Chicken race

Ibland tycker jag att jag har haft tur med precis allt vad gäller min son. Tänk att han blivit så snäll, så lång, så snygg, så omtänksam, så härlig och så den självklara….så intelligent!!

Var kommer allt det här positiva ifrån tänker jag ofta…. Idag fick jag dock beviset för att jag nog ändå är hans mamma. 🙂 Alla hästar var nämligen inte hemma i hagen i eftermiddags. Då skulle han och hans två killkompisar äta lunch och kom fram till att korv med bröd var lite tråkigt, så de tänkte göra rätten lite roligare genom att linda in korvarna i bacon. Fast lite tråkigt kändes det ändå så en av kompisarna lagade en stark barbequesås att ha till korvarna och började leta i skåpen efter kryddor.

Någonstans här i historien tror jag att det gick snett…..

…för tydligen fick de här MYNDIGA pojkarna för sig att det vore en bra idé att tävla i Piri Piri ätande.

Tävlingsreglerna: En hel Piri Piri (Man vet tydligen att den är hel genom att skaka på den. Låter den som en skallra så är den tävlingsgodkänd) ska tuggas i 30 sekunder och sen ska den sväljas. Den som först dricker vatten, tuggar på bröd eller på annat sätt reagerar är en mes. Enkla och konkreta regler.

Enligt Marcus är det tydligen så att medan man tuggar den lilla pepparfrukten så är det ingen fara alls. Det blir lite starkare hela tiden och man känner att man är tävlingens vinnare!! Ha ha ha, det här lär jag vinna-känslan infinner sig lätt. Vid själva sväljandet ändras sedan tanken otroligt kvickt till: “Hur tänkte jag? När ska de andra ge sig? ¤%&(/&)¤&&   AAAAAAAAAAAAAJJJJJ!!! Jag kommer snart att spy. HJÄLP! Hur ska jag göra nu???? Dessutom visar det sig tydligen också att varken vatten eller bröd har någon som helst effekt på den smärta som sprider sig i halsen.

Summering: Min son är nog som en typisk son. Han är nog inte så perfekt som jag trodde…. HÄRLIGT!!

Vad gäller min egen tisdag så gick jag inte ner i vikt, jag har huvudvärk idag igen, jag är på uselt humör och jag önskar mig härifrån. Inget av detta är värt att sprida ut i etern (har man inget bra att säga, så säg inget alls teorin) så jag häller upp ett glas tisdagstjockvin och tackar för mig. Det kan bara bli bättre!! KRAM

Det här inlägget postades i Mias dag och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

1 svar på Chicken race

  1. Susanna skriver:

    Hur korkad får man bli…
    Mjölk eller öl hade kanske hjälpt…

Kommentarer inaktiverade.