Jag är så himla less på att vara förkyld!! I morgon har jag dessutom en tandläkartid där jag förväntas sitta med munnen öppen i 50 minuter. Hur kul är det när man är tokförkyld och hostar och fräser? Jag ska ringa dem imorgon bitti och se om vi kan skjuta på besöket…
Det här är min dag om man bortser från alla näsdukar och nysningar:
Vi köpte ju virke på brädgår’n och självklart skulle det bli någonting…
Jag har märkt att Per nästan blir glad när jag ber honom bygga ihop något praktiskt…
Maja verkar också tycka att det är skojigt.
“Titta! En jätteliten skruv, Per! Ska du ha den?”
Det Per byggde var en liten “dölj-det-där-fula-vattenlås-röret” -grunka. Norrtälje Kommun vill ju dessutom att tomtnumret ska vara tydligt utpekat och jag gillar INTE skylten.
Det löste Per genom att bygga en liten uppochned-vänd låda som jag kanske kan ställa en kruka på? Det ser i alla fall inte lika fult ut…
Helt plötsligt såg jag hur Alexander kom gående med ett vattenpass och någon underlig stålpryl i andra handen. Ska han också bygga nåt?
Nä, det visade sig att han och hans far (min kära lillebror Henrik) var i full färd med att knäcka till min altandörrs gångjärn. Hela dörren hänger nämligen snett. Alexander skulle självklart hjälpa till!
Det visade sig att det inte räckte med att knäcka till järnen på dörrkarmen utan helt plötsligt åkte hela dörren av och så knäcktes det lite järn även på den.
Hepp! Nu hänger den rakt!!!
Tack söta bror! Vad skulle vi göra utan dig??
Sen kunde ju inte jag låta bli att ta några små turer ut i det gröna. Det blir lätt så när solen skiner. Här ovan ser ni t.ex. att hösten – det är spindlarnas årstid! Hua!
Än så länge har lövträden kvar mestadelen av sina löv och mellan dem ser vi bokeh.
Minns ni flugsvampen jag tog bild på igår? Jisses!!! Den har växt massor bara över natten! Jag hoppas verkligen att alla som går förbi den här svampen låter den vara ifred, så att jag kan se hur den ser ut på torsdag kväll. Växer den i den här takten så lär den vara stor som ett hus då….
Jag har gått om ormbunkar hemma i Sollentuna, men även på landet växer de och frodas.
Sen kan jag så klart inte låta bli att ha en liten radda med bilder på gosungarna….
Busunge – det kan man se i blicken
MIA!!!
(Maja och Frida hade gått och letat efter mig när jag var ute på promenad.
Här hittar de mig!)
Här vill hon egentligen inte fotograferas, men hon ställer upp för min skull.
Hon kan verkligen det här med att modella!
Alexander tränar cykling.
Snart är det dags att höja upp stödhjulen säger hans ömma fader…
Varje gång Per satte igång sågen sprang Maja runt huset för att rädda sina öron från oljudet. Hon var sååå söt! “Vi måste gömma oss nu, Mia!”
Alexander är en så underbar storebror. Här har han lämnat sin egen cykel och hjälper Maja genom att putta hennes lilla trehjuling där hon tycker att det lutar för mycket.
Det jag tänker på när jag ser den här bilden är att Maja är lärd av sina kloka föräldrar att “cykel = hjälm på!” Så även för en trehjuling. Hon lär nog inte glömma hjälmen när hon blir stor.
Maja har pallat äpplen från farmor Kinas träd.