Vid midnatt gick planet hem från Palma. Jag gillade tanken på att komma hem men det var tungt att sitta i värmen på flygplatsen och vänta och det var tungt att höra barngråt i ett stekhett plan hela vägen hem när man är toktrött..
Det var nästan så jag somnade när vi väntade på bagaget på Arlanda, men ändå skönt att vara på svensk mark…
Vår taxi lämnade först av Emma innan den släppte av mig och Per hemma hos oss. Att sätta väskan på hemmamark och se taxin fortsätta hem till Marcus var ljuvligt. Hemma!!!
Jag log stort när jag såg att lupinerna, som jag motvilligt tog bort när grannen gnällt på att de inte tillhör svensk fauna, är starkare än mina dödarförmågor… Tji fick grannen!
Per drog ut till skärgården efter att vi tagit igen vår förlorade nattsömn. Jag stannade hemma för att tvätta alla våra kläder (hittils sju maskiner) innan bokslutet tar all min tid i anspråk. Jag åt sedan en ursvensk lunch i rena glädjeyran över att vara i Sverige igen. Jag gillar att vara på semester, men hemma är bäst!
Mellan tvättarna hann jag också göra lite annan “nytta”. Jag bytte till exempel ut de gamla penséerna mot de somrigare pelargonerna. Fint!
Nu ska jag tvätta lite för hand innan jag ska dyka ner i en bok! Trevlig helg alla vänner!!
Välkomna hem borta bra men hemma bäst kram
Tack tack!!
Småbarnsförälder som jag är tänker jag mest “stackars föräldrarna till det skrikande barnet”…tänk så trötta DE är? Och så jobbigt när man vet att man stör men inte kan göra något….
Välkomna hem Hertzarna!
Ja det var tungt att se dem kämpa, vanka runt och vyssja på bäbisarna…
Tack! Hemma är gött!!
Jag älskar att lupinerna inte ger upp!!
Hatar din granne alla växter som inte ursprungligen tillhör den svenska faunan? Eller bara lupiner??
🙂
Jag vet faktiskt inte…men jag skulle tro att det är alla växter “som inte hör till vårt lands fauna”….