Avsked

Morgonen startade med trevliga återseenden (igår gick vi bara raskt till sängs).
Vi har inte varit här nere sedan förra julen (om vi minns rätt)

Inte bara människor gillar att träffas.

Peppar och Plutten, våra undulater, hade mycket trevligt när de återsåg varandra.
Här sitter de fortfarande instängda i varsin bur men lite senare var de båda ute och flög
(och passade även på att norpa lite av frukosten)

Den rosa buren innehas av pojkundulaten 😉

Visst är hon helt underbar, vår lilla Peppar??

I Surte kapell hölls begravning i förmiddags för vår kära Håkan, Pers styvpappa.

Kapellet, med sin runda form, alla blommor och fina inredning,
gav oss precis den miljö som vi ville ha och nog faktiskt behövde. 

Även om dörren hade släppt in lite vinterkyla och kändes lite sval 
så kändes rummet varmt, som om uppvärmt av kärlek och varma minnen.

Vi tog farväl till Håkan inramat av vackra sånger och fina ord.

Efteråt samlades vi hemma hos Pers mamma där vi fikade och delade våra minnen av Håkan.
Vi skrattade, vi grät, vi tänkte.
Det är tungt att säga adjö till någon man känt eller levt med i så många år
men det har varit en bra dag med tanke på vad den innehållit.

Jag kommer att minnas dagen och Håkan så länge jag lever (guldfiskminnet till trots)

Jag har inte frågat någon under dagen om de vill vara med på bild så den enda ni får är…

Yours truly!

Jag avslutar dagens inlägg med våra gosfåglar.

Möt Plutten (till vänster) och Peppar (till höger)

Imorgon bitti åker vi österut igen.

Vi hoppas på bättre bilkörningsväder denna gång!

Det här inlägget postades i Mias dag. Bokmärk permalänken.