Kategori: Mias dag

Per ska resa mycket den här veckan (måndag, tisdag, torsdag, fredag) och sen är det advent….så idag kom stjärnorna upp här i stan.

Vår kompis Göran fyllde 65 år i september. Vi åkte (som ni kanske minns) tillsammans med honom och hans fru Martina till Kalamata i Grekland för att fira just detta. Vi firade alltså hans stora dag tillsammans med dem i en hel vecka i solen.

Andra gången vi firade honom var på själva födelsedagen, då han bjöd in nära och kära på mat och dryck. Det var då vi gav vår present.

Nu firade vi honom slutligen en tredje gång när han löste in den present han fått av oss.

Vi hyrde vår förenings gästlägenhet till dem så de kunde bo bra. Vi bjöd på ett glas bubbel och pratade om allt som hänt sen sist vi sågs.

Vi gick sedan till Raketbaren och åt en förrätt innan vi gick vidare till Sardin och åt varmrätt.

Mätta och belåtna promenerade vi sedan hemåt igen där vi avslutade kvällen.

Vi hade, som vanligt, mycket trevligt och (även det precissom vanligt) så fick vi en stor burk hemmaplockad och torkad svamp som vi nu kan skapa goda rätter av. Vi fick även en mjuk nougat och en fikonmarmelad. Mums!!

Idag sa vi farväl till Charles, vårt barnbarn som inte fick det liv vi så otroligt mycket önskade honom…

Det var en tung dag med många känslor, men också en fin och värdig dag.

Du var här, så liten, så älskad, så väntad,

en viskning av liv, ett hjärtslag i tiden.

Vi hann inte lära känna dig,

men vi hann älska dig.

Du vilade i våra tankar, i våra drömmar,

och nu vilar du i stillheten.

Du har lämnat spår i vära hjärtan,

små fotavtryck som aldrig suddas ut.

Vi bär dig med oss, Charles,

i varje andetag, i varje ljusstrimma,

och i varje tyst minut av kärlek.

Teknik och jag… ja, vi är inte bästa vänner. Ni som hängt med mig länge vet ju att det har varit lite strul här på bloggen förr. Och nu är det dags igen!

Inställningar har ändrats och uppgraderats, och jag har försökt hänga med – men alltså, jag är ingen IT-guru. Mitt webhotell är inte heller direkt världsmästare på att guida puckon (som mig), så jag har tagit ett beslut: kommentarsfunktionen är avstängd.

Varför? Jo, det har varit runt 100 attacker per dag (!) via kommentarsfältet. Jag har testat alla möjliga knep för att stoppa dem, men nu har jag tröttnat. Alternativet hade varit att betala ännu mer pengar och anlita någon som sköter allt – och det känns inte som min grej.

Jag är faktiskt lite ledsen över detta, för jag älskar era kommentarer och vår lilla pratstund här. Men vi hörs ändå – på andra sätt! Bloggen lever vidare, och jag hoppas ni fortsätter kika in.

Hej hopp – inga kommentarer längre, men massor av kramar!

I Mall of Scandinavia, högt upp mot taket, ligger biograferna samlade. Filmstaden har en restaurang som heter Drama. Från den kan man gå in i VIP-salongerna och i den kan man äta god lunch och middag oavsett dag i veckan.

Har ni inte provat – så gör’t!

Jag äter inte bullar just nu pga kalorierna men jag ville ändå baka de traditionella gula godsakerna….

Jag underskattade nog min bunkes storlek en aning…

Degen hade bra glutentrådar och var lättkavlad.

Idag använde jag en ny sorts fyllning med strösocker, vaniljsocker, vaniljpulver och marsanpulver.

Jag provåt en halv bulle när de var klara och det var en bra fyllning.

Jag kommer nog ändå gå tillbaka till socker, vaniljpulver och riven mandelmassa nästa gång som jag bakar dessa ljuvliga bullar.

Jag älskar saffran!!

Jag visste att Victors ICA var nominerade, MEN jag förväntade mig att han skulle säga något om de vann…

Victor, min svärson, är dock väldigt ödmjuk och hemlig så jag var tvungen att se detta på instagram för att förstå att vinsten gick till just den butiken i Sollentuna där Victor sätter sin prägel och är ansvarig för färskvarorna!

DE VANN!!!

De vann dessutom inte bara för bästa ostavdelning utan också för bästa kassazon!

Stort GRATTIS till ICA Kvantum i Sollentuna centrum och till Victor!!!

Ser ni honom där i mitten?!?

Vi får hårda kottar på bilarna när vi parkerar på ön. Det är dyrt. Idag tog vi därför bort en tall. Vi = Victor.

Under tiden fixade Emma våra renar.

De behövde nya ”horn”.

Så det fixade hon!

Nu ska jag bara fixa en ny rudolfnos så är de klara!

De är sååå söta!

Jag såg att min kollega, Kicki, hade fantastiskt vackra naglar och påpekade det för henne. Jag fick reda på att naglarna var hennes egna men lacket hade hon fått på Dashl på Åhléns inne i Mall of Scandinavia, ett gellack.

Det tog inte många veckor innan jag provade detsamma. Innan jag åkte till Mallorca i september hade jag alltså ljust rosa naglar (längst upp till vänster i bild).

Jag insåg att det var väldigt praktiskt med gellack eftersom de inte alls nöttes ner. I vanliga fall är mina naglar slitna i färgen längs med topparna efter bara två-tre dagar, men efter tre veckor syntes absolut inget alitage alls.

Jag unnade mig därför att byta till en mer illrosa variant (längat upp till höger i bild) när drygt veckor hade gått. Jag lovade mig själv att det var sista gången!

Tyvärr erfor jag en enorm sorg i och med förlusten av mitt barnbarn Charles som slutade sina dagar innan han föddes…och jag sket totalt i mitt köfte och bytte till en höströd färg (nere till vänster).

Jag vet inte varför, men idag tog jag bort all gellack, kortade längden och är ”au naturelle” …..(till höger längst ner). Det är vad det är. Jag kan rekommendera Gellack. Det var kul och bekvämt. Nu dröjer det till jul innan jag nog hoppar på det igen…

Äntligen! Nu hänger lampan på plats med kabelränna och allt.

Jag är så nöjd!