Månad: juli 2009

Nu har jag gått på:

För mig är semester likställt med vatten och bad.

Jag antar att det har mycket att göra med att mina
kära föräldrar valde att bosätta sig i skärgården.
Jag har alltid varit nära havet och har inte kunnat få nog av det.
Jag badar så mycket och ofta jag kan.

Än idag, när jag fyllt fyrtio år, får jag ofta kommentarer som:
-Det är kallt idag i vattnet. Ja inte Maria-kallt förstås 🙂

Det här ska jag ha för mig nu när jag är på:

(v28) Torsdag – Söndag: Blidö med familjen. Mysa. Vin? Bad!
(v29) Måndag: Hemma i Sollentuna och packa
(v29-30) Tisdag – Tisdag: Monte Gordo i Portugal
(v30) Onsdag: Packa upp och tvätta
(v30) Torsdag – Fredag: Hälsa på Niklas och Josephina
(v30-31) Lördag – Tisdag: Blidö med Pers bror Thomas med familj
(v31-32) Onsdag – Fredag: Ingenting eller allt…..Åka båt. Bada. Slappa. Krama familjen på Blidö.
(v32) Lördag – Söndag: I Göteborg på Madonnakonsert
(v33) Måndag – Fredag: Ingen aning. Per har börjat jobba igen
(v33) Lördag – Söndag: Ångesthelg?
(v34) Måndag: Back to work.

Nu är jag dock:

Ha en trevlig sommar allesammans!

Vi hörs nog helt säkert!
Jag har ju lärt mig mobilblogga!!

Kärlek / Mia

Jag har en dag kvar på jobbet.
Om en dag har jag semester i fem och en halv vecka.
5½.
27 arbetsdagar.

Snart.

(Bild av påse jag fick när jag köpte byxor idag)

Jahapp, då ska vi se om jag kan följa påsens budskap…..

Svart – Är jag definitvt under mina ögon av ren trötthet

Vit – Jag är ju blond och har känt mig allmänt korkad idag, så det duger väl som vitt?

Grön – Av avund var jag idag på de lyckostarna som är semesterlediga

Gul – Jag är svensk så då är jag ju blå/gul, eller?

Röd – har jag ju varit i ögonvitorna en längre tid. Allergi.

Brun – jag dricker ju en hel del Pepsi, så insidan då kanske?

Blå – är färgen på mina ögon och på de dunster man försöker lura i mig

I morse klev familjen Hertz upp klockan 05:30, packade ner frukosten i kylväska, klädde på sig, borstade tänderna och satte sig i bilen. Vi skulle nämligen på ettårskalas! Inte vilket kalas som helst utan Noahs ETTÅRSKALAS. På inbjudan stod det att kalaset pågick mellan halv sju och halv sju, eftersom det är den tiden som Noah är vaken om dagarna.

Vår tidiga avfärd berodde såklart på att vi ville få fram ett leende och vara lite galna.
Vi tänkte ringa på dörrklockan prick halv sju! På morgonen….

Det gick precis som planerat, födelsedagsfamiljen var inte påklädda, en del inte ens vakna och en aning förvirrade över att vi faktiskt kom halv sju för att fira lillkillen på sin stora dag. Det är ju som tur är min systers familj vi klampade in hos och de är hundra procent avslappnade i alla lägen så vi var så välkomna in sååå! (De menade nog faktiskt att man fick komma så där tidigt om man verkligen ville…)

Födelsedagskillen var kanske lite förvirrad och nyvaken
men hade koll på var kameran befann sig ändå.

Storasyster och lillebror i morgonutstyrsel.
(Jag gillar framförallt hårspännets placering i Tildas hår)

Här har håret fått en helt ny frisyr, finklänning har åkt på
och Noah har fått hjälp att öppna sitt paket.

Även Noah har fått ny utstyrsel och låter sig helt oberörd bäras omkring av kusinen Marcus.

Efter två och en halv timmes kalasande var vi en mycket trött familj som vinkade adjö
till familjen som hade måååånga gäster och en lång dag framför sig.

Här ser ni födelsedagsbarnet Noah, Mamma Susanna, storasyster Tilda och pappa Daniel.

Vad vi gjorde??

Vi åkte hem och sov!

ZZZzzzZZZzzzZZZzzzZZZ

Det är inte ofta det händer men idag hade vi förmånen att få umgås med Pers yngsta lillebror (han har tre lillebröder). Han bor i Kenya i vanliga fall så det är lite exotiskt när vi åker till helt vanliga ställen för oss Stockholmare. Han lyser verkligen upp.

Leksaker är ju aldrig fel så jag tog killarna in till Gallerian och leksaksaffären där. Här ser vi Pers lillebror Eric till höger, och Erics brorson Marcus till vänster. I mitten står en starwars-lego-soldat som enligt vad jag förstod måste ha tagit "minst en vecka att bygga om man koncentrerar sig".

Sen mötte vi upp resten av familjen på Aquaria ute på Djurgården.
Där bodde den här snyggingen!

Jag är tvungen att ta med det här klippet.
Det är skrattretande hur det hörs att jag pratat engelska hela dagen.
Jag och Dolph Lundgren vet du…
Vi kan inte komma i håg språket så bra, så vi bryter när vi pratarrrrr.

Innan vi tog oss till akvariet så pratade vi om att det nog låg "farligt nära Gröna Lund"
Kommer det bli tjat om att gå dit?
Det blev det….och vi gav med oss. Såklart.
Här ser man oss sittande på Kryddhyllan i väntan på lunch.

När Eric vunnit den här bollen sa han mycket långsamt och fundersamt:
-"It might be a problem fitting this in the suitcase…hmmm"

-"You could give it to Marcus and leave it in Sweden" sa jag.

 Eric: –  "Well, I might have a soft bag…."

Han ville verkligen ha hem den här bollen.

Det var knökfullt med folk på Grönan idag. Kanske pga. att man tränade inför Sommarkrysset.
Vi trängde oss dock fram till den ena attraktionen efter den andra.
Här åker Marcus, Emma och Eric Flygande Mattan.

Precis när det började regna var vi klara och åkte hem.
Perfekt tajming.

Alltså denna blomma….

Den får stå ut med många saker stackarn!!

Ser ni hur människan har kört på krukan så den står snett OCH ser ni däckmärkena på krukan?
Hur går det till? Har hon kört på den igen?
Det är nog så att jag får stå ut med det här livet på Murkelvägen.
Det finns ingen hejd.

Idag gav jag mina vita nya skor ytterligare en chans.
Det kom ju ingen prins på någon vit springare så jag fick inte prova några skor av glas….
Jag fick helt enkelt sätta på mig tre plåster och försöka nöta in de här elakingarna.

Jag är så vansinnigt duktig. På vissa saker i alla fall!
Idag tog jag på mig solglasögonen på jobbet.
Det gjorde jag som en indianrit för att få fram solen.

Så här såg jag ut med glasögon på huvudet:

Så här såg det ut utomhus med regn och dyblöta gator:

Om det fungerade att mana fram solen?
Jajamän, jag har nog lite indianblod där inne någonstans för på lunchen då var det så här:

Succé!!
SOOOOOOOOOOOOOOOOL.

Idag var väl inte världens bästa jobbdag så man får roa sig bäst man kan….På vägen hem med värsta dåliga humöret, alldeles för sent för att kännas som en fredag så får jag höra från mannen att det är bäst att jag gör mig av med allt jobbhumör för vi ska få långväga gäster….Alltså satte jag igång och lyssnade på hög musik och gjorde grimaser.

Det måste väl hjälpa mig i "mood"?

Jag vet inte om det funkade men hemma hade vi i alla fall gäster
så det var bara att vara trevlig värdinna så gott jag kunde.

Gästerna bestod utav Pers pappa och bror.
De har rest långt. De har nämligen rest in från Nairobi, Kenya.
Det är en lång resa för att mötas av en sur Mia så jag var supertrevlig! (tror jag)

Pers lillebror och Mackan fastnade framför xBoxen.
Den är universell och funkar på alla språk.

Far och son är rätt lika ändå…

Per såg sin son och bror sätta sig på mopeden…

och sen såg vi dem inte mer….

Min kära make har pajjat vaden. Han har gjort nåt så han inte får springa. Det innebär tydligen att vi ska ut i grönsakerna och gå istället. Visste ni att pajjade vader innebär promenader i 30 graders värme för den intet ont anande frun?

Ut i grönskan begav vi oss.

Jag måste ju erkänna att om man nu måste ut och röra på sig så bor vi ju enormt bra till. Inte alla som har så här vackert runt husknuten. Väsjön är i och för sig inte så mysig i mina ögon. Den är nämligen proppfull med näckrosor. 

Jag graderar ju alltid sjöar efter hur badbar den är…

Trots värmen höll jag humöret på topp hela rundan.
Vi var ute i en timme och tio minuter och jag drack ordentligt med vatten under tiden.

Jag är ju värsta sportaren egentligen.

Eller?