Författare: mia

Vi har besök på ön. Ett besök som gillar att utforska ön vi bor på och allt som händer på den (och på öarna runt omkring). Lördagar är den stora loppisdagen här ute och därför blev det en dag i jakt på just loppisar.

Vi hittade ganska många loppisar under dagen. Vi var på en i Fällgate och på en i Köpmanholm på Yxlan (ön bredvid).

Vi hittade även en kiosk och där köptes lördagsgodis till barnen. Vi tittade på utsikten från ångbåtsbryggan vid Köpmanholm.

Vi köpte vatten i en annan kiosk vid Norrsund (tillbaks på Blidö) och provade klänning i antik/loppisbutiken som ligger dörr i dörr.

Vi åkte vidare till Kyrkan där vi gjorde fint hos min syster och där vi gick in i kyrkan och tände ljus för de som inte längre är med oss.

Sen gick vi på loppisen vid bastun som sköts av ”Blidö badhusförening”. Där köpte jag ett fat som jag ser framtida löjromssnittar på… MUMS!!

Vi åkte vidare till den lilla ladan inne på Förängsvägen som heter precis som den är ”Lilla Ladan”.

Där köpte jag en kaftan och såna där härliga små ”glassmycken” som gör att man kan identifiera sitt eget glas vid de tillfällen då många glas står framme.

Vi kikade in på den närliggande och nyöppnade pizzerian och funderade på om det kanske kunde bli middag en dag…

Vi hade tänkt åka vidare till fler ställen men då hade jag fått nog och barnen var hungriga så då avslutades turen. Det var dock härligt att åka runt lite på ön och se saker med gästers ögon.

Vi fick en fråga från Pers storebrors son Tobias, hans fru Linn och deras son Valter om vi ville/kunde ses över en drink eller nåt. De var i Stockholm och hade tid att ses. Det ville vi såklart väldigt gärna, så vi kastade oss i bilen och drog in till stan.

Vi har nämligen inte träffat lille Valter trots att han redan är två och ett halvt år. Det har varit geografiska avstånd, olika andra anledningar och en pandemi som stoppat oss.

Igår fick vi dock träffa honom och hans härliga föräldrar. De kom hem till vår lägenhet och vi bjöd på snacks och drinkar och fick visa upp vårt nya boende (vilket såklart var kul).

Vilket litet energipaket denna 2,5 åring var! Så go och härlig och vi var SÅÅÅÅ glada att vi åkte in för att träffas! Här vilar han dock en liten kortis i Pers knä.

Idag tog vi Hedwig inåt i skärgården. Vi åkte nämligen in mot Högmarsö där de har en krog mitt i det gamla båtarvet.

Krogen heter passande nog ”Varvet”. Idag fick vi sällskap av Inger och Janne dit för en lunch.

Våra grannar är härliga på det sättet. Spontana och hoppar på allt som verkar skoj. Vi frågade sent igår om de ville hänga på, och de sa ”ja”.

Inger och Janne valde en ”dagens rätt” som idag bestod av en Fisk-och skaldjursgryta. Per tog en ”dagens sallad” som var en räksallad. Jag tog två förrätter: Rökta räkor och Råbiff. All mat var väldigt god. Kan rekommenderas.

Inger och jag drack varsitt glas riktigt mörkt rosé som i början var ”lite ovant”, men som sen blev riktigt gott.

Efter maten tog vi varsin kaffe innan vi gick in i den närliggande butiken. De har bytt ägare så vi var nyfikna på att se vad som erbjöds. Utbudet var i princip samma som förut. Per hittade, provade och köpte en linneskjorta och jag köpte en liten röd väska.

x

Efter en liten tur runt på varvet och ute på bryggorna så satte vi oss i båten igen för att ta oss hem.

Den lilla vind som var på vägen till Högmarsö hade minskat lite, och vi njöt hela vägen hem.

När man kör max 49km/h på en 70-väg så irriterar man den långa kö med bilar, lastbilar, taxibilar och bilar med släp som kör bakom.

Vågar, kan, vill man inte köra fortare än så bör man släppa förbi bilarna bakom. Det är väghyfs. Det är sen gammalt.

Släpper man inte förbi bilarna och vägen är väldigt smal, krokig och bjuder på möten hela tiden så kan inte bilarna bakom köra om. Detta skapar irritation.

Är det dessutom så att vägen leder till en färja som endast går två gånger i timmen så blir alla ”följebilar” ännu grinigare eftersom de då missar färjan och får vänta 30 minuter på nästa avgång.

Detta är fakta. Per och jag vet.

I morse körde vi förvisso långsammare än 70km/h till färjan, men vi hade ingen bakom oss och det var gott om tid till färjan.

Vi lämnade ön i morse för att utföra massvis av ärenden som att slänga saker på tippen, köpa grejer på apoteket, köpa födelsedagspresenter, gå till polisen för att fotas för nytt pass, köpa glödlampa till släpvagnen, leta vattentunna, tanka bensindunkar….ja, ni fattar. Vi gjorde många ärenden – sen handlade vi mat, lade allt i kylväskor och åkte mot färjan. Innan mathandlimgen åt vi dock en oväntat god lunch i denna lilla holk uppe i Görla. Det visade sig att de vet hur man gör gott mos.

Nu står vi i kö vid färjan och jag är tacksam att vi har en rejält stor, och elektrisk, kylväska för annars skulle nog maten börja svettas rejält nu…

Pappa, Kina, Per och jag åkte till den lokala krogen i tisdags kväll. Jag åt en god pizza som jag verkligen kan rekommendera. Per, Pappa och Kina var också jättenöjda med sin mat. All personal var dessutom supertaggade och trevliga.

Just den här kvällen var det ett liveband på plats som gjorde det svårt att prata, så även om det var bra musik så rekommenderar jag att man äter där när de inte har liveband, och tar en drink eller nåt som inte tarvar diskussioner när de har band….eller ät där lite tidigare på kvällen innan de börjar spela 🙂

Detta var redan det tredje besöket i år och det var inte det sista!

Uppåtkänsla när man är på havet och åker båt och hittar en öde kobbe där man kan njuta i solen.

Neråtkänsla när man snavar och klantramlar så man skaver sönder ringtån och måste åka hem och bli omplåstrad.

Det sköna med semester är att det inte finns några deadlines eller exakta tider att passa. Jag kan göra vad jag vill!

Igår använde jag lite tid åt att ta bort de överblommade rododendronblommorna hemma hos pappa och Kina. De ser ju skräpiga ut där de sitter.

Jag fick sitta i solen med Wahlgren och Wistam-podden i öronen och försiktigt vika ner blomman så den släpper på exakt eätt ställe utan att förstöra nästa års knopp.

Det var som terapi. Det blir ju så fint när man tagit bort dem. Dock orkade jag bara en och en halv buske. Sen kändes det som om jag fått nog med sol….

…den började dessutom med somrigt besked!

Vi tog Hedwig (vår båt) ut till Kallskärs skärgård. Där ute hittade vi min lillebror, hans fru Frida, deras son Alexander och deras ena hund Svinto inne i den fantastiska viken på södra sidan som kan skydda för precis alla vindar.

Idag var det ingen vind att tala om, men de låg där ändå. Det blir lätt så att man söker en skyddad hamn när man ska sova över och vara ute en hel helg. Vinden vänder ju hela tiden så en sån här naturhamn är toppen. Per och jag stannar ju aldrig särskilt länge på en och samma plats. Vi åker ut över dagen och hittar något vi vill se för dagen, men sen drar vi hemåt igen.

Vattnet var ovanligt superklart idag. Vart man än tittade så såg man ner till botten. Det gjorde att jag var TVUNGEN att bada trots sjögräs och tång. Jag kunde ju gå mellan tovorna på botten och njuta av den grusiga botten utan att nudda ”äcklet” 🙂

Idag är det Frida och Henriks sjuttonde bröllopsdag så vi firade dem med ett litet tal, bubblor i glasen och goda tillbehör. Lyllo oss som fick vara med och fira dem!

Under dagen hann vi äta en god lunch (pastasallad med hemgjord pesto och knaperstekt bacon till mig och Per och grillad fläskytterfilé, melon och fetaostsallad och potatissallad till Alexander, Frida och Henrik, samt lite vanligt vatten till hunden Svinto ) samt dricka en avslappad kaffe i deras båt, prata av oss lite och ha det gott innan jag öste vatten ur en båt som låg där ute och nog fått för mycket regn i sig.

När huden (trots gott om solskydd) kändes som om den fått nog, så packade vi ihop våra grejer och drog hemåt igen. Brorsan höll oss sällskap på SUP-en (Stand Up Paddle Board) medan vi drog upp ankare och gjorde oss redo för avfärd.

När vi kom hem (efter cirka 20 minuter) insåg jag hur glad jag blir varje gång jag kommer hem till bryggan. Home Sweet Home! Tänk vad bra vi har det!

Detta var en bra dag!!

Det går långsamt framåt här i lägenheten, men framåt går det. Idag var ”steget” att Per satte upp vår stora spegel (som vi hade i hallen i vår förra lägenhet) i alkoven i sällskapsrummet!

Vi har dragit på det ett tag då detta innebar att borrhammaren skulle göra det allra första hålet i våra bredspacklade och nymålade väggar…

Det gick dock som planerat och spegeln hamnade där vi ville! (Jag är dock inte förvånad. Per är mycket noggrann och hans bästa kompis ”lasern” var ju med och hjälpte till.)

Nu ska vi fixa resten av inredningen så blir det nog bra…

När jag tog bilden här ovanför såg jag kvällshimlen och var tvungen att gå ut på balkongen för att njuta. Inreda kan man göra en annan dag 🙂