Värktablettdags

Jag har haft ont i min högra fot en vecka. Jag har tänkt att det ”går väl över”, men det verkar tyvärr bli sämre…

Jag körde min bil från ön till stan i kväll och jag var helt förstörd när jag kom fram. Foten skrek verkligen!

Nu har jag knaprat piller och bestämt mig att gå till doktorn. Det får vara nog nu!!

Kinas 80-årsfirande!!

Jag har turen att ingå i en stor familj med många syskon, respektive och syskonbarn. I vår familj är man alltså rik på umgänge. Det finns alltid någon att vända sig till. Självklart har jag alla föräldrar att tacka för detta!!

Det var därför helt naturligt att många av oss vallfärdade till Furusund igår. Vi skulle nämligen träffas där för att fira Kina som fyllde 80 år! Trots att inte alla kunde komma, så var vi 27 personer på plats!

Jag, Per och Marcus utgick från Blidö så vi skjutsade pappa och Kina till firandet. När vi kom fram möttes vi av en varm familj med många kramar.

Vi satte oss vid ett fint dukat bord och kände oss väl omhändertagna på Furusund Värdshus.

Så här såg vår meny för kvällen ut:

Jordärtskockscréme med hösttryffel med svampbuljong och syrad lök

Stekt kummel med blomkålscréme och kräftsky med mangold och krondillspicklad gurka

Innan efterrätten ställde sig Per upp, och gick runt bordet för att födelsedagsbarnet skulle kunna höra honom (det var ganska hög ljudnivå i lokalen då vi även hade ett gäng där som firade en 50-årig bröllopsdag) när han sedan höll ett kort, men hjärtligt tal till Kina.

Vi sjöng födelsedagssången samt lämnade över en fin blomma och som present fick hon en flaggstång som reses på tomten i nästa vecka.

Barnbarnet Malin smög fram när det lugnat ner sig lite och lämnade över en egen present (utöver den stora som hon också var med på).

Resten av kvällen förlöpte med många härliga samtal och många av oss bytte plats då och då för att få en chans att träffa alla där.

Desserten var en saltkaramell créme brülée med rårörda björnbär. Ovanpå härligheten låg en liten späd grön kvist som smakade lite men tydligt av lakrits. Jag var tvungen att fråga vad det var för gott, och det visade sig att det var ”Atsinakrasse”. Mycket gott!

Kina tackade för middagen, uppvaktningen och presenten och jag blev glad när jag tyckte mig se att hon uppskattade firandet.

Mamma och minsta sonen

Pappa och två döttrar

Värdshuset bjöd på en mycket trevlig stämning med många olika områden att umgås på. Så om man var trött på att sitta kunde man t.ex. gå iväg och spela lite shuffle. Här ser vi Malin, Maja och Tilda som provar på spelet.

Detta var en mycket trevlig kväll som jag kommer komma ihåg väldigt länge. Det tror jag alla kommer att göra!

GRATTIS igen kära Kina, och tack för att du skapat en så stor familj!

GRATTIS fina KINA!!

Jag vaknade tidigt och gick upp och tände brasan. Redan där var det en bra dag!

Jag åt frukost medan jag tittade ut över hösten där ute….

Sen satte jag igång med arbetsdagen. Jag var igång redan före klockan sju faktiskt!


Nu när arbetsdagen är över tänker jag springa över till grannhuset. Där bor ju nämligen min bonusmamma Kina och idag fyller hon 80 år!! Det ska vi i familjen fira i morgon, men idag tänkte jag ändå stjäla en kram och säga: GRATTIS!!!!


Idag blev Per matros!!!

”Ålandskonferensen” är ”Helmis vänners” årliga resa där de diplomerar nya matroser och skeppare, går igenom året och jobbar med att komma på vilka förbättringar och ändringar man borde göra.

I år fick vi inbjudan att följa med eftersom Per klarat av utbildningen med allt vad det innebär till att bli matros.

Vi hoppade på en hyrbuss vid Blidö ICA och tog färjan in mot fastlandet.

Bredvid oss i bussen hade vi Ylva och Fredrik. Fredrik skulle också bli diplomerad idag!

Vädret var helt fantastiskt bra, så vi såg fram emot en tur över Ålands hav.

Tyvärr blev vi stående på Yxlan i 45 minuter då vi inte kom med färjan. Det var alldeles för många Stockholmare som skulle avsluta helgen med just exakt den färja vi tänkte ta, och sen när färjgubbarna skulle hämta oss så gick motorn sönder….

Vi fick helt enkelt mingla runt på bussen och göra det bästa av situationen.

Till slut fick de igång färjan så vi kunde fortsätta vår tur upp mot Grisslehamn.

Vi stannade på Furusund och i Norrtälje för att hämta fler av Helmis vänner, men trots dessa stopp hann vi upp till Grisslehamns färjeläge i tid.

Det var många glada suckar som hördes när alla insåg att vi skulle hinna med båten.

Vi fick våra boardingkort. Ett till Åland. Ett annan från Åland. Modernt så det förslår. Kändes nästan som en flygtur.

Till slut hade de kontrollerat mitt id-kort och släppt mig igenom kontrollen så jag kunde gå den långa gången upp mot Eckerölinjens stora fartyg.

Vi tog oss direkt upp mot konferensrum ”B¨åtsman”. Jag kunde inte hålla mig utan tog mig ut på däcket utanför. När himlen är så här blå och solen skiner så är det ju svårt att stanna inne. Där innanför alla fönster sitter dock alla Helmis vänner.

Efter en god kopp kaffe och hembakta bullar så satte ordförande Bo igång dagen.

Högtidligt förklarade han hur dagen skulle se ut och sen kom ögonblicket vi väntat på.

Per blev matros.

Efter att flera matroser och skeppare fått sina diplom och tillhörande applåder, så lämnade jag lokalen och gick en tur på båten för att se hur det såg ut.

Det gungande dock så där långsamt och läskigt som det gör när det varit dåligt väder. Dyningarna var faktiskt lite jobbiga så jag gick först ut på däck för att andas och titta på horistonen. Det hjälpte mot det lite begynnande illamåendet….

Sen gick mitt tillstånd dock över till njutning för det var varmt och skönt i solskenet och jag såg bara vackert vart jag än såg. Här ser ni utsikten akterut.

Man kan ju bara må bra av detta liksom!!

Jag vet inte hur länge jag satt där men njöt gjorde jag!

Jag hittade en trädgårdsstol som jag kunde sitta och filosofera på. Det gjorde jag ända tills min telefon plingade till och förklarade att Ylva också hade lämnat konferensen.

Då sa jag adjö till solljuset och gick in för att möta upp henne.

Efter en sväng runt på båten, så Ylva och Birgitta också fick se vad som fanns ombord, så gick vi till en av barerna och tog den mest ”halloweeniga” drinken vi kunde hitta: Aperol Spritz!

Där satt vi sedan i fören av båten och tittade på utsiken och pratade om islandshästar, höns, Norge, nackskador, vindkraftverk, klarerat smör och allt möjligt annat som föll oss in.

Vid halv sex (svensk tid) var det dags för middag. Vi gick iväg till bufférestaurangen.

Idag bjöd de på en viltbuffé som inte gjorde någon besviken.

Allt såg verkligen väldigt gott ut!!

Det visade sig också att allt verkligen VAR gott också!!

Det svåra på en så här bra buffé är att välja det som är godast och hoppa över det som bara är ”gott”. Jag tror jag nästan lyckades….men inte riktigt. Jag blev väldigt mätt 🙂

När maten var uppäten och betald gick vi till tax free och köpte lite godsaker, sen var det dags att hoppa på bussen och börja ta oss hemåt igen. Vi konstaterade att detta varit en mycket bra dag.

Väl hemma på Blidö möttes vi av det skrämmande faktumet att spöken har tagit över ön. HU!!! Läskigt ju!!

Sofie 30!!

Vår sons sambo och fästmö, Sofie, fyllde 30 år i tisdags. Då var de ute på Yasuragi och njöt, så vi väntade till fredagskvällen med att fira henne.

Vår dotter Emma kom hem till oss med sin sambo Victor efter jobbet och därifrån promenerade vi sedan ner till Solnas mysigaste restaurang, Sardin.

Där njöt vi sedan av otroligt god mat, samtalet och glädjen av att se att vår present (som valts med omsorg) föll i god jord. Vi tror faktiskt hon blev mycket glad!

GRATTIS SOFIE!!

Emilia, AW, Pizza å Pingis

Den vita stora bollen som syns söder om söder bäddades in i ett härligt ljus i torsdags morgon.

Jag var tvungen att stanna upp på Götgatan för att njuta av det vackra!!


När jag sen gick vidare mot kontoret hade jag fått upp ögonen för det vackra och stannade till vid denna fina trappa också.


Min kollega sedan fem år, Emilia, ska börja jobba på ett mycket mindre bolag och prova hur det är jämfört med vårt stora maskineri, vilket tyvärr gör att vi måste vinka adjö till henne.

Vi samlades därför i köket efter arbetsdagen och minglade, åt pizza och spelade rundpingis. Någon spelade härlig musik och vi hade trevligt.


Jag tänkte att det inte var mer än rättvist när Emilia vann den sista omgången pingis. Det var hon värd!


Jag kommer sakna dig!!

Han behöver leka ibland!

Per och jag var på min lillasysters bondgård i helgen…..


Varje gång jag såg Per så grävde han någonstans….

Jag jobbade jag också, men inte på en grävare… och så döpte jag en liten höna till STRÅLA!!