8:e December – förmiddag på BLIDÖ

Jag tittar ut genom fönstret och ser att pappas hus har “lugg”.

På väg ut på promenad ser jag att vi haft besök på altanen.
Frågan är av vad?

Luggen i närbild visar att takteglet gjort fina mönster på snön.

Taket på pappas hus visar tydligt att det varit plusgrader.

Pappa och Kina matar alltid fåglarna på vintern.
Jag tror de är RIKTIGT glada när det är så mycket snö.

Det är ju inte direkt lätt att hitta någon mat på marken.

Jag gillar sol i björkarna…

..och hur solen gnistrar i snön!

Jag pulsade genom snön ner till bryggan.

Det var jobbigt, så jag pausade och bara tittade.

Bastubad någon?

Isen har lagt sig inne i hamnen, men resten är fortfarande öppet.

Min favoritgren i världen! Den är alltid vacker.

Solen kämpar bakom molnen.

Öarna svävar ovanför vattenytan. Fint!

Vintermössa på sten.

 

Sol som nästan ser ut som en måne.

Badbryggan – måtte den hålla i år!

  

Ska vi åka till ön?

När jag läser kommentarerna som jag fått här på bloggen, hör vad de säger på radio och tv och hör vad mina stackars snödrabbade kollegor har att säga så undrar jag om vi vågar oss ut till Blidö imorgon… Det verkar ju vara med risk för livet att åka mot Roslagen!

Det är nog dags för den klassiska FÖR- och EMOT-listan!

På PLUS-sidan om vi åker

Julmarknad på Blidö på lördag
Ingen antibiotikakur = rött vin framför brasan
Familjens kramar
Lugn och Ro i Vitsippan

På MINUS-sidan om vi åker

Risk för att hamna i diket
Risk för att hamna i kö
Risk för att frysa

Vad säger ni?

Vi har fått en nattgäst!

Fordonshaveri, körfält blockerat, ett körfält påverkat. E 18 på Norrtäljevägen mellan Trafikplats Ledinge (190) och Trafikplats Rösa (191), i riktning mot Norrtälje. Flera stillastående lastbilar på E18 i höjd med Tpl Rösa. Gäller från idag kl: 18:25 Meddelandet uppdaterat: idag kl 21:00 Beräknas pågå till: 2012-12-06 kl 05:00
Källa: Trafikverket

Där har ni anledningen till varför vi fick min svåger på besök ikväll. Pga alla lastbilar som stökar till det på motorvägen så går det absolut inga bussar till Roslagen. Då får man helt enkelt lov att ringa runt i släkten och se om det är någon som kan bjussa på lite nattlogi. Det kunde vi!! Så nu har han fått mat i magen och får sova i en varm och go säng i natt. Värre var det för de stackare vid KTH och vid Danderyds Sjukhus som inte alls visste var de skulle sova i natt. De kunde verkligen inte komma hem. SL betalade ju för taxi, men ingen taxi ville köra dem….

Det är ändå lite konstigt.

Jag får inte ihop det riktigt. Man pratar om “snökaos”, men ändå lyckades jag åka både till och från jobbet i min lilla lätta Toyota Yaris utan att stöta på några som helst problem. Visst, jag körde försiktigt och höll avstånd och planerade mina inbromsningar, men jag kom fram och jag kom dit jag skulle. Jag träffade inte på några hinder och såg inga avåkna bilar. Efter jobbet åkte jag dessutom till Täby Centrum för att shoppa julklappar och sen vidare förbi Danderyd för att hämta upp min nattgäst och hem igen. Även dessa resor gick helt smärtfritt. (Då reste jag i och för sig i en betydligt tyngre, säkrare och “kaos”-vänligare bil, men ändå…) Var är kaoset? Det måste vara så att det kommit mycket mer snö på vissa ställen än andra och att vinterdäck med dubb är “the thing”. För mig har det mer varit en “rejält snöig vinterdag i Sverige”.

Tur har jag i alla fall som fick en nattgäst! Fast det är klart, just nu tittar han på en thriller tillsammans med Per. Sånt klarar inte jag av så jag får lämna rummet 🙂

Lussebullbak och ljusslingor – december!

Jag har länge velat baka lussebullar, men låtit bli eftersom jag varit så förkyld. Nu går jag ju på antibiotika och har gjort det i nio dagar, mår bättre (men tyvärr inte helt bra) och är alldeles för sugen på det gula goda för att låta bli, så jag slog till!

Först ska maskinen jobba hårt, sen ska det jäsas och vips har man bra deg! Trolleri.
  

Jag inser att jag inte riktigt har koll på fysiken när det gäller bullbak. Varför ska de jäsa två gånger? Jaja, som bullar får de i alla fall jäsa ytterligare en gång. Här hemma hos mig får de göra det i sitt flervåningshus!

Sen är det äntligen dags för värme! Visst blir man sugen bara man tittar på dem?

Under tiden som jag stod i det varma goa köket, gick Per ut på vår kalla altan (drygt 17 minusgrader).

Jag frös inte alls, för nu var bullarna klara och ugnarna sände ut go värme!

Per däremot fick frysa under tiden som han satte upp slingan på räcket. Ljusen försvann nästan i snön. Visst blev det fint?!

Nu är det dags för fika! Vi är i alla fall två i familjen som gillar saffransbröd och vi två ska njuta nu!

– lördagsförmiddagsbilder –

Per har ju varit i USA i en vecka. Det tarvar gåvor. 🙂 Marcus och Emma fick presenter från Abercrombie & Fitch. Halsduk, t-shirts och kalsonger. Jag fick något från Apple Store. Jag fick den här:

Japp, jag fick en Apple TV. Jag antar att det är för att vi ska slippa bråka om den som finns och slippa flytta med oss den vi redan hade överallt. Uppe, Nere, Stan, Landet. Fram och tillbaka. Härligt! Tack Per!

Här på ön är det supervintrigt. Det är så himla mysigt! Snacka om att man får adventskänsla. Snön är perfekt! Per är glad också, för han får äntligen använda sin snöslunga. Här gör han väg till vedboden.

När snön var undanröjd gick vi ut på promenad.

 

Sugen på ett bastubad, för att sedan hoppa genom den begynnande isen med fint mönster?

Nä, nu är min förmiddagsfikapaus slut. Dags att gå ut och sätta upp lite mer belysning! Vi ses!

F A M I L J E K A L A S

Idag var det dags att fira Marcus 20-årsdag med familjen.
Det gjorde vi i Vitsippan på Blidö.
Här ser vi födelsedagsbarnet och hans flickvän.

Per hade lagat lunchmat av rang (jag hade hjälpt till lite också…). Det var en buffé som verkligen inte gick av för hackor. Allt var klart. Det enda som saknades var gästerna.
 
 
 
 

Tyvärr var det många i familjen som inte skulle komma, men jag insåg när jag tog fram de arton tallrikarna, de trettiosex besticken och de arton glasen, att vi nog skulle bli hyfsat många ändå. Inte med vår familjs mått mätt, men ändå…
 

Strax före tolv kom gästerna!

Anton busar i Emmas våningssäng.
Pappa David håller sällskap.
I storstugan pratas och kramas det.
  

Presentöppning

Systerkram – Jag och Susanna.
Kina i samtal med födelsedagsbarnet
Syster Catrin!
  

Besök i trädgården

Syster Anna och Syster Susanna kramas.
Syskonbarnen underhålls av elektroniken.
 

Bror Henrik och Syster Susanna kramas.
Anna får iPadutbildning av lille Noah, Tilda håller koll.
 

När kalaset började gå mot sitt slut tog några av oss en kort promenad.

Solen sken ju som en tok så vi kunde inte låta bli.

Syster Catrin och Svåger Daniel kan inte ens titta, så stark är solen.

Tillbaks uppe vid Vitsippan igen så fascineras vi över hur snabbt det växlar mellan sommarkänsla och vinterkänsla och vilket fint mönster den stora tallen gör på vårt hustak.
 

Några kramar och vinkningar senare var huset tomt. Per gick och la sig på soffan och jag gick ut och gick. Första bilden blev på en gran och solen bokeh.

Andra bilden blev på solens glitter i havsytan och på vassen.

Även förra årets vass, helt utan översta topp, fick vara med på bild.

I strandkanten, i sanden, hittade jag dessa vårtecken. Tussilagona hade dock slutit sig helt eftersom det bara var en plusgrad utomhus.

Kallt, men vackert.

Så kallt att vattendropparna stelnat och blivit till isdroppar.

Med iskalla fingrar knackade jag på hos Pappa och Kina. I deras varma hus såg jag de här påskliljorna. Vårtecken!

I trädgårdarna på ön ser man även detta vårtecken:

Tack för idag, alla ni som var här!!

Slut på värmeböljan

Idag är det betydligt kallare här ute på Blidö.
När vi vaknade hade vi -20 grader utomhus.
Tack och lov för vedkamin!

Inne i huset var det alltså varmt och skönt.

Utomhus kunde man t.o.m. se med ögat att det var svinkallt. Snön är fjäderlätt och bildar stora kristaller.

På träden ser man inte längre färgen på kvistarna. De är täckta av vit is.

Vi gick ner till havet för att se vad som hänt och vi såg direkt anledningen till kylan.

Det här är bilder från igår. Då låg ingen is på fjärden, men vattnet såg ut som slush.
 

Det här är bilder från idag. Samma ställen, men nu ligger det alltså is över hela fjärden. Kilometer efter kilometer med inget annat än is. När vattnet inte längre kan värma upp luften så blir det svinkallt så vi visste ju att den lagt sig under natten. Det var ändå häftigt att se hur fort det går…
 

Nåt annat som är kul att se, är hur färgerna på himlen förändras med hjälp av solen, molnen och beroende på hur jag vänder mig med kameran. Här kommer några bilder från morgonens promenad.

Per ville absolut gå ut och prova om isen skulle hålla för honom, men jag var inte riktigt lika entusiastisk. Om den lade sig inatt, så ska man nog inte gå på den riktig ännu. Per lät motvilligt bli att testa….

Framme vid bryggan fick jag nästan ont i hjärtat – så vackert var det!!

Det är vackert vackert vackert vackert här ute!!!!

Bror med familj kom till ön

Helt plötsligt kom Henrik, Frida, Alexander och Maja till ön. Småtrött och heläcklig i flottigt hår gick jag därför självklart ut för att prata lite med dem. Det slutade med att vi tog en promenad ner till stranden.

Maja och Alexander
 

Maja fyller 2½ år idag!
GRATTIS

Här ser ni mitt allra yngsta syskon: Min lillebror Henrik.
På axlarna sitter Maja – en glad liten skit!
 

Nere vid bryggan frågade brorsan om vi skulle ta oss ett bad. Jag måste erkänna att jag inte ens bemödade mig med ett svar. Det var så självklart; NEJ!!

Maja ramlade ner från matbordsstolen härom veckan. Hon landade på en drickaback. Därav den nu bleknande blåtiran. Det är inte jag som slagit henne…

Alexander passar i blått vid det blåa.

Hemma hos en granne tjöt det för fulla muggar, så vi fick ta och undersöka saken. Det visade sig vara deras brandlarm som satt igång. Det var bara att hämta extranycklarna från pappa och Kina och leka hjälte! Det brann dock inte. Det var batteriet som gett upp 🙂

Maja och Frida hängde på och var hjältar!

Till slut var promenaden över och Maja “sprang fort”
mellan pappa Henrik och farbror Per.
Väl hemma hos Pappa och Kina igen så kallade Maja mig för “älskling”. Hon vet precis vad hon ska göra för att få mig att glömma bort allt vad jobb heter…

Avslutningsvis vill jag gratulera mitt andra fadderbarn, Mattis, på hans 6-månadersdag! Stora killen! Oj, vad tiden går fort!!! GRATTIS!!

Oväntade gäster

Om man är oväntad gäst ska man få Gevaliakaffe. Det har jag lärt mig från tv-reklamen. Det bestämde jag och Per oss för att prova på, så vi åkte in till Norrtälje och gjorde lite ärenden och sen åkte vi upp till min bror Henrik och hans familj. Det visade sig att vi fick kaffe. Direkt! Det var dock Nespressokaffe och man fick själv välja vilken typ av kaffe man ville ha. Jag ville ha en latte. Per valde en cortado. Gott!!

Igen! Igen! Peeeeeeer! Igeeeeeeeeeeen!!
Maja vet vad hon vill och här blir hon, om och om igen, lyft mellan golvet och soffan. Igeeeeeeeeeeen!!!

Farfar och Farmor (dvs. min Pappa och Kina) var också och hälsade på Maja och Alexander och Kina åkte på att först bygga tågbana med de små…

Under tiden lagades det lunch i köket.

Vi blev inte bara bjudna på kaffe. Vi kom tydligen precis i rätt tid för vi blev även bjudna på lunch!! Härligt!! Här ser vi kockan Frida.

Miiiiiia.
Det är inte mycket som känns härligare än att höra lilla Maja ropa på mig. Oftast vill hon först kramas och sen leka med kameran. Först ska vi ta en bild av oss själva och sen ska vi titta på hur den blev.

När Kina och Alexander var klara med tågbanan så gick de vidare till bilbanan som gick otroligt tyst, men snabbt! Helt plötsligt satt alla samlade och tittade på den spännande tävlingen.

Jag passade på att ta en bild på mig och min goa bror och lät Maja ta en bild på sin vackra mor. Jag var alltså inte helt fokuserad på tävlingen, men jag tror att Kina vann biltävlingen. Alexander körde nämligen alldeles för fort i kurvorna….

Kan du lipa Maja? Jaha, ska jag också lipa?

Till slut tackade vi för att vi fått våldgästa deras hem och tog en avskedsbild på

Henrik & Frida

När vi kom hem till Murkelvägen blev vi lite förvånade. Vi har nämligen inte sett en endaste snöflinga under hela helgen och när vi kom hem så var vi tvungna att skotta uppfarten. Hoppas det blir lite kallare nu då, så det ligger kvar…