I morse ringde Pers väckarklocka. Allt i den meningen är fel. Att den dessutom ringde klockan kvart över sju gör ju inte saken bättre. Vi har ju semester!!
Han gick ut ur sovrummet en stund, men sen kom han tillbaks och bad mig att komma med honom för att cykla. Han lät lite irriterad eller nåt. Det visade sig att han hade velat springa, men insett att han har en sträckning. Jag gick därför upp ur sängen och började min morgon med en 1,4 mil lång cykeltur till bageriet. Galen morgon 🙂
