…skor gick sönder nu, eller vad tror ni?
Blir nog till att jobba barfota idag!
Alla på plats
Idag är det storträff. Per och alla hans bröder, en av hans kusiner och hans far är på plats. Dessutom är ju vi ”bihang” här och förgyller dagen!
Vi har mycket trevligt, äter väldigt gott och kommer ikapp med vad som hänt sen sist. Alla vill inte vara med på bild så det jag jag kan visa er just nu är hur fantastiskt det kan vara på landet även en mulen dag!
Back seat driver…
Avundsjuk, jag??
Nu är hon såld!!
Ni som var sugna på båt, men inte var snabba nog för att köpa vår, får tyvärr leta efter en annan. Nu är Gurgela (på bilden här ovanför) såld med alla hennes accessoarer (t.ex. en oanvänd topplanterna). Per åkte ut till Blidö TIDIGT imorse för att visa den för de tre spekulanter som var snabbast. Nu flyttar Gurgela till Åkersberga och fortsätter sprida glädje och rufs i håret. Jag är naturligtvis otroligt glad för försäljningen, men också lite sorgsen. Gurgela var vår första båt. Dessutom en fantastisk båt! Jag kommer sakna henne! Nu är vi båtlösa i ungefär en vecka, men sen hoppas jag att vi ska få ett helt nytt sorts båtliv. Den nya båten ska nämligen kunna ta oss ut på grövre sjö och ta oss längre ut i skärgården än vad Gurgela kunde. Den för oss nyupptäcka ön med härlig lagun långt ut i kustbandet kan nu vänta sig många sköna besök under sommaren.
Vet ni vad?
Jag är publicerad igen. Två gånger på samma sommar. Jag är euforisk!! Den trogne bloggläsaren minns säkert inlägget där min pappa gjorde mig medveten om den fototävling som Norrtelje Tidning har under sommaren. De ville ha in bilder som skulle visa på ”sommar” och de ville hemskt gärna ha med människor på bilderna. Först var jag lite feg och vågade inte skicka in något, men när min pappa frågade om jag skickat in något så tog jag mig i kragen och skickade in en bild. Den kom med i tidningen!!
Idag skickade vi hittelön till telefonhjälten Edvin! Denna lilla underbara tioåring som hittade Emmas iPhone och tog sig besväret (och ärligheten) att se till att hon fick tilbaka den. Nu ska han få skriftlig tacksamhet (utöver den muntliga han såklart redan fått) samt svenska kronor att spendera bäst han vill. Såna där småkillar med sån schysst personlighet ska premieras!!
Pers pappa är på besök i Sverige. Han bor i vanliga fall med fru och Pers yngste bror i Kenya. De fyra söner han har i Sverige ska möta upp honom med sina respektive familjer i morgon och därför kommer storebror Thomas från västkusten till oss idag. De har inte kommit när jag skriver det här, men jag gissar att det kommer att bli riktigt trevligt. Det brukar det nämligen alltid bli! Vårt lilla Sollentunahus är nu fullt av extrasängar. Var man än tittar så står det sängar. Finns det hjärterum så finns det nämligen både stjärterum och sovplatser 🙂
PS. Att det varit galet varmt hela dagen idag gissar jag att
”alla” skriver i sina bloggar så jag hoppar över det 🙂 DS
Sugen på båt?
Nu säljer vi Gurgela!

Hon, denna underbart snabba snygga och härliga båt som tagit oss ut bland kobbar och skär, är till salu på blocket från och med idag! Vi har lagt ut henne till ett alldeles för skamligt lågt pris, eftersom vi är usla försäljare, så är ni sugna på båt? Hugg till vet jag!! Ni skulle inte bli besvikna!
Å så köper vi ny båt!

Båten heter ”Yamarin 63 BR” och säger kanske ingenting, men om jag säger att det är en bowrider med plats för åtta personer som är drygt en meter längre än Gurgela, så förstår ni kanske vad vi nu siktat in oss på. Båtfirman håller som bäst på att bottenmåla, montera motor, kapell, gps, bord och annat smått och gott, men om någon vecka (lagom till semestern) så är hon vår!!
Vi har dock ett litet problem. Vad ska hon heta? Gurgela fick ju sitt namn av Emma som tyckte att hon lät som om hon gurglade sig. Vi får hoppas att den här nya båten inte låter som något annan kroppsrelaterat läte och får heta Brakfisen… 🙂
Lycka till!
Idag är en ”konstig” dag.
Min höggravida kollega Cim jobbade sin sista dag för året idag. Det känns självklart otroligt roligt, men lite konstigt att inte få träffa henne varje dag. Nu är det dags för henne att gå hem och göra sig redo för nästa fas i livet – att bli mamma! Jag, min andra kollega Maria och Cim gick därför ut tillsammans och åt lunch. För att fira av henne tog vi oss till bästa stället: Stockholms Glasshus!!
Det konstiga fortsatte under dagen eftersom även kollegan Madde gått hem för att göra sig redo för barnafödande (jag hann inte säga hejdå….) och eftersom min kollega Andreas sagt upp sig och söker sig till nya äventyr hos annan arbetsgivare. Självklart firades de alla av med tårtkalas!! (Vi tänkte dessutom lite extra på kollegan Annelie som fyller år idag. Detta fast hon inte ens var på jobbet)
Jag kommer att sakna dem alla och sörja i några dagar. Den som inte förstår det, får helt enkelt stå ut. Jag gör som jag vill!!
Till Cim och Andreas säger jag:
LYCKA TILL med det nya i livet!!
Jag blev alldeles varm när jag på slutet av dagen fick Andreas avtackningsblommor – ”Bara för att visa hur speciell jag är!” Åh! Glädjetårar!! Jag njuter av blommorna och av värmen!!
Något annat jag verkligen blir varm av (hela vägen in i hjärteroten) är att när Emma tappade sin iPhone idag, så blev vi uppringda av den 10-åriga kille som hittat den!! Han letade alltså i telefonen efter ett nummer att ringa, ringde upp och förklarade att han hittat den och mötte upp Emma för att ge tillbaka den och var supergullig under hela processen. Jag vet inte hur jag ska förklara min förvåning och glädje över detta. Jag hoppas däremot att Edvin (så heter lillkillen) förstår vår uppskattning när han öppnar posten om någon dag!! Det finns underbara människor!!
Å så MÅSTE jag visa de här underbart coola och supersöta hemvirkade ”Converse-tofflorna” som Cims mamma, Rose-Marie Engdahl, gjort i nyföddstorlek! Visst är de underbara!?!?!? Hon säljer dem för 100 kronor paret ifall ni är sugna. Hör av er!
Snart så…
Olje-Onsdag
De flesta av mina vänner, som har barn, har yngre barn än vad jag har och vet nog inte riktigt hur vi tonårsföräldrar har det. Därför vill jag berätta att det är en mycket underlig känsla att ha barn som inte är ”barn”. Det är liksom svårt att vänja sig vid att de inte är barn utan faktiskt är vuxna som råkar bo hemma fortfarande.
Alldeles nyss bokade jag hotell för min allra första semesternatt. Ett hotellrum. För två personer. Alltså till mig och Per. Barnen kan inte följa med för de jobbar! Mycket underlig känsla att vi antagligen inte kommer att åka på familjeresor någon mer gång. I alla fall kommer det inte längre vara givet att om jag och Per åker någonstans, så följer ungarna med.
Så nu har jag bokat ett hotellrum i Uddevalla av alla platser. Det är nog inget ställe jag skulle välja om jag skulle ut och nöjesbo, men det ligger väldigt bra till för mina behov eftersom jag ska vidare mot Tanum, så Uddevalla blev det! Det ska bli riktigt skönt!!
Jag arbetar sommartid nu några dagar innan jag får gå på semester. Det betyder att jag får gå från jobbet en timme tidigare än normalt sett (förutsatt att ingen kris inträffat). Jag har i och för sig varit på jobbet riktigt supertidigt på morgonen för att få undan så mycket som möjligt, men jag har kunnat utnyttja den här sommartidsförmånen på eftermiddagen tre dagar på raken och det är helt underbart!! Jag kommer hem så tidigt att jag hinner göra alla de där sakerna jag verkligen skulle vilja göra i vanliga fall, men aldrig hinner med. Tack för sommartid, säger jag!!
Idag var jag ute och rände på lunchen. Jag skulle utföra ett ärende av viktigt slag som jag lovar att jag ska berätta mer om i nästa vecka. Just nu får det bli en cliffhanger 🙂 Det jag hade tänkt berätta var dock att jag på vägen hem såg bilplåt 049. Det går inte fort, men det går långsamt!
Nu ska jag försöka få tyst på oljudet här hemma. Vår altan står nämligen och skriker ”JAG ÄR TORR. OLJA IN MIG!!!!” Så jag ska försöka lura ut Per, oljeburken och penseln så det blir gjort. Han tvättade av den häromkvällen så nu är det bara oljan kvar!!
Tisdag med Tesan
Min dag började riktigt roligt.
In på kontoret klev nämligen min kollega bubblandes om vad hon sett på pendeltåget. ”De konstigaste skorna hon någonsin sett, aldrig mer skulle hon se några såna skor igen, så hon hade tagit fram kameran och fotograferat skobärerskan och hennes skor” 🙂
På bilden såg jag några, för mig, väldigt vanliga träskor. Röda och fina. Såna som jag verkligen önskar att jag ägde. De är dock lite dyra så jag har inte unnat mig några sådan ännu. Jag har dock varit avundsjuk på Josephina och Erica som har sådana.
Skrattet (eller skratten faktiskt) kom sedan gång på gång när kollega efter kollega, precis som jag, kunde nämna vad de kostar och vem som saluför dem samt att de inte alls är ovanliga.
Ibland händer det att man missar uppenbara saker. Idag hände det min söta träskofotograf till kollega. Det var underbart att se hur hon bjöd på sitt misstag. Det är en rolig kollega!!
Jag skulle gärna ha dem eller de här rosa….
Vilka vill du ha??
Idag fick jag besök av Thérèse och hennes stora fina mage.
Hon behövde vara social och jag behövde vila, så det passade ju bra. Vi satt på altanen hela kvällen vid utebordet. Inte för att Tesan behöver något sådant. Hon har ett med sig! 🙂
Tänk att om en månad så är den där magen borta. Istället finns då en liten bäbis här hos oss. Det är så svårt att greppa. Jag vet att det fungerar så, men ändå är det ett lika stort mirakel varje gång det händer….
(048 hittad.)