Efter en datorstruldag med trevlig längesensistkollegalunch begav jag mig iväg med tunnelbanan (japp kommunalt färdmedel) till Gamla Stan och restaurangen Vapiano.
Där träffade jag några av mina vänner från kursen jag gick 2011. Efter två besök på denna restaurang måste jag nog konstatera att jag är för gammal/bekväm för att stå i kö för bord, kö för dryck, kö för förrätt, kö för varmrätt, kö för kaffe….MEN sällskapet var trevligt!!!
Det hade varit coolt att kunna blogga om häftiga kläder, kända vänner eller nåt sånt glamouröst, men det här är en blogg om verkliga livet och då handlar det om att jag klippt gräset vid bostadsrättsföreningens sophus…
Att jag inser att om man inte klipper gräset på en sommar, så börjar naturen ta över och man får smultron i gräsmattan…
Naturen tar faktiskt över hela gräsmattan mellan min och grannens dörr. Det är INTE planterade ormbunkar!!
Å så handlar det om att mina sommarblommor börjar bli vattenskadade…
För att inte tala om att vintern är här.
Eller. Nåt. Sånt.
Kvällarna kräver i alla fall tända lampor…
Per bygger skjutdörrar till Emmas garderob ikväll. Han byggde själva garderoben igår. Det verkar vara fler delar på dörrarna…
Glamour? Nä. Korv på gaffel till middag spikar igen den möjligheten, men det finns andra bloggar 🙂
Hej alla!
Min wordpressapp bråkar på iPaden. Det är där jag har dagens bilder och jag är för lat för att föra över bilderna till något annat elektroniskt så ni får tro mig när jag säger:
Jag har badat och tvättat håret i havet idag. Sista gången i år?
Havsörnen som cirklade över bryggan blev attackerad av en pyttefågel och brydde sig inte alls.
Alla skulle åka från ön mitt på dagen så vi fick vänta på färjor på båda öarna.
Per och Emma bygger ihop en garderob som vi hoppas ska svälja alla Emmas kläder OCH skor. Lite väl optimistiskt, men det är så vi jobbar.
Pers Texas Chili gör ont i munnen och lär göra ont två gånger till.
Min kusin bor i England. Han kommer till Sverige då och då för att åka ut i skärgården. I en kajak. Redan där låter det lite väl hurtigt för mig, men när jag lägger till att han i år paddlar ut helt ensam, så är det ett faktum: Min kusin är inte riktigt som han ska. Han är Eric! 🙂 Han är faktiskt superbra (bara inte som jag är)!
Jag har turen att vara hans kusin och därför fick jag och Per idag åka ut och “förgylla” hans dag. Vi möttes upp söder om …..jag säger Möja, så vet ni ungefär var vi var. Vi åt en härlig lunch i vår båt Bubbel och sen fortsatte han paddla mot Sandhamn. Vi tog motorkraften till hjälp och drog också dit. Där tankade vi och väntade in Eric. Sen tog vi en kopp kaffe och en glass innan vi till slut drog hem igen (via sälarna) till Blidö.
Hemma vid bryggan fortsatte myset med att jag hoppade i plurret och kunde inse att DET ÄR SOMMAR ÄNNU!!! Det var så varmt och skönt att jag tvingade Per att ta sig ett dopp också. Som vanligt gnällde han lite första minuterna, men sen njöt även han! När vi kom upp till huset belönade vi oss dessutom med några löjromskrustader!
Nu på kvällen kom Marcus ut till ön, så jag måste säga att det här är en riktigt bra lördag!!
Långt ut till havs finns inte så många kobbar…
När vi väntade in Eric tog jag en liten tur runt på ön.
Kajaken är ihopfällbar och går ner i en väska. Det går framåt med uppfinningarna…
Efter lunchen bar det iväg mot Sandhamn.
Hit har jag velat åka eftersom ALLA andra varit här, utom jag. Idag är jag inte längre utanför. I have been to Sandhamn!
Vi hittade en brygga som inte var full av båtar. Bryggvärden informerade oss om att det inte var något bra ställe att ligga eftersom det snart skulle blåsa upp och då skulle det här vara en mycket utsatt brygga. Vi tittade ut över havet och kände att vi nog kunde våga oss på att ligga kvar en liten stund. Inte en våg så långt ögat nådde.
Medan vi väntade in min kusin tog vi oss en promenad längs med bryggan. Här ser vi Seglarhotellet.
En kaffe och en daimglass intogs medan vi såg hur folk gör när de lägger till. Även STORA båtar gör fel och idag fick åtminstone en stor miljonbåt en redig repa längs med skrovet…
Efter en hel dag i solen sökte vi faktiskt upp skuggan medan vi fikade.
Glad och nöjd begav vi oss sedan hemåt igen.
Fartbegränsningen gjorde att vi drev upp en del vågor…
När vi sen kom ut på öppet hav igen blev Per glad att få dra på litegrann.
Vid “sälgrundet” stannade han dock till så att jag fick njuta lite av sälljuden.
Jag gillar sälar.
Nybadad.
Löjrom. Gott!
FÄRDIG!!
Packningen (solskydd, badkläder, solglasögon, pengar, varma kläder, kameror och sånt) står färdigt i hallen.
Picknicken (kycklingssallad, flädersaft, vatten, rosé, kaffe, te, mazariner och sånt) ligger i frysen, kylen och på bordet redo att blandas ihop och packas ner i kylväskan.
Per är helt färdig med att slänga ihop ett långkok (texas chili) som nu ska stå där och puttra till fram på småtimmarna.
FÄRDIG!!!
Ska alla till ön??
Jaha, så sitter jag här helt ensam igen. Tänk vad ofta jag INTE varit ensam under de senaste tjugo åren (men längtat efter lite ensamhet) och hur ofta huset gapar tomt nu för tiden (och hur jag lider när jag är ensam). Per är i Danmark och barnen vet jag inte alls var de är. Det beror antagligen på att de inte är “barn” längre, utan lever sina egna liv, men här sitter jag….
Vad gör man då rå? Jo, jag tvättar kläder, packar väskan inför helgens resa till ön, lagar mat till mig själv eftersom jag igår struntade i det och åt smörgåsar till middag och skämdes över det. Dricker ett glas vin eftersom det fanns ett glas vitt vin kvar i dunken i kylen. Funderar på att se premiären av “Once upon a time” utan att ens veta vad det är för program. Jag råkade bara läsa, i den tidning som jag ofta får av min kollega Kicki, att det är premiär på det programmet idag. Jag textar (sms heter ju så på engelska) med min kusin Eric som jag nog ska åka till med båten på lördag morgon. Tidigt på lördag morgon. Jag funderar på vad man kan tänkas vara sugen på efter en vecka själv i en kajak. I en skärgård. Med bara sig själv. Läsk? Mjukt bröd? Vatten med smak? Grillat kött? Vad sjutton saknar man i en kajak? Något kallt kanske. Nåt kul vill jag ju ha med mig när jag kommer fräsande med min snabba båt från verkligheten. Till hans långsamma miljövänliga båt som dras fram med muskelkraft…
Jaja, jag sitter här och inser att jag har absolut ingenting att berätta från dagen förutom att jag och min kollega Linn satt i företagets Fatboys för alla första gången idag. Vi satt där och drack kaffe och JISSES vad jag njöt. Det var såååå skönt! Jag vet inte om det var pausen (under lunchtimmen) eller om det var sällskapet som gjorde att jag trivdes så, men trevligt var det. Tack Linn!!
När blir det här…
…det här?
Är det vid en viss temp som sommar blir höst? Är det när man byter kläderna i garderoben, eller när man slutar grilla sin middag?
För mig är det sommar nu och jag längtar till Blidö!!!!
Ibland hinner jag inte skriva allt som jag vill skriva. Dagarna och timmarna rusar liksom bara iväg och jag prioriterar nu förtiden att sova när det är natt. (Inte som förr, när jag gärna nallade på nattens sömntimmar till förmån för något annat.) Jag har därför en del grejer som jag vill ta upp med er idag. Inget stort, men några småsaker…
Regplåtsjakten – ni minns den va? Min lite fåniga lek där jag letar efter regplåtar på bilar i nummerordning från 001 ända upp till 999. Jag började leta nummer för läääänge sen och före sommaren var jag väl på nummer 130 eller nåt sånt. På Blidö ser man inte så himla många bilar så somrarna är alltid lite tröga, men den här sommaren var ju löjligt långsam. När jag började jobba efter semestern letade jag efter nummer 133 och det hade jag gjort i en månad eller nåt sånt. Nu har det dock rasslat till ordentligt och jag har sett massvis av regplåtar i RÄTT ordning. Nu letar jag därför efter nummer 145 och jag är jätteglad för att jag kommer lite lite närmare Per för varje dag som går. Sist j ag pratade om det här med honom så letade han efter 167. Han ligger alltså långt före, men om jag kämpar på så kanske jag kan komma ifatt igen. Vem vet?
Släktträffar – det har varit en del såna i det sista för mig. Igår var det dags igen när jag åkte till Norrtälje för att träffa min kusin, min moster och min morbror. De har bott i Thailand i nästan hela mitt liv, men har nu flyttat till England. Under några veckor har de varit i Sverige och igår var det alltså dags för mig och min mamma att träffa dem hemma hos hos min lillasyster Anna och hennes man David. Anna och David har många odlingar på tomten och ännu mer på en kolonilott i närheten av deras hus. De hade skördat en del av allt de odlat och därför ser ni mina släktingar med varsin ätbar ”sak” i handen. Min kusin Eric tyckte det var en perfekt attiralj att smycka bilden med, och jag höll med 🙂
(Jag ser potatis, vitlök, purjolök, rabarber och morötter.)
Jobb jobb å jobb – det är mycket på jobbet så här efter semestern, men mest är det nog på grund av att man varje år ska göra budget för nästkommande år. Jag jobbar och sliter därför mest hela tiden och känner i kroppen hur stel jag blir av stillasittandet. Det är nog dags att ta sig iväg till det där gymet som jag nog faktiskt är medlem i…
Å så är det ju en helt vanlig tisdag och då måste det ju bli trerätters middag. Eller hur? Det är i alla fall så min man jobbar… Hittills har jag fått två av dem. Gott!!!
Om jag visar den här bilden så kanske ni vet var jag varit i kväll?
Jag har hur som helst träffat min moster, morbror och kusin från England som är i Sverige på besök. Mamma och min systers familj var också med. Det var faktiskt hemma hos dem vi var.
Nu ska jag åka hem igen. Det tar väl ungefär en timme. Jag hoppas huset står kvar… Marcus har sjutton nollor från KTH på besök ikväll så jag gissar att det går livat till 🙂 Än så länge är jag lugn, svänger förbi Statoil och köper en färdkaffe.
