Jag har varit gräsänka sen i fredags kväll när jag tog bilen och åkte ut till skärgården. Tidigt (väldigt tidigt) på lördag morgon åkte nämligen Per iväg för att träffa sin arbetsgivare och sina kollegor från andra länder. Det är den tiden på året när han ska presentera budgeten och alla planer för nästkommande år (de har brutet räkenskapsår).
Det här betyder ju (som ni som läst bloggen länge, redan vet) att jag är rejält uttråkad och ensam.
I helgen som var tog dock Emma och Victor ”hand om mig” genom att komma ut till ön över helgen. Helgen som kommer ska jag spendera hos Marcus och hans barn, så då tar han ”hand om mig”. Sofie är iväg på något med svenska fotbollsförbundet. De testar ju sina domare årligen och nu är det dags igen.
Barnen gör alltså vad de kan för att minska min ensamhet 🙂
I morgon gör min skolkamrat Martina detsamma. Hon kommer till mig så fort jag jobbat klart. Då slipper jag vara ensam en kväll till! Det är härligt med människor som känner mig så här väl! 🙂