Igår vaknade jag alltså till ett hus fullt av släktingar. Vi hade lyckats få in en person på varje ledig yta som var, eller kunde låtsas vara, en säng. Det heter ju att “Finns det hjärterum så finns det stjärterum” och då är det bara att leta fram rumpyta så bäst man kan!
Poängen med besöket (Pers bror med familj) var att framåt eftermiddagen sammanstråla med övriga bröder och deras far. Vi tänkte dock hinna med lite annat innan dess, så direkt efter frukost drog avkommorna iväg i den ena bilen och föräldrarna i den andra. Nu skulle här shoppas!
Vi möttes upp på Gallerian efter att ha fått runda lite polisavspärrningar och sånt. Det var ju både Prideparad på gång. Dessutom skulle någon nazistdemonstration hållas och det krävde avspärrningar på alla håll och ledder. Framme i Gallerian fick till slut mina barns kusin ÄNTLIGEN gå in i butiken “Hollister”, som än så länge bara finns i Stockholm.
Efter lyckad shopping där vi kom ut med mer än en shoppingpåse så åkte vi vidare till Söder och caféet Lasse i Parken. Det var något som Pernilla Wahlgren skrivit om på sin blogg och som min svägerska därför ville prova. Det visade sig vara ett lyckokast, för det var både mysigt och gott där!
När vi var mätta och glada åkte vi vidare. Vi åkte till vår favorit “Handelsträdgård/Loppis/Antikbod“! Där hittade vi inte bara några fynd vad gäller möbler och köksprylar, utan även några ljuvliga människor som vi inte kan säga att vi har blodsband med, men som har gjort en plats för oss i sina hjärtan.
Innan det var dags för släktträffen tog vi oss också tid att stanna upp en stund hos de som inte längre finns med oss.
Sen började det!
Vadå ? Undrar ni säkert. Jag menar tjattret och oväsendet som oundvikligen uppstår när fem bröder med familjer samlas under ett “tak”. (Vi satt utomhus, men ni fattar vad jag menar).
Ni förstår ju att jag hade många bilder i kameran (500 st), men jag ska skona er och låter er därför bara se ett fåtal små “klipp” från det jag kallar Hertzröran:
Femkamp
Vyer
Umgänge
Det årliga kaoset när vi ska ta bild på alla…
Vi hade en trevlig dag och kväll och tror att den årliga traditionen fortsätter några år till.
