Det är inte ofta, men ibland har jag faktiskt ingen aning om vilken “rubrik” jag ska ha på mitt blogginlägg. Oftast brukar jag lösa det genom att krysta fram något i sista sekunden när jag redan skrivit hela inlägget. 99% av gångerna så vet jag precis vad jag ska skriva om och skriver därför rubriken först av allt, men inte alltid alltså. Idag gav jag upp som ni ser. 🙂
Det var jättelänge sen jag skrev något om det, men visst minns ni att jag räknar bilars registreringsplåtar? Jag jagar alltså regplåtar från nummer 001, i ordningsföljd, ända till nummer 999. Jag började på nummer 001 den 10:e februari 2011 och det går verkligen inte fort. Jag tycker att jag är uppmärksam, men det är riktigt svårt att hitta dem i rätt följd. Under en LÅNG tid har jag inte hittat en enda siffra.
Men plötsligt händer det!!
Idag har jag sett 116, 117, 118 OCH 119!! Det är en sån lyckoruskänsla att jag inte kan beskriva det. Det riktigt bubblar inom mig. Fånigt, men jätteroligt! Det har varit “surt” så länge eftersom flera personer som börjat med regplåtsjakten efter mig sprungit långt förbi mig och jag hade nästan gett upp… Nu hittar jag bergis 120 imorgon! Eller hur??
För några dagar sen sa min läkare att jag skulle dubblera min allergimedicin. Detta då kortisonspray, ögondroppar och piller inte kunnat rubba på pollenallergin som förpestat mitt liv sedan början av mars. Han varnade mig dock att jag skulle bli trött av medicinerna. “Jaja”, tänkte jag och sa att “det brukar inte jag känna av” och så började jag knapra dubbla dosen.
Ha Ha Ha! Den som skrattar först, skrattar sist…eller nåt för idag har jag till slut satt ihop min extrema trötthet (som nästan gör att jag somnar på jobbet) med medicineringen. Det var en liten Aha-upplevelse. Så vad gör man nu? Slutar äta pillren och går tillbaka till vakenhet med svårt svullna, rinnande, svidande och röda ögon eller fortsätter äta pillren och kan gå till jobbet med någorlunda öppna ögon?
