Skärgården – Sida 9

Lördag – den familjära delen

Pappa ringde och frågade om vi ville ha en kopp kaffe. Det ville vi så vi gick över till honom och Kina. Där hittade jag två syskon med familjer. Trevligt!

Här kommer bilder på några av mina kära släktingar!

Under kaffepausen pratade vi om att vinna på spel och dobbel och hur trevligt det vore med galet mycket pengar. Det inspirerade mig och Per att åka till ICA och köpa två lottobongar. Nu har vi i alla fall chans på drömvinsten som nu är uppe över tvåhundramiljoner….

Jag log lite när jag såg vilka öppettider som gäller nu. Tänk om vi hade så i stan. Då skulle vi aldrig få handla…

Tillbaks i barndomshemmet tittade jag länge på barnen som lekte i snödrivorna. Till slut klädde jag på mig och gick ut och fotograferade lekglädjen!

Det här var min familjära del av dagen. Hur var din?

Lördag – den mulna delen

Jag vet inte om Per kände sig inspirerad av VM eller vad det berodde på, men han letade i alla fall fram sina skidor och åkte en liten sväng på förmiddagen. Jag tyckte det såg bra ut, men själv var han inte helt imponerad. Jag gissar att han har högre krav på åkningen än vad jag har…

Det var disigt väder och solen fick kämpa på rejält för att synas över huvudtaget.

Ser ni Per långt där ute på isen? Han hade isdubbar runt halsen och det är väl ungefär 70 cm djupt där ute, så jag var lugn och fin. (Vi har en MYCKET långgrund vik utanför vårt hus.)

På vissa ställen invid land satt inte isen fast vid land. Just här där jag tog den här bilden så sitter faktiskt inte isen fast någon gång under vintern. Det MÅSTE vara något skumt som pågår precis här. Frågan är vad? Vet du pappa??

Per åkte runt lite på isen medan jag fotograferade hit och dit. Det var dock svårt att få någon fin bild eftersom allt bara var ”vitt”. Solen gör stor skillnad för fotografer…

Hur känns det här? Per står på isen. Isen ser inte så hållbar ut….

Det var den disiga delen av min dag. Hur var din?

Söndag under molnen

Per och jag gick ut och gick en liten promenad för att få lite syre och dagsljus. Det är inte så där värst ljust eftersom molnen skymmer solen helt och hållet, men det är ändå mer ljus än vad vi får på vardagarna, så vi njöt ändå!

Vi började med att gå ner till stranden. Jag vägrade gå ut på isen eftersom den ser ut som smutsigt diskvatten den här helgen. Vattennivån har stigit rejält så vattnet ligger ovanpå isen, sen har det snöat en halvmeter och den sörjan försöker nu att bilda ett islager ovanpå den ursprungliga isen. Per ville dock kolla hur det kändes. Han blev lite blöt om fötterna, men han sjönk inte igenom i alla fall….

Vi gick i skoterspåren längs med strandkanten eftersom det är så mycket ny snö och skoterspåren gör det lättare att gå. Nere vid bryggan kunde man se att en skoter hade vänt. Det var inte svårt att se att det var Emil som varit ute och kört. Han lämnade nämligen lite ”bevismaterial” efter sig 🙂

Ser ni?

Per tyckte inte det var något skoj vid stranden så vi vände ganska snabbt upp igen och begav oss…

…in i skogen, där det kändes lite halvläskigt att gå under träd som fallit i famnen på andra träd.

Det var precis på håret att den här skotern kom fram mellan träden.

Man har lätt att förstå två saker när man går här:
1. Det heter GRAN-Ö där vi bor.
2. Skogen används ofta till att bygga flaggstänger.

När vi kom ut ur skogen gick vi till nästa brygga. Det var lika dåligt väder där.

Att pulsa i snö en lång stund gör vem som helst varm – så när vi kom hem igen, blev det till att dricka kallt och klä av sig några klädeslager! Vi satt sedan och planerade vår kommande New York-resa 🙂 Förutom det faktum att min storkamera nog är paj, så var det en riktigt bra söndag!

Gråskaledagen

Idag har det inte varit mycket till färg här ute i skärgården. Allt går i svart, vitt och grått. Solen är nämligen långt ovanför de snötunga molnen.

Det är sjukt mycket snö här ute!

Isen är geggamojja då vattennivån höjts rejält så vattnet ligger på isen. Med den halvmeter snö som kommit ovanpå det så är det alltså bara gojs kvar.

Söndagspromenad

Hej!

Vi ska alldeles strax lämna ön och skärgården, men innan vi packar in det sista i bilen vill jag dela med mig av några bilder. Idag har det svischat rejält ute på isen. Skridskoförbundet har tydligen samlats för att skrinna från Blidö till Möja. Det är en lååång bit. De verkar dock vid gott mod och de är ju flera hundra personer, så förhoppningsvis skulle de klara sig om någon gick igenom. De kan hjälpa varandra!

Svisch. Svisch.

Jag gick också ut på isen.

Fast jag höll mig långt in mot land. Långt där ute ser jag hur det kommer en ny grupp skridskoåkare.

Där är de!

En del åkte nära land och blev glada när jag fotograferade dem.

Under korta stunder var isen dock helt tom på folk.

Folktomt.

Bara sol sol sol!

Sen kom det en klunga igen.

Här låg jag på isen när de åkte förbi. Undrar vad de tänkte?

Den här bilden gör mig nästan gråtfärdig av lycka. Vackert!

Helt plötsligt fick jag sällskap på isen!

Det var pappa, Per och lilla Alexander som kom ut.

De flesta skridskoåkarna hade redan passerat oss, men Alexander fick se två personer i alla fall. De var dock på väg åt andra hållet.

Nästa helg ska jag ha isdubbar och gå ut längre ut…

Idag höll vi oss dock nära land, så vi skulle bottna om något hände.

Det gjorde det inte!

Alexander plockar vasstrån.

Bommarna med sina bojar ligger vid alarnas fötter.

Båtfri brygga

Olika nyanser av is.

Isen är så blank att den ser ut som vatten på vissa ställen.

Till slut gick vi in igen och nu när jag sitter och bloggar så njuter jag av tulpanerna jag fick igår av pappa, Kina, Henrik och Frida. Fina va?

Adjöken! Nu bär det av hemåt.

Bästa dagen på väldigt väldigt länge!!!!

I morse var jag tvungen att jobba en stund innan jag fick gå ut i solen. Det kändes ”sådär”.

När jag var klar med jobbandet gick Per och jag ner till havet.

Vi såg att det fanns fler än vi som njöt av det fina vädret.

Nu följer bara massvis av bilder av vår promenad. Jag kunde nämligen inte välja vilka jag skulle visa 🙂

Till slut gick vi i alla fall bort från havet igen och då Per gick in och värmde sig, så gick jag och tog kort på skogen som snart kommer vara ett minne blott. Här ska det antagligen byggas fyra hus. Känns skumt. Den här skogen har liksom ”alltid stått här”. Här byggde jag och min lillasyster en superbra koja vill jag minnas… Tror t.o.m. att vi två byggde såna där kott-kor här… Jaja, nu blir det hus och in flyttar kanske supertrevliga människor. Är ni i köpartagen?

I kväll ska vi bjuda Pappa, Kina, min bror Henrik, min svägerska Frida och deras barn på middag. Vi svängde därför iväg ner till ICA Blidö. På vägen därifrån tog vi en tur upp till Bromskärs Brygga. Det var ganska skojigt att stå där och se hur de små prickarna ute på fjärden blev större och större i takt med att solen gick ner. Det var såklart skridskoåkarna som tog sig in mot land innan mörkret faller.

Det har varit en underbar dag!! Sol är som medicin för min själ!

Nu ska jag hjälpa Per med den sista ”touchen” vad gäller middagen, så nu önskar jag er en trevlig kväll!

Vitsippan 10 år!!

Det är ju inte klokt vad tiden går. Nu är det exakt tio år sedan vi byggde Vitsippan. Hon kom i färdiga element och min pappa, bror, svåger och man var ”byggarna” som såg till att det blev ett hus! Själv passade jag barnen och tjuvkikade så gott jag kunde! Jag fick jobba desto mer senare, när jag målade, spacklade och kaklade 🙂

Det var när jag tittade på bilderna från bygget som jag insåg att tiden har gått. Barnen är ju så små!!!

Dag 1 var dagen när husdelarna skulle sättas ihop. Det var också den dagen när min bror fyllde år, men istället för att sitta hemma och öppna paket så öppnade han mitt hus!

Dag 1 hände det så jättemycket, så jättefort så vi hann nästan inte med. Jag hade svårt att hålla barnen på avstånd eftersom de var lika nyfikna som jag var!

Dag 2 var det dags för isolering och takpannor och alla slet som bara den, förutom jag och barnen då som mest försökte att inte vara ivägen.

Dag 3 kunde man i princip sätta igång med insidan. Det går undan när mina härliga ”byggare” sätter fart!

Tack så väldigt mycket till alla er som har hjälp oss med Vitsippan under åren. Vi är mycket tacksamma och vi älskar verkligen vårt lilla hus!! Idag ser hon ut så här:

Tjugondedag Knut

Hej på er!

En dag som börjar i Vitsippan på Blidö, är en bra dag! Jag tänker ofta att jag borde bo där ute. Jag får ett inre lugn som jag inte hittar någon annanstans. Det lär väl inte hända, med tanke på att jobben inte finns där ute, men vinner jag på Lotto då drar jag ut dit! Jag antar att du vet vad jag menar, för alla har väl något ställe där de mår lite bättre?

Den här helgen var extra mysig eftersom lillpluttan var med!

Jag kom faktiskt ihåg att ta lite vatten och aska på en pappersbit och gnuggade kaminluckorna INNAN jag tände brasan. Annars kommer jag alltid på att jag borde tvätta luckorna när jag redan tänt brasan och jag inser att jag inte ser elden 🙂

Idag var det mycket soligare än igår och hemifrån Vitsippan såg jag hur havet glittrade.

Per och jag tog därför en liten promenad längs med strandkanten.

Jag undrar vilket djur som gått här – en räv?

Vid strandkanten såg vattnet ut som slush. Det är inte is, men det är sörja.

Just på den här platsen växer det mycket vass. Jag gissar att det är nu när det är lågvatten som det faktiskt skulle gå att ta bort det. Om man ville alltså.

Vassen sköljs över av vatten och bildar vackra mönster.

Undrar när isen kommer lägga sig? Det är helt klart på gång längs med stranden.

Idag blåste det så pass att mössa var ett måste.

Här brukar man inte kunna gå. Här brukar det vara vatten.

Efter promenaden fick vi kaffe hemma hos pappa och Kina och sen övningskörde vi lite mer med Emma. Idag stod backning och ”finlir” på agendan. Sen var det lunch och hemfärd. Detta eftersom Emma skulle jobba kvällskiftet på ICA hemma i Sollentuna. Själv tog jag ”tvättpasset” i tvättstugan och log när jag såg tvättinstruktionen på Emmas overall:

Mammor kan allt!

Å så kom då dagen när julen ska dansas ut. Jag struntade i själva dansen, men städade i alla fall ut julen. Nu ligger allt julgranspynt, adventsljusstakar och sånt i källaren i sina kartonger medan pappersstjärnorna ligger inslagna i presentpapper och ska läggas in i skåpet i tvättstugan där det är varmt och torrt i väntan på nästa jul:

Istället för julpynt har jag nu en doftande bukett från min födelsedag på köksbordet. Inte dumt det heller! Fast jag måste erkänna att jag saknar julsakerna och alla lampor redan! Det är mycket mörker kvar innan det ljusnar….

Jag är lyckligt lottad!

Att vakna på ön, i ett lite svalt hus, och gå upp och tända brasan, är något av det bästa jag vet. Att sedan få spendera dagen på precis vilket sätt man vill är ju bara perfekt! Den här helgen har vi med oss Emma ut till ön och det gör det lite extra roligt. Det var ett halvår sedan hon var här ute senast. Här kommer några bilder från dagen:

Alexander poserar på snöhögarna

Syrran fick stanna inomhus

Medan han letar spår efter djur på marken, så tittar jag uppåt

Havet ligger blankt

Alen och stenarna gör det ännu vackrare

Vintervackert

Isen är på gång på de ställen där vattnet ligger still

Frida och Alexander är med på promenaden

Alexander njuter av utsikten

Frida är kaffesugen

Alexander vill dock leka lite mer på sandstranden

Fint

Vassen med sina isfötter

Jag vet inte när det blir körkort för Emmas del. Hon kör otroligt sällan. Idag har hon dock kört väldigt mycket fördelat på två gånger.

Månskensdagen

Hej vänner,

Idag har Per, Kina, Pappa och jag varit i Norrtälje och gjort lite ärenden. Vi åt lunch på Åtellet och tog igen lite tappad tid. Av olika anledningar var det länge sedan vi träffade Pappa och Kina så det var dags. På en av färjorna på vägen hem njöt vi av den fina månen som vi tror kommer lysa upp vårt hus under natten. Det är fullmåne!

Nu är vi hemma igen och tänker dyka rakt in i andra säsongen av ”The Big Bang Theory”.

Kram