Den vanligaste bilden på sociala medier verkar den här veckan vara Kungsträdgårdens vackra japanska körsbärsträd. Tyvärr har jag ingen sådan bild att tillgå. Jag har faktiskt aldrig sett dem blomma. Vi var på väg dit idag så att jag skulle få se dem innan de blommat över, men jag tog med mig telefonen och gick över till grannen istället.
Fel färg, men fina ändå 🙂
Jag är en stolt mor åt denna flicka.
Jag är en stolt mor åt denna pojke.
I vår familj är vitsippan speciell. Vårt fritidshus heter så, Marcus första träslöjdsskapelse var en nyckelring i ene där han ritat en vitsippa, Per och mitt bröllopsfoto är taget på en vitsippsäng. Just de här vitsipporna växer bredvid vår trappa. I grovt krossgrus. Starka och envisa blommor!
Min systerdotter – vacker och unik!
Vi har suttit på altanen och solat, ätit, fikat, pratat, lyssnat på musik och bara umgåtts precis hela dagen. Solen har värmt oss utifrån och umgänget oss inifrån. Det var precis vad vi behövde efter en hektisk hålligångvecka i New York. Hem ljuva hem! Det här har alltså varit söndagens utsikt.
Nu har vi dock plockat upp oss och tagit tag i saker. Per och Marcus är på bio, Emma tränar och jag bloggar 🙂
Hoppas ni har en lika bra dag som vi!
…men sorgligt nog en hel del skrot! Det känns inte rätt någonstans.
Är ni sugna på att ta en tur till tippen så får ni gärna ta med det där kadavret. Det finns lite grejer inne i förrådet också som ni kan slänga med när ni ändå är i farten. Någon?
Om inte tippen känns lockande så kanske ni känner för att jaga maskrosor? Inte? Nä, inte jag heller…..
Jag är alltid lika glad att få åka hem efter en resa, som Per är smådeppig över detsamma. Jag var alltså glad med hemlängtan och Per var tyst och eftertänksam i (det som för oss var) i morse när vi packade ihop det sista.
Vi tog bort precis allt som kunde tas bort (prislappar, påsar, kartonger, schampo, balsam osv) för att få ner vikten och lyckades till slut få ihop det så vi hade några hekto kvar till maxgränsen för vad en resväska får väga.
Då hade jag i och för sig på mig väldigt mycket (tunga) kläder och Pers handbagage var mer än tungt 🙂
Sista förmiddagen i USA visade vädret sig återigen från sin bästa sida. När vi satt vid Rockefeller Center och sippade på varsin islatte var himlen högt över husen blå och luften var sommarvarm.
Jag försökte ta en bild med iPhonen som skulle visa både mig och himlen, men någon av oss blev alltid mörk. Det är inte lätt när det är svårt 🙂
Det allra sista vi hann göra, innan vi åkte till flygplatsen, var att ta ett glas vitt vin på uteserveringen. Här summerade vi veckan och insåg att vi är nöjda med allt!
Den stora svarta SUV som körde oss till Newark sniglade sig genom trafiken och fick på något sätt stå för hur det är i NY – stort, flådigt, bullrigt och lite annorlunda.
Tyvärr gick det inte att uppgradera våra biljetter, men vi gick i alla fall in i Business Loungen (funkar om man har rätt färg på SAS-kortet). Där inne satt vi och mös och jag läste i Aftonbladet att Kungen och Silvia varit på Red Rooster Harlem och ätit. Fast den nyheten visste ni ju redan. Ni läste och såg det först här på min blogg eller hur? 🙂
På tal om nyheter så fick vi goda såna när vi fick info om att vi behövde nya boardingpass. Vi skulle nämligen byta plats. Ni vet vad det betyder om man får sitta på rad 2, va?
Jo det betyder att man flyger i business class och att jag blir glad! Det är en sån otrolig skillnad att flyga så! Visst är det ändå en lång resa, men den blir så mycket enklare och framförallt bekvämare. Vi har haft tur som kunnat uppgradera på båda resorna även om det såg mörkt ut ett tag idag.
Per sov långa stunder på planet, medan jag roade mig så gott jag kunde. Jag har alltid svårt att sova på flyg. Jag såg på film, fikade, läste och pratade med flygvärdinnorna för att få tiden att gå.
Per hittade sitt inre barn och började leka med jalusiet framför våra tre fönster. Han drog upp och ner dem, vilket skapade riktigt fina regnbågsmönster på andra sidan planet. Vi hade skitkul, men en gubbe på andra sidan hade nog tappat bort sitt barnasinne och mulnade till. Vi hade dock väldigt roligt 🙂
Tiden rann på och det gick väl ingen större nöd på oss även om vi såklart kände oss slitna.
Somliga sov…
…medan andra såg på film…
…och nu är vi hemma!!
Per och Marcus är och handlar mat. Emma jobbar och jag diskar, tvättar å packar upp grejer. Snart är det matdags och jag längtar efter Pers matlagning! Lite konstigt eftersom allt varit gott i New York, men Pers mat är alltid Pers mat 🙂
Den här helgen blir nog ett virrvarr av att försöka vrida tiden rätt, bli av med förkylningen jag fått och att vila det onda knät. Sol ser det ut att bli också. Våren är här! Det var den inte innan vi åkte!
PS. Tack till Christer och Kerstin som vi mötte i Central Park, på Eataly, på Newark och på Arlanda. Ni är underbara och satte en skön touch till äventyret! Hoppas vi ses igen. DS
Mitt knä har gett upp. Det var inte helt oväntat, men är ändå jäkligt trist. Det känns riktigt mycket så jag gissar att det blir till att ge läkningen tid och att sätta igång med sjukgymnastik. Igen. Det krånglade veckan innan resan och här i New York har jag gått precis hela dagarna. Man får vara glad att det höll så länge som det gjorde.
Vi är färdigpackade och ska strax checka ut. Väskorna är supertunga. Undrar vad de väger? Hoppas det inte blir till att betala övervikt….
Nu har vi bara en fika kvar i stan innan det är dags att åka till flygplatsen. Vi hörs!!
Vi använde vår sista kväll till att åka tunnelbana ner till 23 Street. detta gjorde vi för att gå till 230 Fifth. Det är en rooftop bar med utsikt över stan. Efter det gick vi vidare till Eataly där vi åt goda ostar, salami och skinkor. Till middag! Efter maten tog vi en tur till en utomhus bar innan vi gick upp till södra hörnet av Central Park och den Apple store som ligger där. Självklart köpte Per nåt dyrt där! Själv köpte jag bara ett iPhoneskal 🙂 Ett tjejigt.
