Vi älskar “pizzasallad” här i familjen! Per brukar göra rejäla laddningar, men idag är det Emma som står för skapandet.
Månad: mars 2013
Söndagspromenad
Vi kunde inte låta bli från att gå på en långpromenad idag. Det var så otroligt fint väder! Vi gick ut direkt efter frukost.
Ni ser vilket fint väder det var!
Solen fullkomligen skrek!
Det är så lågt vatten att man vid badbryggan nästan står på botten när man står på isen. Det måste ju vara bottenfryst där.
Vi såg två fotspår som gick rakt ut mot ingentingen….
Så vi gick dit vi också!
Spåren ledde rakt ut mot grynnan vi på somrarna gör allt för att undvika.
Lite halvläskigt faktiskt. Den här stenen sticker aldrig någonsin upp ur vattnet på sommaren, men nu är det så lågt vatten så att man ser den.
Scary.
En grynna så här ute på fjärden är farliga grejer. Det är ju så man är lärd att tycka.
Mia mitt på isen.
Vi gick söderut och hamnade till slut längst nere vid Österbåts. Där hittade vi fler grund. Eller ska vi kalla dem miniöar?
När vi kom fram till Källviken satte vi oss och fikade på en brygga.
Lite kaffe och solsken är ju aldrig fel.
Ja, vi hade isdubbarna på 🙂
Promenad långt ut på fjärden
I vanliga fall brukar vi hålla oss långt från den här platsen. Å andra sidan brukar vi ju komma med båt och grynnor är inte så mysiga då. Nu när vi kom gående på isen var den mest vacker!
Henka och Henke – in action!!
Min bror och hans fru har precis börjat bygga ett hus. Tomten de bygger på ligger precis bredvid min systers nybyggda hus, så de kommer bli goda grannar när de väl flyttar in. Jag är självklart avundsjuk på att de kommer att få träffas varje dag, men jag försöker låtsas som ingenting 🙂
Idag skulle Per åka dit för att försöka hjälpa till med något, medan min bror och hans bästa kompis byggde ihop …….hmmm…formen till det som grunden sedan ska gjutas i. Det heter säkert något fancy, men ni kanske fattar…
Det var fantastiskt vackert väder idag och så här såg det ut på bygget i förmiddags.
Min bror heter Henrik. Hans vän heter Henrik. Ingen förvirring alls eftersom min bror kallas HenkA och hans vän kallas HenkE. 🙂 Båda två bygger ju hela dagarna, men just idag handlade det om Henkes specialkunskapsområde så idag fick han bestämma.
Jag hjälpte inte till alls med bygget utan jobbade en stund vid syrrans köksbord och sen gick hon och jag ut på promenad. Solen sken ju helt galet!
De bor granne med en hästgård så jag kunde ju inte komma därifrån utan att ha tagit åtminstone någon bild på de söta små krakarna…
Den främre hästen står och sover och det var mycket sött när den till höger buffade med nosen mot den för att väcka den 🙂
Jag visar den här bilden av två anledningar:
1. Jag gillar ekar och även om den här inte har några blad så är den så väldigt vacker.
2. Jag vill visa er hur mycket vinter vi har här i Roslagen.
Min syster och min bror har sina tomter högt upp på en kulle med fantastisk utsikt över en sjö, så under promenaden försökte vi komma ner till den. Här är en bild jag tog under promenaden.
Lite närmare sjön gick vi förbi nästa ställe som har djur. Den här gången var det kor. Visst är de fina?
Helt plötsligt såg vi hur det yrde i snön och galopperande mot oss (i kohagen??) kom den här söta lilla hästen springande mot oss. Uppenbarligen ville den ha lite sällskap. Vi kunde inte gå därifrån utan att ha gosat lite med den söta saken!
Tillbaka vid husgrunden igen.
Nu har Henrik *2 fått hjälp av Alexander!
Det hade gått framåt. Nu var nästan hela ytterkanten lagd.
Jag fascinerades över den lilla maskinen/prylen/saken som de använde för att få hela alltet tokrakt. Den pep och hade sig och pratade tydligen ett språk som killarna förstod…
Eftersom Per hade siktat in sig på att göra Pulled Pork (som tar många timmar att laga) så lämnade vi bygget redan klockan två. Vid Furusund stannade vi och väntade på färjan och jag drömde mig tillbaks till min ungdom. Jag har nämligen jobbat sex somrar i den här kiosken…
Efter en stund fick vi åka med första färjan. (Vi måste åka två färjor och en hel del broar för att ta oss ut till vårt fritidshus.)
Jag lät Per köra ombord på färjan och tog själv tillfället i akt att fotografera lite mer. Här ser vi Yxlan från Furusundshållet.
Här är vi mitt ute på Furusundsleden och jag fotograferar upp mot Kapellskär. Isen är trasig eftersom det går Finlandsbåtar här dygnet runt.
Här fotograferar jag söderut istället.
Den här bilden tog jag för din skull Carina 🙂 En hel del is nedanför er brygga!!
VACKERT!!!
När vi kom hem gick Per direkt in och började laga mat. Själv gick jag ner till vattnet och njöt. Jag kan liksom aldrig låta bli att ta mig de 120 metrarna ner till havet. Det går inte!
Den här bilden kanske inte är så rolig i sig, men jag fascineras över hur det ser ut. Det är fyra kilometer till de öar ni ser där borta i horisonten. Is is is is is!
Den här bilden gillar jag eftersom man ser en sten sticka upp genom isen och eftersom det finns några moln på himlen som skapar en härlig stämning.
Här är det nog solen, molnen och de bara stenarna på höger sida som ger en skön känsla…
Ser ni att isen nära i bild är bucklig? Det är så lågt vatten att isen ligger på botten!! Det kanske är en roligare bild för mig än för er, men ni får väl njuta av den blå himlen då!
Här är det helt självklart alarna som solen silas igenom som är det som drar mig till bilden. Jag gillar att alarna är nästan svarta på bilden och isen, himlen och snön är så långt från svart man kan komma.
Den här bilden har jag lagt ut av två anledningar:
1. Min barndomsvän/granne Ove kör skotern och jag vill att han ska få se hur härligt det ser ut när de ger sig ut på isen så där.
2. Jag älskar hur naturen sträcker sig ut över isen och ramar in den moderna maskinen.
Den här bilden har skön uppbyggnad. Punkt.
Det kanske inte är så konstigt, men det är verkligen bara i skärgården och i fjällen som man ALLTID ser skoterspår. 
Den här bilden får mig att fundera på vart skoterna skulle? Den har liksom bara åkt rakt ut i ingentinget. Har den kommit fram till Finland? Eller skulle den bara till Söderäng?
Till slut var jag hemma vid Vitsippan igen! Dags för kvällsdrink!
Idag hade vi besök på kontoret
Det är alltid lika mysigt när mammalediga kollegor kommer in med sina små knyten!
Idag var det Linda som kom in med sin lilla femmånaders “bäbis”.
Visst är han fin?
Det var jättekul att träffa lille Henrik som vi fick följa medan han låg i magen!
Tips?!
Vad gör man när grannens katt använder ens tomt som kattlåda och man måste se sig för när man kliver ur bilen, går till förrådet eller sitter på sltanen och man måste kliva över skit och hålla för näsan?
Jag har ingen annan lösning än att flytta. Det känns orättvist. Varför finns det ingen lag om att man får hålla koll på sina husdjur?
Jag bjuder nu på dagens samling av kattskit:
Dejt med Emma
Jag ligger i sängen och kikar på Sveriges Mästerkock samtidigt som jag läser om restauranger i New York. Vi ska ju dit om en och en halv månad och vill gärna ha något bokat innan. Vi har precis ätit middag i Sollentuna centrum. Vi hade bokat upp Emma på hennes lediga kväll för att få hänga lite och prata mycket. Det är alltså mat i alla former som är tema idag!
Marcus 21 år!!!
Idag fyller sonen TJUGOETT år! Fatta vad många år det är… Han är inte hemma och kan ta emot våra gratulationer. Istället åker han off pist i Frankrikes alper. Jag gissar att han har en bra dag. GRATTIS min bästa son!
Idag bjöd min kollega på asgod choklad! Det syntes liksom redan på förpackningen att det var klass på den. Jag höll mig från att ta någon bit tills sent på eftermiddagen. Då började jag räkna på kalorier och unnade mig en av de mörkare. Jisses vad god den var! Tack Linn!
Ikväll har jag varit på ett möte som tyvärr var ett praktexempel på när den som håller i mötet totalt misslyckas med att ha koll på läget. Några få personer fick ta allt för mycket plats och det förstörde för alla andra. Trist! Dessutom fick jag äta en wrap som jag inte har någon som helst koll på vad gäller viktväktarpoäng.
Just ja! Dessutom blev det som jag funderat på en hel del på sistone officiellt. Jag byter jobb (men inte arbetsgivare)! Jag ger tillbaks budget och prognossystemet till kollegan som kommer tillbaks från föräldraledigheten och tar istället plats som finance controller. För att citera Albert Einstein: “Livet är som att cykla. För att hålla balansen måste man vara i rörelse!”
1 vecka
Det har gått en vecka sen jag började betala för att någon ska berätta för mig vad jag ska äta. Dags för rapport: -3,4 kg. Rätt bra va?
För att det ska bli ett minustecken före siffrorna även nästa vecka så blir det nu en god fruktsallad med kanel på istället för en smörgås. Ja, så blir det!
Nästan löjligt bra söndag!!
Idag ville Per gå ut på en “riktig” promenad dvs. gå en längre sträcka, så vi hängde på oss isdubbarna och gav oss iväg ut på isen. Vi gick så mycket på isen som vi vågade, men den skrek och stönade, knakade och brakade, så ibland gick vi närmare land och ibland gick vi upp på land. Vid ett tillfälle kunde man tydligt höra hur isen gick sönder och hur det knaket kom närmare och närmare oss. Riktigt läskigt, men samtidigt hände absolut ingenting som man kunde se. Det var bara skrämmande 🙂
Det blev en tur runt Granöören vidare mot Söderäng och sen vidare mot Bromskär där vi hoppade upp på land och gick hem på vägen. De här namnen kanske inte betyder något för er, men några förstår nog var vi gick. Utanför Granöören var isen väldigt trasig och man kunde se hur is från olika håll bråkade om platsen. Solen sken och det var två ljuvliga timmar för oss!!
