Etikett: Skärgården
Det som händer på och i anslutning till ön, helt enkelt!
Blåsig dag i svartvitt
Skön dag i eget sällskap
Per och jag har blivit så mycket bättre på att umgås med varandra. Förr gjorde vi saker bredvid varandra. Nu gör vi saker ihop. Det är roligare för oss båda och jag tror det är rätt sak att göra i längden. Vi får se. Idag har vi självklart även gjort saker isär, men vi är bra på ”ihop” också!
En grej jag gjorde ”själv” var att gå ner till havet och ta några bilder. Vädret var verkligen helt annorlunda mot igår. Det var liksom mer grått och kraft i vädret idag. Det var maffigt. Inte fint väder. Inte fult väder. Det var annorlunda väder. Enligt SMHI regnade det, men det märkte inte vi av. Vi märkte bara värmen och den annorlunda färgen.
Strandbilder
Eftersom jag skulle vara ensam idag, så funderade jag lite på vad jag ville göra med min helg. Det förvånar nog ingen att jag kom fram till att Blidö var stället att vara på. Jag åkte därför ut till Vitsippan och gick omedelbart ner till stranden och hoppade i plurret. Jag satt sedan nere vid stranden i flera timmar och bara njöt. Det var fullt av härliga sommargrannar där så när jag umgåtts med mig själv tillräckligt länge så umgicks jag med dem istället. Härligt!!
En promenad längs med omvägen
Idag tänkte jag bjuda med er på promenad. Jag tänkte att vi först går hem till pappa och Kina och dricker kaffe och sen fortsätter vi längs med vägen som leder till stigen som leder till bryggan och havet. Oftast brukar jag gå direkt ner mot havet och sedan gå längs med stranden för att komma till bryggan, men idag tog jag promenaden motsols. Hänger ni med?
Pappa och Kina ropade över oss för att dricka kaffe. Per satt och jobbade så det var bara jag och Marcus som gick över och antog det snälla erbjudandet. Vi fyra hade sen en trevlig stund i solen på altanen.
När vi fikat klart gick jag längs med den lilla grusvägen som leder mig förbi alla sommagrannar som jag känner sen barnsben.
Efter ca hundra meter tar vägen slut och där börjar ”stigen”. Den som min pappa har klippt med gräsmattan sen 70-talet. Inga problem att ta sig ner till bryggan med barnvagn direkt 🙂
När stigen svänger ser man havet mellan träden.
Nere vid stranden såg det ut precis som det ska. Barn som leker i sanden!
Idag blåste det västligt vilket gjorde att tempen i vattnet gått ner rejält. Idag var det nog närmare 15 grader…
Jag satte mig på gräsmattan och tittade ut över fjärden. Det var ju inte direkt någon dåligt vy.
Eller vad säger ni?
Grannen Anders konstaterade att det var lite kyligare idag, men funderade ändå på att ta sig ett dopp… Jag vet inte hur det blev med det.
Jag gick nämligen längs med stranden på stigen i skogen och begav mig hemåt.
Helt plötsligt fick jag sällskap och vi stod och stirrade på varann som en sorts utmaning. Vem skulle röra sig först? Om man står helt still syns man nämligen inte?! Jag förlorade eftersom jag inte kunde stå där hela dagen. Jag traskade hemåt istället.
Strandpromenad
På eftermiddagen idag har solen haft befälet här på ön. Det är sjukt hur glad och pigg man blir bara solen är framme! Jag gick ner längs med stranden bort till bryggan och där tog jag mig ett litet dopp. Termometern sa 21 grader, men jag gissar att solen värmt upp termometern litegrann. Skönt var det i alla fall!
En tur runt på ön
I förmiddags tog jag mig en tur runt ön för att se vad som hänt sen sist. Jag träffade på lite nyfikna får och några blyga hästar. I övrigt var det ganska tomt på action…
Så långt åt höger man kan komma?
Idag gick jag upp långt innan det var okej för en lördag. Jag packade ner picknick och gjorde mig iordning. Det var nämligen meningen att vi skulle dra ut på sjön idag. Vi kunde dock inte hitta vårt sjökort. Efter att ha letat ”överallt” fick vi till slut låna ett av en av mina gamla barndomsvänner/grannar här ute. TACK LENA!!
Till slut kom vi ut på havet och jäklar vad fint väder det var idag!! Det går inte att återspegla med bilder, men jag tänker ändå försöka. För er som inte gillar bilder, så låt bli att skrolla ner. Ni andra – lova mig att ni stannar till åtminstone två sekunder per bild! Det här är nämligen det finaste jag vet. Plattvatten!
Per och jag åkte förbi Rödlöga, förbi Storskär, förbi Röder och hela vägen ut till Svenska Stenarna. Vad jag förstår så ska det alltså vara den ”östraste” punkten på Sverige!! Är det inte det, så kan jag i alla fall säga att det är jäkligt långt ut åt höger 🙂
Här kommer mitt bildmaraton! NJUT NU!!!
Per har krävt att minst tre av mina badleksaker ska vara utan luft innan jag åker hem för helgen. Vilka ska jag välja?
Medan jag stod och valde badleksak, så stod Per och staplade ved. ALLT måste nämligen in i förrådet innan hösten kommer. 
BRA DAG!!
Jorå, självklart hittade vi vårt sjökort när vi kom hem…
Ny simring in da house!
Det här ovanför är inte en helt vanlig syn i vårt hus. I alla fall inte nu längre när våra barn är snart 20 och 21 år gamla. Det här var dock vad som mötte mig så fort jag öppnade dörren i morse. Tre stycken plasthundar stod på vakt på lådan där vi förvarar våra dynor och hängmattor. Så blir det när man har barngäster. Voff!!
Det var min lillasyster med familj som sovit över och det första vi gjorde idag var att ta en kort promenad ner till fåren och deras lamm. Vi läste instruktionen om vad man får och inte får göra kring fåren och klev sedan in för att hälsa. Det får man nämligen!
Man får inte mata dem med något annat än gräs, men de verkade inte vara så sugna på det för de åt inget av det som Noah och Tilda bjöd på. De tuggade dock frenetiskt och vi började nästan tro att de, precis som korna, idisslar. Nu har jag googlat och det har visat sig att de faktiskt gör det. Där ser man. Man kan lära sig något varje dag!
Määä!
Min och Susannas pappa var med på promenaden och på vägen hem genom granskogen tog jag den här bilden i smyg. Tilda var på väg rakt ut i skogen så hon är tyvärr inte med på bild.
Hon är dock med på den här bilden där hon lånat en av mina otaliga simringar! Hon är ingen badkruka hon inte. Jag gillar den sorten!!
Noah var inte riktigt lika sugen på att bada i havet även om han faktiskt påstod att det var TRETTIO grader i vattnet…. Det var tydligen det som termometern visade 🙂 (Egentligen sa den 21 grader)
Jag badade självklart. Det gör jag alltid. Jag kan inte låta bli!
Precis som jag inte kan låta bli att fotografera utsikten då och då…
Något jag däremot alltid låter bli är att simma till flytbryggan. Jag hatar tång, abborrgräs och blä under ytan. Sånt finns på väg dit ut. Jag föredrar sanden som är vid bryggan 🙂 Så mycket som jag gillar att ligga i blöt så önskar jag faktiskt att jag inte var rädd för eländet under ytan.
Per, Daniel (Susannas man) och Marcus var och spelade golf på förmiddagen och när de kom tillbaks till ön sprang de direkt ner till bryggan och hoppade i spat. Det är bättre här än i stan kan man konstatera!!
Nu är Per och jag ensamma här ute i huset. Vi har precis bokat bord på Högmarsö Krog till imorgon kväll och Per har just bjudit på en god ”starter”. Än så länge vet han inte vad vi ska äta till middag, men jag kan lova att det kommer att bli riktigt gott! Det blir det nämligen alltid!
Ja just ja – sen skrev jag något i rubriken om en ny simring. Då ska jag väl skriva något om den också. Glädjen i magen som gjorde att rubriken blev som den blev handlar om att Per återigen tankat på Statoil. Den här gången blev det en illrosa simring!!!
Med syrran på havet
Idag åkte vi ut på havet med min lillasyrra och hennes familj. ”Vi” – dvs Marcus, Per och Jag. Eftersom det blåste från ett ovanligt håll fick vi hoppa iland på ett ställe där vi inte brukar lägga till. Vi kände därför inte till ön så himlans bra och gick på upptäcksfärd så fort vi förtöjt.
Här har vi börjat vår lilla promenad längs med stranden.
Syrran och hennes familj har precis kommit hem från Cypern och tyckte därför att vattnet var en ”aning” för kallt, men att doppa tårna var en bra start. Längre fram på dagen hade alla doppat hela kropparna.
Så här tidigt på morgonen var vi fortfarande själva på ön, men efter ett tag kom det fler båtar som sökte lä för vinden.
Vi har ofta med oss en kikare. Den brukar användas för att kika på båtar, men den funkar lika bra att kika på flygplan med. Redan när den här saken var vid horisonten hade Marcus den på kornet. Är det en Hercules?
Även åt det här hållet var det tomt på morgonen, men fullt på eftermiddagen. Jag gillar inte när det kommer andra båtar så där nära, men när det blåser ”skumt” så får man dela med sig av de kobbar som ger lä. 🙂
Den här bilden tog jag sittandes i min brassestol. Jag kunde inte låta bli. Det var så sött när pappa Daniel satt med sina två små barn och småpratade.
Efter några timmar vände vinden helt och hållet och det blev lite för blåsigt för oss. Vi bestämde oss därför för att byta ö. På vägen till den ön tog vi svängen förbi grynnan som oftast bebos av ett gäng sälar. Idag räknade vi till sjutton stycken. Barnen tyckte det var mycket roligt när de frustade och lät och var nyfikna och simmade runt och kikade på oss.
Jag gillar också sälarna och är alltid lika fascinerad.
Så fort vi hoppat i land på nästa ö så såg Marcus en snok bland stenarna nere vid stranden. Tyvärr är ju ormar mer rädda för oss än vad vi är för dem så jag fick ingen bild på den. Jag kan bara bjuda på den vackra ön.
Ön vi hoppat i land på är skärgårdens högsta ö (om jag är rättinformerad) så ”de stora killarna” klättrade upp för att se om de kunde nå toppen. Jag passade på att fotografera den lite mindre killen i sällskapet.
Hans storasyrra klättrade faktiskt en ganska lång bit, men kom till slut ner och höll brorsan sällskap.
Det syns att hon varit utomlands. Var annars orkar folk göra såna där fina flätor?
När det var dags för middag var vi återigen hemma på Blidö och vi samlades allihopa hemma hos Pappa och Kina och åt middag i solen.
Kvällens kockar var Per och Marcus.
Solen, sjön och sälsafarin tog musten av barnen så de ligger och sover sött när jag skriver det här. Jag sitter med lurar på mig och försöker fokusera på det jag skriver. Allt för att slippa förstå vad som händer på tv’n. De andra sitter nämligen och tittar på en thriller. Inte riktigt min melodi…. Jag får mardrömmar då 🙂