MIAS BLOGG

Lördagsmorgon.

En stor kopp varmt te.

Uppkrupen i en skön soffa.

Musik i högtalarna.

Inga måsten.

Blå himmel utanför fönstret.

Lördagsmorgon.

Mums!

Jag är fyrtioett år gammal och borde nog veta varför vissa saker fungerar precis så som de fungerar, men det finns fortfarande MASSOR av saker som jag inte alls har koll på. Irriterande, men helt sant.

I baksätet på min grannes bil har jag under två mornar funderat på fenomenet “dimma”. Jag menar helt vanlig dimma som gör luften helt mjölkig, inte min sjukgymnast “Dimman” som tränar mina ben tills de känns som om de vore fyllda med just mjölk 🙂 Nä, jag menar helt vanlig dimma. Jag tror att det har något med värme och kyla att göra, att det har med fukt att göra, men jag har inte full koll. Det var alltså dags att googla fenomenet. Så här ligger det till: “Dimma innebär att luften är så full med vattendroppar att sikten är mindre än 1 km. (Sikt mer än 1 km = Dis) Det är egentligen ingen större skillnad på moln och dimma, men moln når aldrig marken. Dimma uppstår antingen när fuktig luft kyls av eller när luftens fukthalt ökar.”  Så nu vet vi!! Det var ungefär som jag trodde. Kan man säga att jag egentligen visste då?? 🙂

DIMMA sedd ur en Toyota Prius bakruta:

När jag åkte hem var det inte alls dimmigt. Då var det soligt och fint. Luften var alldeles krispig och fin. Inte nog med den höstglädjen utan när jag släpptes av hemma vid huset så träffade jag dessutom på en glad, rund och trevlig nyinflyttad granne. Hon hade alltså flyttat in i det hus mittemot vårt, där det tidigare bodde en familj som ständigt och jämt körde på vår gräsmatta, stötte till våra blomkrukor och lät sin katt skita på vår tomt. Glädjen blev mer sprittande när det visade sig att hon varken har katt eller stor bökig bil. Hon har en pytteliten bil och var redan förundrad över att det fanns katter i området. Härlig granne!! Härlig frisk höstluft!! Jippie!!

…Eller?? För tror ni inte att en annan grannes jäkla kattskrällar har börjat skita hos oss nu? Jag tror jag blir galen!!

Men vet ni? Jag väljer faktiskt att lägga det åt sidan just nu och gläds med höstlöven som rasslar utanför mitt fönster. Jag går in så slipper jag se det!

Istället rullar jag runt av lycka i min helg- och höstglädje! Jag ska verkligen andas i helgen. Jag uppmanar faktiskt alla att stanna upp en liten sekund och andas in och känna efter vad det doftar. Här borta i Sollentuna doftar det i alla fall riktigt gott!!

Trevlig älg!!

När jag gick från jobbet idag och återigen missade det tåg jag tänkt åka med, så satte jag mig ner på en ledig bänk och bara njöt. Snacka om att höstsolen gjorde vad den kunde för att göra ett område med tågspår lite bättre än vad man trodde att det kunde bli!

Hoppas hoppas hoppas att vädret håller i sig till helgen! Visst vore det riktigt härligt om man fick sitta med en kopp te, en varm filt och en god bok utomhus i helgen och bara njuta??

I kväll firar jag Åsas födelsedag genom att bjuda henne på middag och ta med henne på bio. Vi ser på filmen ”Inception” och eftersom det betyder ”början” så fick jag ju berätta det direkt här i början av blogginlägget. 🙂 Jag är antagligen skiträdd där inne i biomörkret. Jag är alltid rädd på bio om det inte är ett romantiskt drama som visas på duken. Tur att jag har sällskap ikväll, för vad jag vet, så är det inte bara pussar och gos i den filmen…

Och så var det den där bevisbilden som skulle tas….

Igår lovade jag att visa hur håret förändrades under nästan tre och en halv timme igår. Här kommer beviset!

Var det någon skillnad från innan frisörbesöket? Jag tror det, för jag har fått höra om det under dagen. Lite skillnad var det ändå, va??

Höstsol på er alla!!

Goddagens!

I morse låg jag kvar i sängen och fortsatte läsa i manualen till min nya kamera. Det var jätteroligt och jag provade många av funktionerna direkt. Det fyllde i och för sig min kamera med skitbilder, men det fick jag ta 🙂

Funktionerna är många och här har jag provat att endast visa en kulör (gult) och visa resten i svart/vitt.

Jag har också provat att byta ut en färg mot en helt annan. Här är gult bytt till rött.

Om jag någonsin kommer att ha nytta av de här funktionerna eller inte, det vet jag inte men jag inser i alla fall att jag borde ha en bild där jag visar hur tavlorna ser ut i “verkligheten”. Vänta, så springer jag och tar två bilder!

Ok, jag är tillbaka:

Den här har min son Marcus målat!

Den här har min dotter Emma målat!

Duktiga konstnärer va??

När jag hade lekt klart med kameran var det dags att ta tag i min trädgårdsmästartjänst igen. Jag beskar ju både träd och buske igår, men hann inte ta bort “skräpet” innan jag åkte till Fotografiska. Det var bara att klä på sig jobbarkläder och plocka fram sågen och sekatören igen alltså! Idag använde jag dubbla plåster och dubbla handskar i hopp om att inte få fler blåsor.

När jag hade jobbat hårt i drygt två timmar och dessutom tömt hela vår trädgårdskompost, var allt nedpackat i svarta sopsäckar och reda att köras till tippen. Den biten får dock Per ta ansvar för så jag kände mig klar och gick in och duschade. När jag var ren och fräsch belönade jag mig med att dyka ner i det här välkomnande soffhörnet!

Med typisk “Mia-litteratur” försvann jag sedan bort i lugn och ro under någon timme. RIKTIGT SKÖNT!!

 Jag ligger fortfarande kvar i soffan och känner hur Per lagar något som doftar ljuvligt. Det är inte jobbigt att vara Mia just nu!! 

Goddagens!

Mina fingrar blöder.

Här är boven! Min otroligt underbara doftjasmin.
Så här såg den ut i morse:

Efter en stund av sågande och “sekatörande” ser busken nu ut så här:

Det var dags. Den tog utsikt och det gick inte att gå bra på gången.
Har man mjuka fingrar och lätt får skavsår då får man ta lite blod. Och plåster!!