad världen är liten!!
Även i akterna fanns det aspiranter. Här höll nämligen kapten Anna på att lära upp tv¨¨å nya kaptener (Bo och Peder).
Jag fick hjälpa till litegrann under resan och Marianne (van matros) hjälpte mig att komma över min oro att göra fel. Det är härligt hur en del har den förmågan.
När vi närmade oss Rödlöga tog vi ner seglen och här ser ni Per och Fredrik när de beslår seglet.
Helt plötsligt hörde jag en gäll tuta nära oss. Jag hade tydligen inte varit så uppmärksam för helt plötsligt passerade ångbåten Blidösund oss och de hälsade glatt!
Peder och Marianne jobbade vidare med att beslå seglen.
Redo att lägga till vid Rödlöga!
Rödlöga redo att ta emot oss!
Vi lade oss på babord sida om Blidösund och helt plötsligt kändes vi ganska så liten.
Vi gick iland för att ta oss mot ostmarknaden och mellan träden kunde jag se flaggan på vår mast vaja vackert i vinden.
Jag köpte massor av ost på marknaden. Lite böckling köpte jag också!
Som vanligt den här dagen på året så var det full fart på Rödlöga.
Vi åt lunch ombord och njöt av dagen. När Blidösund var redo att dra vidare så var Per och Fredrik (båda aspiranter) redo med fendrarna.
På vägen hem var vinden inte optimal så vi gick för motor hemåt.
Under dagen hade jag en hel del sällskap av Ylva, fru till aspirant-Fredrik. Vi fick bra kontakt och jag tror att detta kan vara början på en ”beautiful friendship” 🙂 Eller jag hoppas det!
När vi gick mellan Kråkan och norra änden av Blidö (och alltså var nära hemmahamn) kom jag på att jag ville ta en selfie med maken för att bevisa att vi var där båda två. Här har ni oss;
Vid halvfemtiden kom vi tillbaks till Stämmarsund och Helmis hemmahamn.
Det var tydligt på bryggan var vi skulle ligga!
Har ni seglat med Helmi? Om inte så gå in på denna hemsida och boka en resa. Det finns lediga platser till resan till Ängskär.
Gamla välbyggda lägenhetshus har ofta skyddsrum i källaren. Många av skyddsrummen används till förråd när det inte är kristid.
I dessa ”lite annorlunda tider” har min mammas bostadsrättsförening bestämt sig för att ta bort alla såna förråd så mammas förråd skulle flyttas.
Min lillasyster Anna har varit hos mamma flera gånger för att gå igenom vad som skulle sparas och vad som skulle slängas. Nu var det bara ”slänga” kvar.
Per och jag åkte därför dit med vår släpvagn idag. Sen packade vi ner alla grejer i olika soppåsar beroende på ”typ”. Det kändes skönt när det var tomt!
Jag gjorde faktiskt ett fynd där bland skräpet – KOLLA DENNA TAPET!!! Snyggaste jsg sett på länge! Den ska bli omslagspapper!
En tur till Görla återvinningscentral för att bli av med alla sopor i olika containrar så var vi klara! 🙂
Det är härligt med samarbete!! Bra jobbat Anna, David, Anton och Per! Det här gick ju smidigt!!
Ett litet sommarregn fyller snabbt en regntunna. Mycket snabbare än vi hade förstått innan vi köpte vår första regntunna. Nu vet vi, så vi åkte till Norrtälje och köpte fler tunnor. Vi vill ju samla vatten.
Vi köpte en till oss och vår sista tunnlösa husknut och tre till pappa som också har tunnor sen gammalt men har plats för fler.
Sen åkte vi ut till Vätö där vi hälsade på våra vänner Martina och Göran.
Vi tog med oss regnet till dem tyvärr (Ja, de har regntunnor!) men i en regnpaus tog vi en prommis.
De bor vid en väldigt mysig (och ovanlig) badplats med klippor på land, men sand på botten.
Martina bjöd på god hemlagad mat och nyhembakat fika både på dagen och på kvällen (hon bakar alltid) och innan middagen mötte vi ”efter regn kommer sol” utomhus med gott pre-dinner som jag vill prova att göra själv någon gång.
Bredvid oss älskade humlorna lavendeln lika mycket som vi!
Ibland får jag höra att jag tar bra bilder….och här får jag inte säga att jag också tycker att det kan hända för jag är ju svensk och vi har jantelagen att ta hänsyn till….men jag kan säga att jag ibland fascineras över hur en del andra inte alls tar bra bilder….hhhhrmm…eh…
Nu har ju dock typ ALLA i hela världen förbättrat sitt fotograferande med 100% sen smartphone gjorde intåg i våra liv. Alla har ju en kamera med sig. Varje dag. Alltid. Nu förtiden är alla fotografer!
Om jag skulle ge tre råd för fotograferande så är det:
Här har jag inte fotograferat människor så jag kan inte visa hur jag inte kapar fötter, men tro mig. Jag gör det bara inte! Här har jag fotograferat vår båt Hedwig. Jag har tagit bilden ur lite olika perspektiv dvs flyttat runt kameran och mig själv litegrann så ni ser hur olika bilderna blir.
Vilken var din favorit?
Här ovanför vred jag kameran helt åt sidan och lät den höga klippans hårdhet bli kontrast med allt det blå.
Den ön som vi var på idag är en av mina favoriter bland öar. Idag var det väldigt högt vatten så jag kunde inte gå till alla de ställen jag ville men det är en del av charmen. Nästa gång kanske det är lågvatten. Vem vet?
Den här ön är rolig för den har så många olika typer av vattenbryn. Den har även vatten inne på ön. Det blir ju så när stora ”badkar” fylls av regn och storm uppe på land. Här ovanför ser ni ena kanten på ett sånt badkar.
Det finns höga punkter och det finns låga punkter på ön. Här sitter Per på en av de södra delarna där det är platt och lågt. Här ser ni honom fundera på vilken podd vi ska lyssna på. I bakgrunden ser ni Hedwig sticka fram bakom den höga klippan (som ni också fick se i närbild tidigare…)
Jag har ALDRIG lyckats ta en så bra bild att den visar det som mina ögon ser, men här ovanför ser ni den utsikt som jag kan drömma mig till under en jobbig stressig dag i oktober. Sjö, sten, himmel, moln….. VACKERT!!
Med solskydd som färgat halsringningen på den vita t-shirten och med en stor buckethat och solglasögon så kanske detta inte är den bästa selfien ever……men den visar att jag faktiskt var på ön jag också. Ibland måste man ta en bild på sig själv. Annars skulle det aldrig finnas något att minnas mig med den dag jag dör. Väldigt få människor tar kort på den som håller i kameran har jag märkt. Alltså är selfies det ni får stå ut med 🙂
I år kunde jag se att min favvokobbe fått många såna här blommor. Är det Björnloka eller är det Hundkex? Jag är rädd att det är det första. Tyvärr.
När vi kom hem från vår båttur så kände Per sig stark som Bamse och lyckades pajja vår nyckel till släpvagnens lås. Det kanske var lika bra det? Nu har släpet ett MYCKET bättre lås! Det här gamla får nog gå i sopen (även om vi faktiskt har en nyckel till…)
Eftersom han var så himla stark så tog han den kraften till att spetta upp alla de rötter som jag retat mig på sen sommaren 2018 när den extrema torkan och värmen gjorde att all vår jord sjönk ner i marken och bara lämnade rötter överallt. Jag blev mycket lycklig för de där jäkla rötterna har varit i vägen för gräsklipparen alldeles för många gånger. Nu är de väck!!!
Nästa gång jag klipper gräset = en fröjd!!!
Idag skjutsade jag Per till Stämmarsund tidigt som bara den. Han skulle segla med sandkilen Helmi ut till Lygna som matrosaspirant och det var tidig avgång. Själv tog jag bilen in till Norrtälje.
Jag lämnade bilen på service hos Hedin bil på Flygfältets handelsplats och sen promenerade jag upp till Norrteljeporten.
Där satte jag mig under ett parasoll och löste korsord i en och en halv timme. Då öppnade butikerna och jag gick då, första gången någonsin, in på Lager 157.
Jag köpte några shorts och fritidsbyxor innan jag gick ner mot stan igen. Jag passerade Skoman men hittade inget jag ville ha, så fortsatte ner till min, då helt nyservade bil.
Jag körde sedan Ärtan (min gröna Mini Cooper) till CarSpect för årets besiktning.
Det gick finfint!! Nu behöver hon inte hit förrän sista september nästa år!
Med två ”måsten” utförda och en shoppingtur ovanpå det så åkte jag hem till ön igen.
Jag var ganska slut av värmen så jag gick ner och badade. Nordan har kylt ner vattnet så badet var ljuvligt för en överhettad kropp.
Jag drog sen in hängmatteställningen i skuggan, lade en kudde under huvudet och läste en stund, men snabbt sov jag gott och vaknade först när Per hörde av sig och ville bli hämtad.
Per, resten av besättningen och passagerarna verkade ha haft en bra dag! De kom inte ut till Lygna pga den hårda blåsten, men de kom till Fredlarna.
Nsta tur går på lördag. Då går turen till Rödlöga ostmarknad och då ska jag med!
Vi hade nordlig vind igår. Då blir det alltid lugnt hos oss. Kallt (eftersom allt varmt ytvatten drar bort i frånlandsvinden), men lugnt.
Vi badade självklart trots den sjunkande badtemperaturen och njöt av sommaren.
På eftermiddagen bjöd Per över våra grannar Mattias och Annalena på en drink gjord på andra grannars syren. Gott, och syrligt! Så pass gott att vi nog är redo att bjuda syrenbuskägarna på en dito 🙂
