När vi skulle bygga hus på Blidö så letade vi efter det “perfekta huset” . Det gäller ju att huset man bygger passar till tomten, att det har sovrummen där solen inte ligger på hela dagarna, att ytterdörren är åt rätt håll och att altanen ligger åt det håll som man anser vara det bästa. När vi letade igenom Borohuskatalogen så hittade vi huset “Vitsippan”. Det satt nästan som en smäck om man jämförde huset mot våra önskemål. Vi ändrade bara en innervägg och sen var det klart. Vi bor alltså i “Vitsippan”.
Jag har fått frågan ibland…och kände att det var dags för en förklaring 🙂
Per och jag är ute på ön helt ensamma den här helgen. Ungarna är kvar i stan.
Idag vaknade vi vid halv nio och åt en god frukost. Jag tog sen med mig kameran och gick utomhus.
Här kommer några av de bilder som jag tog:
Vitsippan ur en vinkel jag aldrig tror har fastnat på bild förut:
På tal om vinkel…. Det är det här man inte vill ska hända i närheten av huset.
Den här svampen fick för sig att växa i en stubbe.
Kinas vindruvor är små och riktigt riktigt goda!
Havet fascinerar mig året runt
Nere vid bryggan blommar fortfarande denna lilla sak
Om man steker den här stolta svampen med smör och salt, så smakar den ljuvligt!!
Vinden hade ju slitit ner en gran, det såg ni tidigare. Här ser ni ytterligare ett bevis på att det nog har stormat här ute i skärgården. Det ligger massvis med tång längs med strandkanten.
Även dessa kompisar är bevis på storm.
Träden närmast stranden har fått sina rötter noggrant sköljda…
Jag kan för lite för att kunna berätta något om den här polaren, men han är lite fin. På nåt sätt.
Utsikt över svartlögafjärden lockar oss att bege oss ut med båten.
När vi rundat piren insåg vi att vi nog var tvungna att åka tillbaks till bryggan.
Badflotten hade nämligen slitit sig och låg och gnagde mot piren.
Jag hoppar (jaja, kanske inte hoppar men kliver) iland och klättrar ut på piren.
Där fäster jag ett rep i flotten och kastar ut det till Per som sitter i Gurgela (vår styrpulpet).
Sen är det bara att dra ut flotten igen till en bättre placering.
Frågan är om den kommer att ligga kvar. Pappa…vad göra?
Klara med flottuppdraget begav vi oss återigen ut på havet. Här kommer några bilder från vår tur runt Blidö.
Då och då bad jag Per att stanna så jag kunde fota. Ibland fastnade han själv på bild 🙂
Den här killen gillar jag! Vindsurfa i september. My kind of guy!
Precis när vi åkt hela varvet runt ön och la till igen hemma vid Granö,
så började det regna ute vid Sundaskären. Vi kom hem precis i tid!!
Nu sitter jag med ett glas rött vin, har magen fylld med härlig kyckling och kantarellrisotto
och på tv rullar första filmen i Sagan om ringen-trilogin.
Höst är Gött!