Idag bjöd jag mina två killar på Ikki – Bar dvs. Sushi
Här sitter Marcus och Per och tittar ut något gott i menyn.
Det blev Ikki – Zen (yakiniku, sushi och tempura)
Jag blev väldigt förvånad när jag hittade en Pepsi Max flaska som jag aldrig sett förut.
Hur troligt är det, att jag inte sett alla flaskor som existerar av det märket?
Sen bar det iväg till Sergelbiografen där vi såg Avatar 3D
Jag var skitsnygg i mina 3-D glasögon!!!
På riktigt….eller vänta…nä…kanske inte ändå
Jag måste tyvärr säga att den tredje dimensionen var helt onödig. För mig var den mest suddig och gjorde det vita rött i kanten och texten åkte ut och in i bilden. Visst….ibland satt jag och viftade bort nåt jag trodde skulle komma i mina ögon men oftast var det bara nåt som var där. Inget jag “behövde” liksom. Om det var värt 50 extra kronor? Njaääää… Filmen var dock precis lika bra som första gången jag såg den!! Klart sevärd.
På vägen hem stannade vi till på ICA Maxi för att köpa lite grejjer till middagsmaten.
Tror ni inte att jag då såg mina kära vänner Josephina och Niklas i en inredningstidning??
Jorå, jag är alltså kompis och fd. granne med två kändisar.
Ni kan få ta på mig när ni träffar mig nästa gång! (om ni är snälla)
De är alltså med i senaste numret av tidningen “Tove Hem och Trädgård”
och de visar upp sitt underbara hus från 1912.
De bor i ett fantastiskt hus som matchar de som bor i det, för de är bra underbara de också!!
Köp tidningen vet jag!!
♥ ✫ ♥
På måndag ska jag ta bort en del av mig själv.
En laser ska få jobba hårt på min kropp och ta bort några pluppar.
Jag antar att ni vet vilka “pluppar” jag pratar om men om ni nu inte vet…
Hudförändringen/Födelsemärket/Pluppen ovanför mitt öga och densamma
på mitt bröst och en precis under käkbenet (som nästan inte syns) är det jag talar om.
Den ovanför ögat syns hela tiden och den på bröstet sitter mitt i urringningen och gör mig galen.
På måndag ska de väck. Hoppas jag.
De lovar inget innan de har sett dem “live”.
De tar inte bort något med laser som kan vara cancer.
Jag är nästan helt säker på att mina pluppar är allt annat än den hemska sjukdomen.
Jag har haft dem så länge jag kan minnas och de har inte förändrats alls.
Jag har retat mig på dem i “evigheter”,
det tog bara 41 år innan jag bestämde mig för att ta bort dem.
♥ ✫ ♥