Månad: september 2025

Jag mår bra vid havet. Det ger alltid ett lugn. Oavsett årstid! Så fort man ser vattnet blir man glad. Här vill jag vara!

Jag erbjöd min svägerska, Frida, att få ta med mina fem kärlekspelargoner. Hon brukar nämligen övervintra dem och få dem att leva mer än ett år. (Så duktig är tyvärr inte jag, utan jag köper nya varje år…)

Av någon anledning tog hon dem inte (glömde?), så jag slängde dem på komposthögen i hörnet av tomten innan jag åkte iväg till Mallorca på semester. Sommaren var ju liksom över så de skulle ju ändå dö nu när jag inte skulle se till dem hela tiden.

Döm om min förvåning när jag nu kommer ut två veckor senare och ser att jag hade fel – pelargonerna har vägrat dö. De frodas nu i hörnet av tomten och tänker inte låta sig avskräckas av att bli bortkastade!

På mina föräldrars gräsmatta syns tydliga spår av ett djurs framfart.

Kan det vara dovhjortarna som haft kul här i natt tro?

Rubriken är ironisk….

Mina många timmar av att vattna, klippa och gödsla min chiliplanta resulterade i 30 små ynka chilifrukter som inte ens blev riktigt färdiga.

På bilden kan man luras att tro att de är rätt stora, MEN burken är väldigt pytteliten och varje chili är inte mer än två centimeter stor.

NOTE TO SELF: Strunta i odla. Köp i affären! 🙂

Jag stod och tittade ut genom köksfönstret på landet och såg något rött. Jag trodde först att det var ett barn som glömt sin boll eller nåt sånt.

Det visade sig dock vara en helt annat liten pryl.

Herr flugsvamp har flyttat in!

Ni som känner mig vet att jag brukar tjata om att man måste förbereda sig för tider när allt inte bara ”funkar” utan bråkar med oss, EN KRIS. En kris kan vara precis vad som helst och kanske tänker de flesta på krig och pandemier, men en kris kan vara några timmar utan ström i kontakterna eller, som i vårt fall i går kväll, några timmar utan vatten i kranarna.

Vi hade en stor vattenläcka här norr om stan i går kväll. Det kom inget vatten i kranarna och folk fick panik. Direkt. Per, som är med i styrelsen i vår bostadsrättsförening, fick telefonsamtal och det kom ärenden i ärendehanteringssystemet och mail skickades till styrelsemailadressen. Folk var utan vatten – vad tänkte styrelsen göra åt det?

Nu var det inte bara vår bostadsrättsförening som var utan vatten, utan det var merparten av Solna och Sundbyberg, så det var ju inget som Per eller resten av styrelsen kunde göra åt problemet MEN det fick mina kvarnar att börja rulla på snabbare eftersom jag fick vatten på dem…

Du har vatten i förrådet, eller hur?

Du har vattenflaskor i kylskåpet (eftersom det inte bara är gott med svalt vatten, det är också praktiskt att ha vatten lättåtkomligt)?

Du har våtservetter att fempunktstvätta dig med om du inte kan duscha?
(Ansikte, armhålorna, underlivet, fötterna, händerna).

Du har allt detta va?

Jag behöver inte tjata mer?

Per började dagen med att sitta på balkongen och bara ”var”. Det såg rätt mysigt ut!

Vi packade sen ihop våra grejer och gick ner till frukosten. Där sa vi hejdå till våra vänner (som stannar en dag till) och tackade för veckan som gått.

Vi vinkade ut mit poolen och tog taxi ut till flygplatsen.

En timme försening blev det idag….

…men hem kom vi!!

Nu ser vi (på facebook) hur Solna och Sundbyberg har slut på vatten i kranarna och inser att vi nog får dröja med att tvätta semesterkläderna. Vi går och sover istället 🙂

Vi valde en vardag att åka till Soller och Port de Soller. Vi tänkte nämligen åka med det gamla tåget som går genom och över citronodlingar, olivlundar och avokadodungar och vår förhoppning var att det skulle vara färre folk ombord på en måndag än tex en lördag.

Vi var först i kön till tåget och fick därför välja sittplats först av alla på perrongen. Konduktören (som jag pratat lite med under väntan) lutade sig fram till mig och tipsade om att första vagnen skulle väljas. Där var det nämligen 1:a klass och absolut bekvämast säten.

Sagt och gjort – vi satte oss i den rekommenderade kupén.

Ni ser att somliga hade det bekvämt, eller hur?! 🙂

Vi åkte förbi ett torrt, men vackert, landskap. Bilden här nedanför har Göran tagit. Han har annat märke på sin telefon än vad jag har, därav annorlunda form på bilden som han var snäll att ge mig.

Martina var snäll och gav mig en bild på citroner som kom nära fönstret där hon satt.

Vi åkte i cirka en timme.

Vi gjorde dock några små stopp längs vägen. På ett ställe mötte vi ett tåg.

På ett annat ställe, där vi var högt upp i landskapet, stannade tåget och vi fick kliva av.

Detta för att njuta av utsikten.

Väl framme i Soller hoppade vi ombord på en spårvagn.

Den tog oss från staden ner mot bukten och havet.

Port de Soller – vi börjde med att svalka av oss med en kall öl i skuggan.

29 grader i skuggan är nämligen rätt varmt.

Vi promenerade sedan längs med strandkanten och kikade på den lilla kustbyn. Då och då kom det spårvagnar med nya besökare.

Det var mycket vackert här i Port de Soller.

Vi tittade in på otaliga matställen och fastnade för ett ställe som bland annat serverade grekisk mat. Vi jublade och beställde tsatsiki, bröd och en grekisk sallad.

Restaurangen hette ”Brisas del Mar”.

Vi släntrade tillbaks längs med stranden och tog den lilla spårvagnen tillbaka upp till Soller.

Vi stannade till vid deras vackra kyrka innan Per ledde oss mot busshållplatsen.

Vi tog nämligen en buss tillbaks till Palma istället för att vänta några timmar på tåget.

Tillbaks på hotellet hoppade vi i poolen för att få tillbaks normal kroppsvärme.

Vid åttatiden tog vi oss fem minuter upp längs vägen och åt på Argentinskt ställe som, enligt Per, var den bästa restaurangen på hela veckan.

Jag kan hålla med om att det var ett proffsigt ställe med god mat och bra service, men jag älskade maten på Omino också.

Sista kvällens middag blev en teriyakilax. Killarna pt självklart en ibericogris 🙂

Navarros – bra restaurang!

Vi gick hemåt till hotellet och tog ett sista glas vin ihop, sen bar det godnatt!!

Mornarna på Mallorca börjar rejält mycket mjukare än vad de gör hemma. Vi drar bort mörkläggningen och låter kroppen vakna av ljuset.

När vi är redo drar vi bort de sista gardinerna och låter ljuset flöda in.

Vi går sen och äter frukost. För att sedan ta det lugnt med en bok vid poolen.

Vi tittar ibland ner mot stranden (och ibland går vi dit och badar).

Fast oftast hamnar vi här.

Jag är aldrig i solen utan hittar skugga eller skapar skugga åt mig själv.

Idag åt Per och jag lunch på Wabisuke och NJÖT verkligen av det japanska som bjöds.

På kvällen gick vi på återbesök på det danska Rottehullet som idag gav mog en jultallrik från 1976 att avnjuta läckerheterna ifrån.

Morgonen började som den ”brukar” här på Mallorca. Lugnt och fint med frukost och solskydd.

Jag la mig faktiskt vid poolen redan innan frukost. Jag låg där och läste en bok tills Göran och Martina kom och tog plats bredvid mig. Då gick jag till frukosten. Skön start!

Under dagen tog Martina några vändor fram och tillbaks längs med stranden. Jag fick lite dåligt samvete och tog en promenad jag också.

Jag gick så långt man kunde komma åt vänster. Det gick dock snabbt att komma till slutet av stranden.

Slutet var dessutom väldigt definitivt!

Skulle jag komma längre fick jag bli bergsbestigare 🙂

Hit men inte längre!!

Vid fyratiden fick jag nog och gick upp till rummet. Per och jag spelade yatzy (han vann tyvärr) och gjorde oss klara för kvällen.

Vid sextiden ringde Göran och frågade om vi ville komma över så vi gick till deras rum längre bort i korridoren på samma plan.

Inte många minuter senare ringde deras kompisar, Ove och Carola, och sa att de var framme i Cala Mayor. Göran gick och mötte dem och tog upp dem på rummet.

De skulle äta ihop och vi tog tillfället i akt att få några timmar för oss själva och gick norrut mot ”Signature”.

Vi åt spanska tapas. Patatas bravas…

…toast med lufttorkad skinka, avokado och …

…nachos med Guacamole (ingem bild) samt en god friterad rätt med räkor och smaksatt honung (ingen bild).

Under promenaden hemåt njöt vi av en mycket vacker himmel!!

Vi irrade runt en rätt lång stund i närheten av hotellet i ett försök att hitta ut till en bro (som vi ser från vår balkong) som går ut till en liten ö. Vi lyckades tyvärr inte hitta den, men vi fick hälsa på en liten ödla.

Tillbaks på Be Live Adults Only hotel tog vi varsin GT innan vi gick upp på rummet.