Nagpur, onsdag 7/2

Frukostutmaningen fortsätter. Idag provade jag något friterat som jag inte vet vad det var. Jag gissar att det var fisk inuti. De var riktigt goda.

Jeanette provade ett bröd som de stekt i stekpanna och någon form av smaksatt ris. Hon tyckte att brödet var riktigt bra och riset helt ok.

Vad Line provade vet vi inte. Hon tog frukost i flykten tror jag.

Vi börjar bli trötta nu och alla var lite halvdumma i bilen på väg till jobbet. Jag hörde knappt vad folk sa till mig, men det var bara att vara ärlig med det och säga ”förlåt, jag hörde inget, jag sover i princip”. Folk accepterade det eftersom vi inte jobbade i bilen. Jag var vaken nog att ta en bild i alla fall! 😊

Jag fick höra om otroligt många saker som jag borde blogga om här nerifrån, men det är så svårt när jag inte får ta bilder och visa. En bild säger verkligen mer än tusen ord. Det är bara så! Det kliar i fingrarna att ta fram kameran hela tiden. Hur kul vore en Indienblogg utan bilder på Indien liksom?? Ni hade ju fått stå ut med dumheter som tex när jag upptäckte sminkspegeln på hotellbadrummet…

Eller väderleksrapporter…

Det går inte så bra här nere, så i morse blev det bestämt att vi måste skjuta på hemresan. Klockan är inte åtta på morgonen ännu när jag skriver detta så vi får se om det finns några flyg lediga ett dygn senare än först planerat. Vi ska leta hotellrum också. Det är ju bröllopssäsong just nu så det är mycket ont om rum. Vi får se om det blir som min chef Line sa som ett skämt innan vi åkte hit ”vi kan alltid tälta” 😊

Vid lunch gick vi över den stora innergården, det var molnigt och fullt av folk utomhus. Två män klippte gräset och fyra kvinnor sopade ihop gräset med hjälp av små kvastar hukandes som märlor eftersom kvastarna inte hade några skaft. Jag ville rusa iväg och köpa räfsor åt dem, men istället åt jag lunch och brydde mig om mitt eget liv. (Kli i fotofingret!)

Idag skämde jag verkligen ut mig inför alla som jobbar hos underleverantören!!! Det började med att Line kom in i konferensrummet där jag satt och jobbade och frågade om hon fick ta en av de godispåsar som jag och Jeanette köpt med oss ner att ge till dem. Hon hade hittat någon som fyllde år och ville ge påsen till honom. Det visade sig att det var en person som jag “besvärat” under dagen och som känner mig vid det här laget, så jag stannade och gratulerade. Line räcker över presenten och säger “Grattis, jag kommer inte att sjunga, men det kanske du ska Mia?” Ja….ni vet ju vad jag gjorde. Suck! Jorå, jag fick applåder från ett hav av människor.

Dagen gick inte bra för mig så när jag såg ut så här så skickade Line hem mig:

Jag tror det var ett bra beslut av henne. Nu får jag en hel natts sömn och kan hämta energi i kudden.

Till er stackare som blev rädda av den frustrerade galningen på bilden ovanför så kan jag trösta er med att den är arrangerad. Jag är bara trött och irriterad 🙂

Ps. Nu efter midnatt, när jag ska stänga datorn och hoppa i säng, kan jag meddela att jag slipper tälta! Det är ordnat med säng åt mig! Jag behöver inte ens byta rum Ds

2 reaktioner till “Nagpur, onsdag 7/2”

  1. Så härligt att du orkar blogga. Vi vet att ni kämpar. Hinner precis läsa bloggen i taxin hem från kontoret på kvällarna. Kram på er!!

    1. Det är roligt att dela med sig av hur vi har det här, men trist att inte kunna dela med mig av fler bilder. Jag skriver som terapi så det får bli min fritid här mere 🙂
      Kul att veta att någon läser!
      Kram

Kommentarer inaktiverade.