Idag har det varit en långsam dag. Jag hoppades att det skulle hjälpa mig bli frisk. Jag ska ju faktiskt till London på onsdag och då vore det najs om jag inte hade ont i bihålorna. Jag låg alltså i soffan och slappade när jag såg de här otroligt vackra små blommorna i den bukett som vi fick av Sannah och Christer igår. Undrar vad det är för nåt? Det är som en ros som inte är som en ros. Huvudnumret i buketten är egentligen några jättefina och stora pioner men jag fascineras av den här lilla rackaren…
Igår när vi satt på altanen och åt middag så kom vi såklart in på samtalsämnet “vad ska vi göra åt katten?”. Per hade pratat med grannarna om att de skulle sätta upp ett nät över vårt grus. Tydligen gillar ju katter att sprätta lite sand eller grus över sitt bajs och kan de inte göra det så bajsar de inte. Det hoppas vi är sant för när vi idag åkte över till Sannah och Christer så såg vi att grannarna nu täckt vårt grus med sagda nät. Hjälp oss hålla tummarna att det här fungerar!!
Att vi åkte hem till våra vänner fast vi träffade dem igår berodde på att jag erkände att jag inte hade satt “Life of Brian”. Tydligen MÅSTE man ha sett detta mästerverk av Monty Python. Nu har jag det! Vi fick oss helt klart några skratt. De är ju helt galna de där killarna. Jag kunde slutscenens sång utantill vilket kändes lite skumt med tanke på att jag aldrig sett filmen 🙂
Life’s a piece of shit
When you look at it
Life’s a laugh and death’s a joke, it’s true.
You’ll see it’s all a show
Keep ’em laughing as you go
Just remember that the last laugh is on you!
Godkväll allesammans. Jag återgår till att vila. Jag hoppas ju fortfarande på att det funkar…