Efter fyra år och åtta månader har jag lagt till två ord i rubriken allra högst upp på min bloggsida. Det har alltid stått ”Mia klottrar” där uppe. Tittar man på mina blogginlägg från 2009 så ser man att inläggen nästan helt och hållet bestod av ord. Idag består de mer och mer av fotografier. Det beror antagligen på att jag verkligen älskar att fotografera och till skillnad från de flesta bloggläsare, så stannar jag ofta upp och verkligen TITTAR på en bild innan jag går vidare till nästa. Jag älskar bilder och vad de säger och visar. Jag har fått höra att det ser ut som att jag”tröttnat på bloggen” eftersom jag skriver färre ord, men bloggen är jätteviktig för mig, den har bara ändrats i den takt jag ändras.

Idag la jag därför till ”och fotar” till rubriken.

MIA KLOTTRAR OCH FOTAR

Innan frukost har jag idag gått en långsam myspromenad längs med stranden. Jag träffade på ett rådjur, en granne och hans hund samt en ensam svan. Ingen av dem fastnade på bild, men jag har dem i mitt minne.

GODMORGON!

Per och jag har blivit så mycket bättre på att umgås med varandra. Förr gjorde vi saker bredvid varandra. Nu gör vi saker ihop. Det är roligare för oss båda och jag tror det är rätt sak att göra i längden. Vi får se. Idag har vi självklart även gjort saker isär, men vi är bra på ”ihop” också!

En grej jag gjorde ”själv” var att gå ner till havet och ta några bilder. Vädret var verkligen helt annorlunda mot igår. Det var liksom mer grått och kraft i vädret idag. Det var maffigt. Inte fint väder. Inte fult väder. Det var annorlunda väder. Enligt SMHI regnade det, men det märkte inte vi av. Vi märkte bara värmen och den annorlunda färgen.

Idag tänkte jag bjuda med er på promenad. Jag tänkte att vi först går hem till pappa och Kina och dricker kaffe och sen fortsätter vi längs med vägen som leder till stigen som leder till bryggan och havet. Oftast brukar jag gå direkt ner mot havet och sedan gå längs med stranden för att komma till bryggan, men idag tog jag promenaden motsols. Hänger ni med?

Pappa och Kina ropade över oss för att dricka kaffe. Per satt och jobbade så det var bara jag och Marcus som gick över och antog det snälla erbjudandet. Vi fyra hade sen en trevlig stund i solen på altanen.

När vi fikat klart gick jag längs med den lilla grusvägen som leder mig förbi alla sommagrannar som jag känner sen barnsben.

Efter ca hundra meter tar vägen slut och där börjar ”stigen”. Den som min pappa har klippt med gräsmattan sen 70-talet. Inga problem att ta sig ner till bryggan med barnvagn direkt 🙂

När stigen svänger ser man havet mellan träden.

Nere vid stranden såg det ut precis som det ska. Barn som leker i sanden!

Idag blåste det västligt vilket gjorde att tempen i vattnet gått ner rejält. Idag var det nog närmare 15 grader…

Jag satte mig på gräsmattan och tittade ut över fjärden. Det var ju inte direkt någon dåligt vy.

Eller vad säger ni?

Grannen Anders konstaterade att det var lite kyligare idag, men funderade ändå på att ta sig ett dopp… Jag vet inte hur det blev med det.

Jag gick nämligen längs med stranden på stigen i skogen och begav mig hemåt.

Helt plötsligt fick jag sällskap och vi stod och stirrade på varann som en sorts utmaning. Vem skulle röra sig först? Om man står helt still syns man nämligen inte?! Jag förlorade eftersom jag inte kunde stå där hela dagen. Jag traskade hemåt istället.

På eftermiddagen idag har solen haft befälet här på ön. Det är sjukt hur glad och pigg man blir bara solen är framme! Jag gick ner längs med stranden bort till bryggan och där tog jag mig ett litet dopp. Termometern sa 21 grader, men jag gissar att solen värmt upp termometern litegrann. Skönt var det i alla fall!

I förmiddags tog jag mig en tur runt ön för att se vad som hänt sen sist. Jag träffade på lite nyfikna får och några blyga hästar. I övrigt var det ganska tomt på action…