Ett litet sommarregn fyller snabbt en regntunna. Mycket snabbare än vi hade förstått innan vi köpte vår första regntunna. Nu vet vi, så vi åkte till Norrtälje och köpte fler tunnor. Vi vill ju samla vatten.
Vi köpte en till oss och vår sista tunnlösa husknut och tre till pappa som också har tunnor sen gammalt men har plats för fler.
Sen åkte vi ut till Vätö där vi hälsade på våra vänner Martina och Göran.
Vi tog med oss regnet till dem tyvärr (Ja, de har regntunnor!) men i en regnpaus tog vi en prommis.
De bor vid en väldigt mysig (och ovanlig) badplats med klippor på land, men sand på botten.
Martina bjöd på god hemlagad mat och nyhembakat fika både på dagen och på kvällen (hon bakar alltid) och innan middagen mötte vi ”efter regn kommer sol” utomhus med gott pre-dinner som jag vill prova att göra själv någon gång.
Bredvid oss älskade humlorna lavendeln lika mycket som vi!
Ibland får jag höra att jag tar bra bilder….och här får jag inte säga att jag också tycker att det kan hända för jag är ju svensk och vi har jantelagen att ta hänsyn till….men jag kan säga att jag ibland fascineras över hur en del andra inte alls tar bra bilder….hhhhrmm…eh…
Nu har ju dock typ ALLA i hela världen förbättrat sitt fotograferande med 100% sen smartphone gjorde intåg i våra liv. Alla har ju en kamera med sig. Varje dag. Alltid. Nu förtiden är alla fotografer!
Om jag skulle ge tre råd för fotograferande så är det:
Fundera på perspektivet och ändra hur du håller kameran. Högt? Lågt? Vrid den åt höger? Vrid den åt vänster?
Sätt aldrig det du fotograferar precis mitt i bild utan fundera på om du ska ha det högt upp i bild, eller lågt ner i bild, eller varför inte långt åt höger. Vad ser man mer än ditt objekt? Ser man en sladd? Vrid kameran så man inte ser den. Ser man början av ett träd? Vrid kameran så man ser hela trädet. Titta på vad du fångar på bilden.
VIKTIGAST AV ALLT: Se alltid, alltid, alltid, alltid till att ha rak horisont och kapa ALDRIG någons fötter!!!!
Här har jag inte fotograferat människor så jag kan inte visa hur jag inte kapar fötter, men tro mig. Jag gör det bara inte! Här har jag fotograferat vår båt Hedwig. Jag har tagit bilden ur lite olika perspektiv dvs flyttat runt kameran och mig själv litegrann så ni ser hur olika bilderna blir.
Fokus på klippan och bara en aning av HedwigNu ser vi hela Hedwig men hon är fortfarande inte i fullt fokus. Havet syns tydligt!För att få lite annan färg än BLÅ så vek jag ner kameran och tog med det gröna. Nu tänker man mer på ön istället för havet.Nu vek jag ner kameran ännu mer och nu är land verkligen viktigare i bilden än havet. Hedwig är såklart med fortfarande!
Vilken var din favorit?
Här ovanför vred jag kameran helt åt sidan och lät den höga klippans hårdhet bli kontrast med allt det blå.
Den ön som vi var på idag är en av mina favoriter bland öar. Idag var det väldigt högt vatten så jag kunde inte gå till alla de ställen jag ville men det är en del av charmen. Nästa gång kanske det är lågvatten. Vem vet?
Den här ön är rolig för den har så många olika typer av vattenbryn. Den har även vatten inne på ön. Det blir ju så när stora ”badkar” fylls av regn och storm uppe på land. Här ovanför ser ni ena kanten på ett sånt badkar.
Det finns höga punkter och det finns låga punkter på ön. Här sitter Per på en av de södra delarna där det är platt och lågt. Här ser ni honom fundera på vilken podd vi ska lyssna på. I bakgrunden ser ni Hedwig sticka fram bakom den höga klippan (som ni också fick se i närbild tidigare…)
Jag har ALDRIG lyckats ta en så bra bild att den visar det som mina ögon ser, men här ovanför ser ni den utsikt som jag kan drömma mig till under en jobbig stressig dag i oktober. Sjö, sten, himmel, moln….. VACKERT!!
Med solskydd som färgat halsringningen på den vita t-shirten och med en stor buckethat och solglasögon så kanske detta inte är den bästa selfien ever……men den visar att jag faktiskt var på ön jag också. Ibland måste man ta en bild på sig själv. Annars skulle det aldrig finnas något att minnas mig med den dag jag dör. Väldigt få människor tar kort på den som håller i kameran har jag märkt. Alltså är selfies det ni får stå ut med 🙂
I år kunde jag se att min favvokobbe fått många såna här blommor. Är det Björnloka eller är det Hundkex? Jag är rädd att det är det första. Tyvärr.
När vi kom hem från vår båttur så kände Per sig stark som Bamse och lyckades pajja vår nyckel till släpvagnens lås. Det kanske var lika bra det? Nu har släpet ett MYCKET bättre lås! Det här gamla får nog gå i sopen (även om vi faktiskt har en nyckel till…)
Eftersom han var så himla stark så tog han den kraften till att spetta upp alla de rötter som jag retat mig på sen sommaren 2018 när den extrema torkan och värmen gjorde att all vår jord sjönk ner i marken och bara lämnade rötter överallt. Jag blev mycket lycklig för de där jäkla rötterna har varit i vägen för gräsklipparen alldeles för många gånger. Nu är de väck!!!
Idag skjutsade jag Per till Stämmarsund tidigt som bara den. Han skulle segla med sandkilen Helmi ut till Lygna som matrosaspirant och det var tidig avgång. Själv tog jag bilen in till Norrtälje.
Jag lämnade bilen på service hos Hedin bil på Flygfältets handelsplats och sen promenerade jag upp till Norrteljeporten.
Där satte jag mig under ett parasoll och löste korsord i en och en halv timme. Då öppnade butikerna och jag gick då, första gången någonsin, in på Lager 157.
Jag köpte några shorts och fritidsbyxor innan jag gick ner mot stan igen. Jag passerade Skoman men hittade inget jag ville ha, så fortsatte ner till min, då helt nyservade bil.
Jag körde sedan Ärtan (min gröna Mini Cooper) till CarSpect för årets besiktning.
Det gick finfint!! Nu behöver hon inte hit förrän sista september nästa år!
Med två ”måsten” utförda och en shoppingtur ovanpå det så åkte jag hem till ön igen.
Jag var ganska slut av värmen så jag gick ner och badade. Nordan har kylt ner vattnet så badet var ljuvligt för en överhettad kropp.
Jag drog sen in hängmatteställningen i skuggan, lade en kudde under huvudet och läste en stund, men snabbt sov jag gott och vaknade först när Per hörde av sig och ville bli hämtad.
Per, resten av besättningen och passagerarna verkade ha haft en bra dag! De kom inte ut till Lygna pga den hårda blåsten, men de kom till Fredlarna.
Foto: Carin
Nsta tur går på lördag. Då går turen till Rödlöga ostmarknad och då ska jag med!
Vi hade nordlig vind igår. Då blir det alltid lugnt hos oss. Kallt (eftersom allt varmt ytvatten drar bort i frånlandsvinden), men lugnt.
Vi badade självklart trots den sjunkande badtemperaturen och njöt av sommaren.
På eftermiddagen bjöd Per över våra grannar Mattias och Annalena på en drink gjord på andra grannars syren. Gott, och syrligt! Så pass gott att vi nog är redo att bjuda syrenbuskägarna på en dito 🙂
Att ”skrota” har blivit en favoritsysselsättning för mig och Per. Det innebär i princip att vi gör nytta och vilar lite om vart annat och det finns inga måsten. Vi gör helt enkelt det som vi mår bra av.
Idag har skrotandet gått ut på att jag har klippt massor av gräs, stigar och annat som behövde klippas. Per fokuserade istället på att gödsla humlen och ge den ny jord. Han skörde vitlöken också och fixade i boden. Han gjorde säkert mer saker, men jag sprang runt och klippte och missade mycket av göromålen.
Dessutom har vi läst böcker, badat, druckit iskaffe, pratat med grannarna Bella och Per och legat och vilat i hängmattan.
Sen var det ju det där med vitlöken som Per skördat. Den hade verkligen inte växt så mycket under jord som blasten ovan jord visade tecken på. Men när 30% av blasten är vissen då ska den ju plockas så det gjorde vi. Problemet var att den också ska flätas…. Jag tog borde det allra mest vissna av blasten och tog bort jord från rötterna…
Sen flätade jag. Och flätade upp.
Sen flätade jag. Och flätade upp.
Sen flätade jag Och sket i att det blev jättefult!!! Det kanske smakar likadant ändå… 🙂
Under dagen fick vi också meddelande från en av våra allra bästa vänner att det ”blivit knasigt” och att hennes man fått hjärtsvikt och ligger på intensiven. Det var verkligen KNASIGT minst sagt! Nu har vi lite svårt att fokusera på semester och sol, utan fokuserar istället på att skicka all vår kraft och kärlek via tanken till sjukhuset där vår vän gör vad han kan för att bli bättre. Vi tänker att det här går finfint och att han kommer att pigga på sig snabbt och bli bra snart igen!!
Perspektivet kom tillbaks till oss. Tack för allt vi har och för allt vi får vara med om. Även fula vitlöksflätor och mjuka bilringar runt magen. Kärlek till alla!!
Per och jag tog färjan bort från ön på söndagen. Vi skulle göra lite nytta och hjälpa dottern och fylla på skafferi och kyl, så vi passade på att göra allt på samm dag.
Vi var därför inte hemma på ön igen förrän kvällsolen letade sig in på vår altan, men då hade vi lyckats göra mycket på ”att-göra-listan” så vi var nöjda och glada!
Nu kisar jag mot solen in i de fyra kommande veckorna med SEMESTER!!!
Vi vaknade till en ganska mulen men varm dag. Det gjorde absolut ingenting att solen inte sken, vi ville ändå börja vår första lediga dag med att ”skrota” och det kan man göra i vilket väder som helst.
”Första lediga dag” förresten – JAAA! Vi gick på semester igår när vi slog ihop datorerna. Nu är vi lediga i fyra hela härliga veckor! OJ, vad jag har längtat!
Jag gjorde mitt ”skrotande” genom att tvätta lite kläder och dammsuga. Sen torkade jag lite här och där och fixade inomhus. Per han var utomhus och gjorde sitt ”skrotande” genom att sätta upp kompostgaller runt våra rabarber, som någon gillar att gräva upp på nätterna, och genom att tömma stupröret vid ena vattentunnan från ”bös”. Jag tror han ska upp på taket lite också för att kika på hängrännorna. Vi har träd lite ”för nära” vårt tak för att det ska vara smidigt, så vi får tömma rännorna rätt ofta från barr och löv (ibland t.o.m. ett litet fågelbo).
Vid tolvtiden åkte vi iväg med Pappa och Kina bort till idrottsplatsen. Där har de lokala eldsjälarna kämpat i flera år med att få till roliga saker att göra och de har verkligen lyckats.
Äventyrsgolf
Padelbanor
Hamburger/sallad/wrapservering
Fotbollsskola
Italiensk glass och delikatessbutik med fik intill. Dessutom finns ju utegym, boulebana och Thaivagnen här på IP men dem glömde jag ta bild på. (Här ska även öppnas en tennisbana vad det lider så det kommer finnas mycket att göra här) Det var FULLT av folk här idag och jag kunde se glädjen i ögonen på de som kämpat så hårt för att göra Blidö Idrottsplats till en social träffpunkt.
I går fick jag ett sms med frågan om jag ville hänga på till den nyöppnade skärgårdskrogen här på ön; Blidö Brygga och Bistro.
Det ville jag såklart! Jag gick därför över till mina grannar Jenny och Mathilda och åkte med dem, de fyra kilometrarna, bort till ”Bryggan”.
Ska man vara helt ärlig så tog det faktiskt ganska lång tid för dem att få oss till vårt förbokade bord och vi kände oss inte välkomnade med öppna armar direkt, men det var klart och tydligt att det handlade om att personalen är oerfaren. Viljan tror jag inte att det är något fel på.
Efter lite problem med att få vår beställning att ”fästa” så fick jag in en jättegod charkbricka och en lika god ”halv” skagensmörgås.
Köket här på krogen verkar veta vad de pysslar med!
Vädret pendlade lite under vårt besök. Ibland var det lite mulet och ibland var det så soligt att vi knappt kunde hålla ögonen öppna. Charmigt med väder på det sättet 🙂
Mitt middagssällskap satsade på den grillbuffé som erbjöds den här kvällen. De var helt klart nöjda med utbudet och alla smaker. Mathilda var dock lite i behov av vanlig hederlig potatis och den lös med sin frånvaro på buffén, så vi beställde pommes frites till henne istället. Det är ju potatis det också! 🙂
Vi hoppas att servisen blir lite varmare i kläderna till nästa gång vi går dit. För en nästa gång blir det nog eftersom maten är god!!.
Per sover i stan i natt, så jag ansvarar för min egen middag 🙂
Jag åkte till Skärgårdsluckan borta vid Blidö IP. Det är ett nyöppnat litet ställe vid padelbanorna som vi tänkt prova (fast Per älskar att laga mat, så vi kommer aldrig iväg:) )
