Långfredagens fortsättning

Dagen fortsatte med solsken som vore det beställt från den bästa önskelistan. Plötsligt kom glassbilen körandes och jag log när den svängde in till mitt föräldrahem. De vet var det går åt glass i fulla lass och var de alltid får sälja sina varor 🙂

Jag gick över till pappa och bad honom följa med mig på en promenad. Han följde med och var snäll och presenterade mig för våra nya grannar (som köpt marken bredvid vår, som fällt hela skogen och nu bygger hus bakom pappa och Kina) innan vi gick ner hit….

Solen sken så jag blev helt mjuk i själen!

Nere vid bryggan såg vi Stefan komma åkandes på skidor långt ut på isen. Efter en lång stund förstod vi att han inte var ensam utan hade en av sönerna tjuvåkandes bakom sig på skidorna. Coolt. Jag skällde dock lite på dem när jag såg att isdubbarna saknades… på bildennovan ser ni när de tar sig iland.

Det är ett extremt högtryck just nu och isen är lååångt under vattnets normalnivå. Pappa tog en pinne och bröt den så den blev lika lång som avståndet mellan is och brygga. Ni ser den i hans hand på bilden här ovanför. Pinnen är väldigt lång. Det är svårt att föreställa sig att vattnet går över bryggan i högvatten. Jag glömde kolla hur många centimeter lång pinnen var… Jag ska fråga imorgon!

Med 15-färjan kom Martina och Göran. Vi gick ner till bastun och drack kaffe, fick sol på näsan och en pratstund med grannarna. Jag glömde dock att gotografera (för jag var i nuet och njöt 🙂 )

Sen gick vi hem och chillade.

Vi åt god middag, pratade om resor, jobb, barnen, pensionsålder och ”what to do in New York” och jag tänkte återigen att det är härligt med riktiga vänner!