Jag fascineras över hur folk beter sig. Varje gång jag åker pendel, tåg eller tunnelbana så är det någon som fångar min uppmärksamhet.
Just nu är det en medelålders, iPodlyssnande, riktigt förbannad och högljudd kärring som har har äntrat scenen.
Tydligen ska SJ och SL dö. Där ser man. Trodde de var mer seglivade än så…
Det är med stor möda jag sitter still så pass länge att jag kan skriva det här blogginlägget. Det kliar nämligen över hela min kropp och i hela mitt väsen. Fy farao!! Jag har precis skrämts halvt galen av vetskapen och SYNEN av den största spindel jag någonsin sett!! Jag har ingen aning om hur det här fungerar, vem som var först och vad som pågår, men i det hålet under trappen som det bara för några dagar sedan bodde orm, bor det idag en gigantosaurus till spindel. Jag är skräckslagen!! Jag har mitt öppna sovrumsfönster precis ovanför det här spindelhålet och det blir inte mycket till sömn nu kan jag lova… Inte mycket till öppet fönster heller i och för sig!
Per har varit ute och försökt döda spindeln, men den är inte bara stor, den är snabb också. Nu har han i alla fall försökt mosa den genom att trycka ner grus i hela hålet efter att han först försökt döda den med en stor sten. Per tror den är död. Jag tror INTE ett dugg på det. Spindlar är som kackerlackor. De ger sig inte i första taget. Åh…jag klarar inte det här. Fy, jag måste flytta!!!
Att jag äntligen ersatt min söta limegröna (och tyvärr trasiga) 2-liters burk med en rosa dito tappade sin tjusning…
Nä, fy! Nu måste jag upp och hoppa igen. Det är imaginära spindlar över hela mig!! Jag kan verkligen inte släppa den ur tanken. Jag funderade på att googla upp vilken sort det var som mötte mig i den numera oanvändbara trappan, men bara tanken på att se ännu fler spindlar på bild gör mig spyfärdig.
Vi ses en annan dag. Helst ifrån ett annat hus.
Hur långt upp i åldrarna får barn sommarknän?
Idag har vi fixat lite i, på och kring båten. Vi har undersökt alla skrymslen, torkat bort ”båtbyggarsmuts”, taglat tampar och njutit. Vi har dessutom fikat och ätit lunch i båten och det är med stor glädje jag kan rapportera att det känns alldeles utmärkt. Båten är nog t.o.m. lite bättre än jag hade hoppats!
Idag provade vi åkkapellet och trots att det var första gången vi försökte oss på konststycket att få allt på plats så gick det riktigt bra.
När det kom ett litet duggregn fick vi dessutom se att det funkade.
Vi satt torra och glada inne i båten och njöt!
Vi har ju nya fendrar och tamparna kändes lite för långa så jag ville sätta igång och korta av dem och tagla ändarna. Jag insåg dock att den taglingslina jag hade hemma inte var direkt svart…
Att vara bryggseglare idag har varit riktigt skoj. Vi har nämligen haft underhållning hela dagen. I sandviken bakom oss har det nämligen hållits kurs i hur man åker bräda med hjälp av en gigantisk drake. Kan det heta kiteing? En del var riktigt duktiga och andra var mer underhållande 🙂
När jag var klar med min tagling hade även förens bryggförtöjning fått ny längd och därmed ny tagling.
De svarta tamparna fick sig en liten vit ”accent”.
Aktertamparna funkar dock precis som de var från Gurgela, så den här taglingen från 2004 får jobba ett tag till.
Jag måste erkänna att jag är lite fånig med det där med tampar.
De ska INTE se ut så här:
(Hoppas grannen inte läser bloggen… )
Pappa och Kina kom ner till bryggan och inspekterade. Jag tror nog att de kan tänka sig att ta en tur någon gång i sommar….
På slutet av dagen kom de här coola molnen och sa till oss att det var dags att åka hem så vi drog oss uppåt huset.
På vägen hem hann Marcus plocka underbart goda och härligt doftande smultron till oss alla!
Efter en god fika hos Kina och Pappa så var det dags att köra på färjan. I Norrtälje hämtade vi sedan min bil och NIO dvd-filmer! Det är bra att ha en bror och svägerska som är filmtokiga! Tack för lånet Frida och Henrik!
Jag började dagen med att gå över till öns kändis.
Min far!
Nu är han i tidningen igen 🙂
Jag fick självklart en riktigt god kaffe latte till tidningsläsandet!
Det får man nämligen nästan alltid av Kina om man är snäll.
Sen var det då ÄNTLIGEN dags att gå ner till bryggan…
…för att titta på den nya båten!!
Efter att ha kikat runt lite i alla skrymslen och vrår, provsuttit, känt och klämt så åkte vi ut på fjärden. Efter en MYCKET behaglig resa utan skumpande, skvättande hopp och studs så var vi framme på Fejan. Där mötte vi vår båtkompisfamilj från Vätö. Lunchen var som vanligt supergod och trevlig!
Många föll för det väldigt goda brödet och när Sannah frågade efter receptet så skrev kocken snällt ner det till henne. Det måste vi nästan prova…!!
Mätta och glada gled vi sedan över till en närliggande kobbe.
Där gjorde vi absolut ingenting!!
Vi gillar verkligen “…..”
Vad ska hon heta??
Det är jobbigt, men någon måste ju göra det… 🙂
Den där boken måste ha varit riktigt bra.
Den här killen sa inte många ord idag.
Han läste dock väldigt många sådana.
S/S Blidösund kom på besök
Finlandsbåt / Sverigebåt – beroende på hur man ser det.
Fejans Skärgårdskrog
På vägen hem passerade vi Yxlan. Marcus hade inte tid att vinka från sitt jobb, men det hade Carina tid med, så vi stannade till en sväng vid hennes brygga och pratade lite. Vi insåg att vi hörs och syns ofta, men att det nog var mer än två år sedan vi sågs AFK (Away From Keyboard). Det var dags!! Hoppas vi ses snart igen vackra C, och att vi då har tid och möjlighet att lägga fast båtarna så vi kan prata lite mer!
När vi kom hem igen så gladdes vi åt att grannarna är så söta och goa. Alla bryr sig om nya båten och vill titta och klämma. En av grannarna fick oss t.om. att utlova en provtur. Det är så fånigt kul när de gläds med oss!
När Marcus kom hem var det förutom den självklara barbequen
också dags att förbereda sig för morgondagens lekar!
Om jag ska vara med på den så får jag nog använda lite mer solskydd än jag gjorde idag (Faktor 30). Jag har fått mycket färg. Som tur är så har jag inte bränt mig. Jag har däremot fina kritvita linjer efter solglasögonen. En på varje sida. Inte så snyggt…
Nu är jag på första färjan och jag känner mig helt klart nöjd med läget! Snart är jag där…
Det är fredag idag. Jag har varit väldigt medveten om det faktumet ända sen jag vaknade. Jag har nämligen varit som ett barn som inte får sitt lördagsgodis! Vår nya båt blev ju levererad idag och jag var inte med!!! Per och Marcus var dock i Norrtälje för att hämta båten och jag gissar att de njöt för fulla muggar när de sedan körde den ut till ön. Den här bilden skickade Marcus nämligen till jobbet….
Själv sitter jag fortfarande kvar i stan och har beredskap för bokslutet. Jag kommer inte ner i båten förrän imorgon men då ska det ut och åkas!!
Jag sitter, som jag sa, i Sollentuna. Bilen, som ska gå mot skärgården så fort jouren är över, är nästan färdigpackad. Det är bara maten ur kylen som ska packas ner i kylväskor och när jag gick ner till förrådet för att hämta dem så höll jag på att hoppa ur klänningen för jag väntade mig verkligen inte en orm här inne i “stan”. Där på näst översta trappsteget låg en lång orm. Den blev dock precis lika rädd som jag blev, så den ringlade snabbt in i sin lilla håla under trappan.
Där låg den sen och mös. Jag kunde i lugn och ro kika på den för att se om det var en huggorm eller snok. Det var det senare. Vad gör man nu? Ett sånt oväntat besök ser man ju inte riktigt fram emot. Tur det är en snok i alla fall….det bor två småbarn i huset bredvid.
Överallt händer det viktiga, stora och personliga saker i människors liv och här sitter jag och bloggar om dumheter och trivialiteter. Just idag känns det riktigt dumt, även om jag inser att det också är en del av livet. Jag vill dock börja med att skicka Varma Lugna och Snälla tankar till er som verkligen behöver det.
Och sedan trivialiteterna…
Tror ni att det är någon som har semester så här års?
Jag tror det, för när jag tog den här väldigt tidiga
morgonbilden så fanns det inte en människa i närheten 🙂
Så här tidigt på morgonen skiner solen
in i mitt fönster trots att det är i norrläge…
Schyssta takåsar va?
Efter en dag av full fart och bokslutselände åkte jag till Polisen för att träffa Emma och Per. Emmas pass har gått ut och det var dags att skaffa ett nytt. Blanketter fylldes i och studerades. Emma mätte sig och blev glad att se att hon växt 9 cm sen förra passet. Dessutom fanns en snurra som visade hur mycket (läs LITE) tid man tjänar på att köra för fort och den var vi så klart tvungna att prova!
Till slut var det dags för passfotografering!
Vilken min skulle användas?
Vilken signatur skulle användas?
Det är viktiga frågor när man skaffar pass 🙂
Till slut var det i alla fall klart och då åkte jag hem för att vara “redo”.
Jag har nämligen beredskap för bokslutet ikväll.
I postlådan hittade jag det sötaste lilla kuvert
jag har sett på väldigt, väldigt länge!!
Inuti kuvertet låg ett konstverk gjort av min systerdotter Tilda!!
TACK SNÄLLA!!!
Jag måste erkänna en pinsam och barnslig (men sann) sak….
Jag är SÅÅÅ fånigt otålig!
I morgon (mitt på dagen) levereras vår nya båt. Jag kan inte vara med och hämta den eftersom jag faktiskt har ett jobb, så Per och Marcus hämtar den själva och kör ut den vattenvägen till ön. Jag får alltså inte se eller åka i båten förrän på lördag morgon och för det grämer jag mig. Kunde man så skulle jag hoppa in i min tidsmaskin och flyga dit!
…och stön!!
Det har varit för mycket för mig idag! Det känns som om min hjärna är helt utslagen. Nu ligger jag utslagen hemma och pustar ut! Det som har hållit mig på benen idag är kaffe och sen mer kaffe! Tack och lov för espressomaskinen på jobbet där man kan skumma mjölk till latten 🙂
Jag har förresten, av någon anledning jag inte minns, diskat hemma hos Thérèse, och känt den ljuvligaste doft jag känt på länge!! Därför har jag köpt samma diskmedel som hon hade och jag njuter varje gång jag diskar. Varför har jag inte köpt det här förut? Yes, i alla ära, men det här doftar LJUVLIGT!!!
Just ja!
Jag har ju glömt att varna er alla där ute i trafiken!! Emma har fått alla tillstånd hon behöver för att sätta igång och övningsköra. Hon har ju haft åldern inne i nästan två år, men nu är det alltså dags att göra vägarna osäkra!! 🙂
Gröna fingrar?
Igår såg jag en glimt av något tv-program där de planterade blommor och höll på i trädgårdar. I det programmet så sa de att det är så svårt, och ovanligt, att få ormbunkar att växa till sig och bli riktigt stora, täta och fina. De har nog inte sett ogräset som alltid växer utanför min ytterdörr. Det spelar ingen roll hur man försöker få bort det. Det har bestämt sig för att växa där så nu låter vi det bara vara. Det är ju ganska fint 🙂
Middag vid vattnet
Dagen har inte varit så där jättefin, om man tänker vädermässigt. Eftermiddagen och kvällen var dock desto finare! Jag spenderade min tillsammans med höggravida Thérèse. Vi satt utomhus vid Liljeholmskajen, tittade på folk, babblade och åt gott.
Det är så man ska göra för att inte längta allt för mycket till semestern
dvs. ta tillvara på alla dagarna fram tills den börjar…!!
Tesan och Jag
