Nu har vi alltså sett den fullsmockade färjan lämna färjeläget (och oss) och står med underläppen utskjuten, och smått darrande, kvar på land.
Det duger dock inte. Skärpning.
Jag tittar mig omkring och njuter.
Skärgård!!
Rosa solnedgångsmoln!!
Regnbåge (var regnar det?)!!
Om kön slutar vid macken, där man inte ens anar färjeläget, så går det inte riktigt enligt plan. Tyvärr!
Det lär dröja längre än förväntat att ta sig till tjockvinsläge…
Det går framåt.
Nu ser vi VATTEN 🙂
Jag har längtat efter den här motorvägen. Den leder till paradiset!!
Efter att ha letat i alla tänkbara pumpar, silar, behållare och hål på framsidan, så tog vi alla muskelkrafter vi hade och drog ut tvättstapeln på golvet för att leta i alla skrymslen på baksidan bara för att inse att “Error E20” inte kräver någon rensning av tvättmaskinens inre utan från vaskens avloppsrör….
Det är ALLTID på sista stället man letar som man finner det man söker.
Jag har bra utsikt från dass trots att jag bor i stan. Det får man ändå säga!! Man ska leta godbitar i livet. Här var en!
Jag är trött efter en “snabb” arbetsdag, handling och matlagning efter jobbet och av ensamheten som känns av när Per inte varit hemma på tre dagar…
Dagen klarade jag av med hjälp av mitt vanliga koffein, salta tillbehör ibland och söta färgglada tillbehör ibland. Matlagningen (som består av flera laddningar lasagne) har tyvärr inte mättat mig utan står fortfarande i ugnarna. Det fick istället bli tre kalla wienerkorvar till middag. Det KAN vara så att dagens kost inte varit den bästa….
Den bästa är däremot min far som fyller 65 år idag!! Grattis pappa!!! Vi ses på lördag.
Den pirriga skrattkänslan i magen som jag fick när min kollega Maria berättade (med inlevelse och detaljer) hur hon köpt en ny pennkjol och varit såååå nöjd med den ända tills hon var på väg till jobbet. Det gick ju inte att gå i den! Den var ALLDELES för snäv! Hur hon berättade för sin vän om denna SKITKJOL (som skulle bli kortvarig i hennes ägo) och hur hon stod och insåg sitt blonda, pinsamma och typiska misstag när hennes vän sa: “Har du sprättat upp stygnen som sitter i slitsen??”
och
Den underbara varma och mjuka känsla jag fick när jag fick en bild på Mattis, mitt lilla apbarn, skickad till mig via Whatsapp. Den ungen, som de flesta, sprider verkligen mjukhet i världen!!
Hur ledsen och tung jag blir när folk är elaka i skrift. Man kan läsa det om och om och om och om och om och om igen tills man är helt under isen. Varför är folk såna? Vad har de varit med om som gör att de måste vara dumma mot andra? Idag var det inte jag som fick mailet, men jag vet hur det känns att få dem.
PS. Om ni blev låga av “dagens låg” så titta bara uppåt några centimeter så hjälper Mattis er säkert med att komma på rätt köl igen. DS
Jag antar att jag gör på fel sätt eftersom jag har så jäklarns svårt att få mina avkommor att hjälpa till hemma. Det är galet irriterande att höra sig själv tjata på samma sätt som alla föräldrar genom tiderna antagligen har tjatat. Jag som skulle bli en så himla cool morsa….
Kall eller inte: Nu är i alla fall badrummet städat (Emma), övervåningen fått tömda sopkorgar, tvätten blivit bortplockad och golvet blivit dammsuget (Marcus), undervåningen blivit undanplockad från diverse prylar och golvet även här blivit dammsuget (jag själv)!
Mer nytta än så behöver man väl inte göra efter en dag på jobbet? Bra!
Nu lägger jag ner och fortsätter briljera i Wordfeud! 🙂 Jag spelade just mot en tjej (du vet vem du är) som inte förstod att det är bra att lägga på rutorna markerade med DL, TL, DW och TW. Fram för fler sådana motståndare 🙂
TJING!!
…sådan dotter??
Jag har fem hål i öronen. Från och med idag har Emma tre!
