Torsdagsmorgonen visade sig vara iskall! Jag fick plocka fram curlingkängorna igen. Vi hade ju minus tolv grader här i Sollentuna. Det är antagligen helt okej med tanke på datumet, men det känns som om vi har haft vinter JÄTTELÄNGE. Visst gör det? Jag försöker tänka positivt och minns vintrar där allt bara varit slabbigt och blött och då blir det ju LITE bättre, men kallt!
Arbetsdagen fylldes av musik i hörlurar och sista tokfokuserade slutklämmen på arbetsuppgiften jag ägnat hela det här året åt. Det kändes konstigt nervöst och tomt när jag insåg att hela förändringen går in i produktionsmiljön i natt. Det blir väl rätt nu?? En sak är säker….det blir som det blir!!
Väl hemma var det absolut inga problem att fylla tiden med “torsdagsmåsten”. Det var städning av badrum och nedervåning för mig och badrum och övervåning för Marcus. Emma gjorde matteläxan medan jag gick vidare till tvättstugan och vek tvätt, hängde annan tvätt och slängde in ytterligare en annan tvätthög in i maskinen. Sen var det dags att fundera på vad som ska packas med till skärgården och förbereda middagen så långt det gick. När Per sen klev in igenom dörren med famnen full av matkassar, så slutfördes middagslagningen. Puh!
Imorgon ska jag få smaka på en tjockvinsnyhet. Nyhet för mig vill säga! Vinet heter Millefiori Rosso Delle Venezie 2008 och enligt Per såg det mycket lovande ut när han läste om det. Jag ser fram emot provsmakningen imorgon kväll!
Mätt och glad…tänkte jag skriva…, men jag menar såklart; Mätt och småförkyld sitter jag här och hör hur Per och Emma jobbar med ett av Emmas projektarbeten. Den där ungen är för smart för att vara min avkomma!! Den lilla sjuttonåringen sitter och programmerar i JScript. Hon kommer gå långt!! Det bådar gott inför min ålderdom 🙂