Sista dagen i Indien kom till slut. Idag är den här. Det måste jobbas en del idag på lördagen också, men det görs från hotellet istället. Idag åker vi inte till kontoret.
När jag skriver den här delen av inlägget så ligger jag vid poolen i blöta badkläder och lyssnar på Wahlgren & Wistam-podden. Line och Jeanette har precis åkt iväg för att göra en snabbshopping. Jag har badat och ska ta det lugnt.
I morse när klockan ringde för att jag skulle hinna till frukosten innan den stänger (vi jobbar ju svenska tider och det passar lite skevt med Indisk tid och hotellets frukosttider) bröt jag ihop av trötthet och några tårar kom. Jag är helt klart för trött. Jag klädde på mig och gick ner och försökte äta, men det blev mest frukt. Jag behöver fylla på energi, men jag tror det är vila jag behöver, inte mat. Maten gjorde mig illamående. Så det här med någon timmes poolhäng idag är helt rätt.
Jag har bokat en tid för pedikyr senare ikväll. Jag tänkte ta hand om mina trotjänare till fötter litegrann. Jag kan inte minnas när jag tog en pedikyr sist. Jag funderar på om jag måste ta bort lacket, men orkar inte. Gissar att de gör sånt…
Jag ligger här under palmerna, filar fingernaglarna, målar naglarna och blundar om vartannat. Jag är ensam förutom för poolmannen som städar en liten sidopool som bara är dekoration.
Packningen tog jag tag i när det blev alldeles för varmt utomhus. Jag gick upp på rummet och hade det lugnt och skönt.
Tjejerna kom tillbaks från shoppingen och gick upp på rummet för att jobba och på så sätt avsluta det som vi kommit hit för att hjälpa till med. Jag blev entledigad och fick order om vila. Det kändes såklart pinsamt, men var nog tyvärr det jag behövde.
När jag vilat och packat klart gick jag ner en sväng till poolen igen.
Det gick rätt fort att få ner alla grejerna i väskan, och då gick jag ner och satte mig med fötterna i vattnet. Nu fanns det dessutom lite skugga att gömma sig i.
Precis bredvid poolen ligger gymet. Där brukar Jeanette träna då och då. (Fantastiskt att hon prioriterar det före sömn) Jag tänkte att jag skulle passa på att träna nu, när det var tomt, och jag kunde få vara ifred.
Sen gick den befängda tanken över. 🙂
På vägen från gymet beställde jag bord till vår sista kväll här i Nagpur. Det gjorde jag på restaurangen som jag och alla mina kollegor gillar. Jag ser fram emot det!
När jag nämner middagen känner jag hur bristen på både frukost och lunch börjar kännas rejält. Det kurrar i magen nu klockan 17. Om en halvtimme börjar pedikyren så jag tar några knäckemackor.
Jag kom ner några minuter innan min bokning och fick sitta ner och vänta. Jag var förväntansfull och hoppades att det skulle bli en skön stund som skulle ge mig lite finare fötter.
Den timmen jag satt i massagestolen, med en indisk Femina (ja, tidningen hette faktiskt det) i handen och blev bortskämd av Nikita var den bästa timmen på länge! Oj vad skönt att slappna av och få mjuka fötter under tiden.
Jobbandet var inte riktigt klart för Line och Jeanette så jag tog en kopp te framför tv’n (som jag till slut hittade en engelsktalande kanal på). Sen bar det iväg till middagen där jag mötte upp dem.
Vi gjorde det enkelt för oss och beställde allihop en rätt som Cim rekommenderade till mig förra gången vi åt här. Det var riktigt gott och alla blev nöjda och glada.
Jag tog bilden ovanför och då sa en ryss vid bordet bredvid att han kunde ta en bild på oss alla tre. Vi tackade ja till erbjudandet och fick bilden nedan.
Efter middagen fortsatte jobbandet på hotellrummet för de andra två. Jag däremot tog tag i bloggadet, beställde en bil att köra oss till flyget och satt en stund och höll de andra sällskap. Att få vila hjärnan idag och slippa jobbet har varit en gudagåva! Tack Line!
Det är snart dags att checka ut, hoppa in i bilen och åka till flygplatsen. Vi har jobbat hårt under veckan och vi lämnar den bakom oss med vetskapen om att vi gjort allt vi kunnat.
Bye bye Nagpur, tack för denna gång. Vi får se om vi ses igen….