En veckas matlagning

Jag är ensam ansvarig för matlagningen hela den här veckan. Per har dragit till Japan och jag är alltså gräsänka. För att mina avkommor inte ska avlida (Per skulle bli så arg då) så måste jag alltså kliva upp och ta ansvar som förälder. Hua.

Idag försökte jag mig på en kalkon- och broccolipaj som min dotter ratade redan dagen innan jag lagade den. Kul. Inte. Jag fick alltså servera henne en uppvärmd matlåda från gårdagens middag. (Tydligen är nötkött grejen för min dotter). I skrivandes stund lever jag ännu i förhoppningen att hon i och med detta missar en kulinarisk högtid för pajen är i ugnen…

Marcus förstår sig på sin mor, och vet att jag får kämpa hårt för att få till maten, och sa med mjuk röst “-Jag äter gärna paj med dig mamma”. Han vill nog låna bilen imorgon också 🙂 Han vet hur han ska få ett “ja”.

Jag skriver mitt blogginlägg ganska tidigt idag, för hör och häpnad….jag ska iväg och träna ikväll igen! En timmes kämpande SKA jag tvinga mig själv till. Jag gissar att jag, precis som förra gången, kommer att vilja ge upp efter sisådär tjugo minuter, men jag ska slå mig själv till storverk. Eller åtminstone till någon form av värk!