Eländes elände eller bara ovana?? Både Per och jag vaknade med riktigt ont i ryggen. De nya madrasserna gjorde ingen ögonblicklig succé tyvärr! Vi får se hur det blir de närmaste dagarna. Vi diskuterade madrasserna en stund men sen kravlade vi oss ur sängen med värkande gamla kroppar och åt en god frukost med sonen. Dottern hade redan dragit iväg och jobbat på att få hudcancer. Hon skulle sola solarium. Mina argument föll platt när jag förklarade vad solarium gör för huden. Pers förklaring att Sats har tagit bort alla sina solarium på alla sina gym pga. nya rön om malignt melanom funkade inte heller. Tyvärr.
Från frukostbordet såg vi detta:
Det gjorde att Per började prata om en promenad. Jag var inte på samma humör men insåg att det vore nyttigt och klädde på mig långkalsonger och termobyxor, mössa, vantar och halsduk. Det var ju som vanligt iskallt ute.
Den promenadmotstridiga Maria’n övergick ganska snart till att vara en Maria som njöt av vädret och promenaden. Dessutom bjöds jag på ett utmärkt fotograferingstillfälle. Jag gillar ju att ta bilder…
Här är vi på väg ner mot vattnet.
Av någon anledning går man ju ALLTID mot vatten.
Här har jag precis kommit ner på isen och kunde inte låta bli att ta den här bilden.
Varken träden eller bryggan vet vad “raka linjer” är för något 🙂
Det “rika folket” uppe på Falkberget har tydligen inte orkat ta upp sina bojar ur vattnet
I bakgrunden ser vi de första långfärdsskridskoåkarna
Vackert kallt stort fruset vitt snötäckt vatten
“Per, ta en bild på mig också så man ser att jag var med och gick”
“Mäh, du tar ju bilden bara på isen. Här är jag!!” sa Per oroligt.
Han var dock med i bild 🙂
Edsviken har en plogad slinga ända inifrån stan och upp till oss vid Edsbergs slott. Den är mycket uppskattad av skridskoåkare, flanerare och hundägare. Jag förstår dem, om mitt knä fixade såna där sneda rörelser så skulle jag helt klart köpa mig ett par grillor.
Även på Edsvikensidan har rikemansfolket tydligen inte ork att ta upp saker ur vattnet.
Här var det EN person som tog upp sin bom innan isen la sig…
Latmaskar!!!
Vi gick ner på isen vid Landsnora, gick tvärs över Edsviken och så gick vi upp på land igen på andra sidan. Här går vi på promenadstigen längs med vattnet. Lite mulet men vackert, vackert.
Per med Edsbergs slott i bakgrunden.
Nu är vi tillbaka på vår sida av viken och vi står och kikar söderut uppe vid Edsviks Konsthall.
Väl hemma fick jag en god kaffe latte med kardemumma av Per. Gôtt. Det var nämligen lite synd om mig…..eller..hmm, kanske inte. Oproffsigt nog hade jag haft fel sorts strumpor på mig och hade fått en rejäl skoskavsblåsa. Trist och onödigt.
Marcus och Per bjöd på en härlig lunch i form av wokad kyckling och sen var det dags att göra sig iordning inför kvällen. Naglarna behövde ny färg, hälen behövde skavsårsplåster och resten av mig behövde skrubbas. Ni som har koll vet ju att Fashing ska få sig ett besök ikväll och då vill man ju vara fin. Nils Landgren Funk Unit var på Tv4 i morse och det suger rejält nu i min “funk”-tarm. Det här kan bli riktigt bra! Dessutom har vi bokat bord och ska äta där och det är ju alltid trevligt!
Ta hand om er.
Carpe diem och alla sådana kloka ord!
Kram