Otippad dag.
Jag har varit på stadsteatern.
Närmare bestämt på Klara Soppteater.
Jag kan inte minnas att jag någonsin varit på teater förut.
När Helene frågade om jag ville följa med blev jag förvånad när jag sa “ja”.
Soppteater är precis vad det låter. Man bjuds på soppa samtidigt som man tittar på teater.
Idag bjöds det på grön ärtsoppa med bacon som smakade ljuvligt.
Till det bjöd teaterdirektör Ole Forsberg:
på “Fröding och jag”.
Med hjälp av ett bord, ett glas och en konjaksflaska klarade han ensam av att trollbinda mig i en timme. Han inte bara läste Gustaf Frödings dikter och brev utan han “spelade” dem för oss. På bred värmländska inledde han med dikten ”Dä kvetter” och redan då förstod jag att vi skulle bjudas på en härlig timme.
Tack Helene, min kära lunchängel, för en härlig och otippad kulturtimme!
Efter teatern mötte jag upp Emma och vi gick och kikade på kläder och skor.
Först var vi i stan och sen åkte vi till Kista Galleria.
Där övertygade Emma mig om att röda och höga var bättre än svarta och låga.
Vi får se om hon hade rätt. Jag köpte de här:
Vi inhandlade middagsmat, lämnade tillbaks hyrda dvd-filmer och sen åkte vi hem.
Väl hemma igen gav vi oss i kast med att försöka få tillbaka trean och femman på tv’n.
Av någon anledning försvinner de hela tiden. Irriterande.
Den här gången lyckades vi tyvärr inte få tillbaka dem. Ännu mer irriterande.
Nu är det lördagseftermiddag och jag har absolut ingenting att göra.
Skumt och ovanligt.
Jag ska nog gå och hämta min bok och lägga mig i soffan.
Låter som en plan va??