Igår sa jag till Per att jag antog att jag hade fått minst en fästing under helgen. Detta påstående kom ifrån att jag jobbat hela lördagen och en stor del av söndagen i “grönskan” som kallas naturen. Idag fick jag rätt. Den här lilla krabaten satt på mitt lår i morse. Han sitter inte där längre.
Jag undrar var Mia har tagit vägen och vem jag är. Jag kom nämligen upp för trappan från bilen idag och såg grannens gräsmatta till vänster och vår gräsmatta till höger.
Den ska INTE se ut så här, men det gör den.
Lupinerna blommar. Det är fint.
Kompensation för gräsmattan?
Allting blommar faktiskt. Även lagerhäggen som gör ett fenomenalt jobb med att växa på en plats som ALDRIG har sol. ALDRIG. Duktig pojke!
“Ja, du är också duktig” viskade jag åt pelargonen när jag till sist klev in i huset och lämnade grönsakerna ovårdade och nu återstår bara frågan. Vem är jag och vad har jag gjort av den ordentliga Mia som brukade bo här??
Hon kanske har fått en skön och välbehövlig paus? Och börjat ta litte lättare på de små sakerna i livet? Låter bra att inte bry sig så mycket om några maskrosor!
Eller så är det bara för mycket…eller så är jag lat. Vet inte. Orken är borta.
Du kan väl visan?
“Jag lät alla mina maskrosor finnas, fast jag vet att de kallas ogräs och bör rensas bort. För det är så skönt att sitta och minnas, små solar i gräset när sommar’n är kort. För hela året drömde jag, om vår korta sommar drömde jag. Om maskros som tändes, i solen som brändes, drömde jag…”
Så det så!
Nej, den har jag nog inte hört! Bra text.
Jag undrar bara hur många du har i ditt hushåll? Är det inte så att ni är 4 där hemma? Alltså är det någon annan som i teorin skulle kunna ta bort maskrosorna och klippa gräset. Jag vet att det bara är i teorin, men det finns en liiiiiiten chans att det skulle kunna inträffa. Om inte annat för att få något annat tillbaka :).
Ha Ha Ha, du är rolig du…
Nä här brukar själv vara bästa dräng vad gäller trädgård.
Men mot betalning kanske…. pengar brukar ju aldrig vara fel för 19- och 17-åringar…