Fredrik, tack för kommentaren jag fick på ett av mina inlägg igår! Jag blev verkligen jätteglad när jag läste det. En av nackdelarna med envägskommunikation (som bloggande faktiskt är) är annars att jag inte har en aning om vem som läser det jag skriver. Alla kommentarer ni läsare skriver in är därför roliga och tas tacksamt emot, men din kommentar var verkligen oväntad. Jag har ju ingen aning om vem du är 🙂
Vilka är ni som läser mina inlägg??
Jag har ingen aning. Den tanken är lite läskig och lite kittlande. 
Angående gårdagens andra kommentar så vill jag hälsa min lillasyster Susanna att jag känner mig förolämpad! Jag väger INTE, vad man än kan tro, mer än en plogbil!! Om den kan ploga bort snön på isen, utan att ramla igenom, så borde jag kunna gå på densamma utan att plurra….Hmpff!!! *ler*
ッ
När jag tog bilden (som skulle visa hur läskigt men superkul det är när någon jag inte alls känner läser min blogg) så kom jag på att: Ni måste få se hur “pluppen” (eller bristen på den) ser ut just nu. Jag som ser den i spegeln varje dag måste säga att det går åt rätt håll. Precis som de sa när den togs bort, så tar det lite tid men jag ser verkligen från dag till dag hur den försvinner och jag har goda förhoppningar om att ärret blir fint. Lite kommer det nog att synas men det gjorde ju pluppen också, minst sagt!!
ッ
Skoskaven jag lyckades få till på isen igår, kändes inte alls av idag, när jag var hos Dimman och tränade. Det berodde tyvärr inte på att blåsan försvunnit. Det hade varit skönt. Det berodde istället på att jag fått låna ett par specialstrumpor av Per. Vilken skillnad! Jag insåg att jag måste ha nya speciella träningsstrumpor. (Det visste alla ni andra redan, va?) Per visste helt klart om denna välbevarade hemlighet och köpte tre par åt mig på sin lunch. Nu är jag alltså fullt utrustad från topp till tå när jag tränar!
Thérèse, funkar det att jag har Pumastrumpor fast resten är Speedo?? 🙂
ッ
Nu har jag precis ätit middag, slitit av plåstret från skavsåret eftersom det inte satt fast ordentligt, pratat med barnen om kommande helgers händelser och sen bara ramlat rakt ner på ryamattan. Jag RELAXAR. Det är ju bokslutets första dag och det vet alla vi som känner till bokslut att såna kräver energi.
Alltså; Här är jag avslappnad.
Jag är redo för bokslut!!
Bring it on!!